Kan vi ha rätt till byggnad utom vår fastighet?
Den korta historien till vår fråga,
Vi har i benämningen en s.k strandtomt, huset ligger tio meter ifrån en sjö. MEN, mellan sjön och vår fastighet finns en annan markägare. På dennes mark finns två förrådsbyggnader, varav båda byggnaderna är uppförda av tidigare ägare till vår fastighet och vi har således tillgång till båda med nyckel.
Inga arrendeavtal finns på byggnaderna och markägaren vill se dessa rivas och är inte intresserade av att ordna med arrende.
Vårt lokala lantmäterikontor hänvisar till att inga utmätningar av tomtgränser gjorts på mycket länge och att vattnet med stor förmodan underminerat markägarens tomtgräns. De säger att vi har legal nyttjanderätt på marken framför vår fastighet? Kan vi på något sett alltså ha nyttjanderätt på byggnader och mark utan ett arrende? Lantmäteriet benämner också jordabalken 1 kap. 6§ och 2 kap 7§ lag1998:812 . Kan den hjälpa oss?
Vänliga hälsningar
Vi har i benämningen en s.k strandtomt, huset ligger tio meter ifrån en sjö. MEN, mellan sjön och vår fastighet finns en annan markägare. På dennes mark finns två förrådsbyggnader, varav båda byggnaderna är uppförda av tidigare ägare till vår fastighet och vi har således tillgång till båda med nyckel.
Inga arrendeavtal finns på byggnaderna och markägaren vill se dessa rivas och är inte intresserade av att ordna med arrende.
Vårt lokala lantmäterikontor hänvisar till att inga utmätningar av tomtgränser gjorts på mycket länge och att vattnet med stor förmodan underminerat markägarens tomtgräns. De säger att vi har legal nyttjanderätt på marken framför vår fastighet? Kan vi på något sett alltså ha nyttjanderätt på byggnader och mark utan ett arrende? Lantmäteriet benämner också jordabalken 1 kap. 6§ och 2 kap 7§ lag1998:812 . Kan den hjälpa oss?
Vänliga hälsningar
Medlem
· Västernorrland
· 2 112 inlägg
Att ni äger byggnaderna är väl otvetydigt oavsett de markjuridiska omständigheterna?
I övrigt omöjligt att svara utan att veta mer om den aktuella gränsen. Hur gammal är den, i vilket slag av förrättning har den tillkommit, vilken exakthet har den osv.?
Om LM hänvisar till regeln om strandförskjutning har de förmodligen någon anledning till det. Omöjligt att bedöma situationen utan information om läget för de olika fastigheterna och det aktuella vattnet? Är det kust med landhöjning, reglerat vattendrag eller utdikad sjö vi talar om?
Vad menas med att vattnet skulle ha underminerat tomtgränsen?
Äger samma markägare även vattnet?
I övrigt omöjligt att svara utan att veta mer om den aktuella gränsen. Hur gammal är den, i vilket slag av förrättning har den tillkommit, vilken exakthet har den osv.?
Om LM hänvisar till regeln om strandförskjutning har de förmodligen någon anledning till det. Omöjligt att bedöma situationen utan information om läget för de olika fastigheterna och det aktuella vattnet? Är det kust med landhöjning, reglerat vattendrag eller utdikad sjö vi talar om?
Vad menas med att vattnet skulle ha underminerat tomtgränsen?
Äger samma markägare även vattnet?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 573 inlägg
Som @Räknenisse skriver hör byggnaderna till er fastighet om de byggts av ägare av denna (som inte också ägt strandfastigheten. Det kan ibland vara svårt att bevisa, men här verkar ju ni och ägaren av strandfastigheten överens om vems bodarna är.
Huruvida ni har rätt att ha dem kvar är en annan sak. Fyller de en funktion som måste vara nära vattnet (båthus eller tvättstuga exempelvis) är det lättare att argumentera för dem än om ni har trädgårdsmöbler eller ved i dem.
Men det bygger på att det verkligen rör sig om uppgrundning såsom sådan beskrivs i 1 kap. 6 § jordabalken. Har er fastighet istället styckats av utan strandremsa (så sker ofta idag för att stranden ska vara allemansrättsligt tillgänglig) är läget ett annat.
Därtill måste du, TS, lära dig skillnaden på fastighet och tomt. Strandremsan (och vattnet) är inte del sv grannens tomt, men väl av dennes fastighet. Tomten är ett område på upp till några tusen kvadratmeter närmast ett boningshus, medan marken någon äger, fastigheten, kan vara hur stor som helst. Utanför tomten gäller generellt allemansrätten, och man har lite svagare äganderätt där än på tomten.
Huruvida ni har rätt att ha dem kvar är en annan sak. Fyller de en funktion som måste vara nära vattnet (båthus eller tvättstuga exempelvis) är det lättare att argumentera för dem än om ni har trädgårdsmöbler eller ved i dem.
Men det bygger på att det verkligen rör sig om uppgrundning såsom sådan beskrivs i 1 kap. 6 § jordabalken. Har er fastighet istället styckats av utan strandremsa (så sker ofta idag för att stranden ska vara allemansrättsligt tillgänglig) är läget ett annat.
Därtill måste du, TS, lära dig skillnaden på fastighet och tomt. Strandremsan (och vattnet) är inte del sv grannens tomt, men väl av dennes fastighet. Tomten är ett område på upp till några tusen kvadratmeter närmast ett boningshus, medan marken någon äger, fastigheten, kan vara hur stor som helst. Utanför tomten gäller generellt allemansrätten, och man har lite svagare äganderätt där än på tomten.
Medlem
· Västernorrland
· 2 112 inlägg
Sen kan det finnas en annan möjlighet att ha bodarna kvar också och det är om de i god tro har hamnat fel mot gränsen och någon invändning inte har kommit från grannen. Främst tillämpligt på äldre byggnader och gränser som inte är exakta. Finns en paragraf som i sådant fall kan ge rätt att föra marken vid byggnaderna till din fastighet om den i praktiken har brukas som om så vore fallet en längre tid.
Jag uppfattar kommentaren från LM som om det ev. kan finnas en osäkerhet kring gränsens läge? Frågan är hur klart det faktiskt är att den går där grannen säger att den går. Möjligen skulle en gränsbestämning kunna leda till att marken med bodarna ändå är eran.
Värt att komma ihåg är att det är grannen som vill avhysa er som har bevisbördan för att han äger marken. Finns det osäkerheter kring gränsen är det han som behöver agera för att motbevisa den besittning ni har i dagsläget, som bevisligen inte är nytillkommen.
Jag uppfattar kommentaren från LM som om det ev. kan finnas en osäkerhet kring gränsens läge? Frågan är hur klart det faktiskt är att den går där grannen säger att den går. Möjligen skulle en gränsbestämning kunna leda till att marken med bodarna ändå är eran.
Värt att komma ihåg är att det är grannen som vill avhysa er som har bevisbördan för att han äger marken. Finns det osäkerheter kring gränsen är det han som behöver agera för att motbevisa den besittning ni har i dagsläget, som bevisligen inte är nytillkommen.
Värt att veta att all rätt till båthusplas eller sjöbodsplats på andras mark i de allra flesta fallen upphör när den gamla byggnaden rivs. Därför skall men reparera och renovera dem in i det sista och inte riva.
Du skriver: att mellan sjön och din fastighet finns en annan markägare. På dennes mark finns två förrådsbyggnader.
Du skriver också :Vårt lokala lantmäterikontor hänvisar till att inga utmätningar av tomtgränser gjorts på mycket länge och att vattnet med stor förmodan underminerat markägarens tomtgräns. De säger att vi har legal nyttjanderätt på marken framför vår fastighet? Kan vi på något sett alltså ha nyttjanderätt på byggnader och mark utan ett arrende? Lantmäteriet benämner också jordabalken 1 kap. 6§ och 2 kap 7§ lag1998:812 .
Med din beskrivning så bör du först och främst kontrollera var din tomt gräns går mot vattnet och var vattenlinjen fanns när tomten avstyckades.
det är ovanligt att tomter avstyckades mot vatten linjen eftersom Lantmäteriverket inte ville att de skulle ha del i fiske eller byars vattenområden. Om det är som du själv beskriver tolkar jag det som att det är markägaren (stamfastigheten) som ägde stranden vid avstyckningen
oftast är det stamfastigheten som har strandrätt enligt jordabalken 1:6 och restvattenlagen 1998:812, 2 kap 7§.
Lantmäterikontor har haft fel förr så var det här oxå, 2st oberoende lantmätare hävdade felaktigt att stugägare som hade tomter avstyckade 80m från vattenlinjen skulle ha strandrätt. Dessa LM jobbar inte kvar de hade flera andra knäppa ideer som saknade juridiskt stöd i lag.
Du skriver också :Vårt lokala lantmäterikontor hänvisar till att inga utmätningar av tomtgränser gjorts på mycket länge och att vattnet med stor förmodan underminerat markägarens tomtgräns. De säger att vi har legal nyttjanderätt på marken framför vår fastighet? Kan vi på något sett alltså ha nyttjanderätt på byggnader och mark utan ett arrende? Lantmäteriet benämner också jordabalken 1 kap. 6§ och 2 kap 7§ lag1998:812 .
Med din beskrivning så bör du först och främst kontrollera var din tomt gräns går mot vattnet och var vattenlinjen fanns när tomten avstyckades.
det är ovanligt att tomter avstyckades mot vatten linjen eftersom Lantmäteriverket inte ville att de skulle ha del i fiske eller byars vattenområden. Om det är som du själv beskriver tolkar jag det som att det är markägaren (stamfastigheten) som ägde stranden vid avstyckningen
oftast är det stamfastigheten som har strandrätt enligt jordabalken 1:6 och restvattenlagen 1998:812, 2 kap 7§.
Lantmäterikontor har haft fel förr så var det här oxå, 2st oberoende lantmätare hävdade felaktigt att stugägare som hade tomter avstyckade 80m från vattenlinjen skulle ha strandrätt. Dessa LM jobbar inte kvar de hade flera andra knäppa ideer som saknade juridiskt stöd i lag.
Som jag tolkar det så är det byggnaderna som står på ofri grund. Du skulle alltså kunna flytta dem till din fastighet. Förutsatt att du får dispens när det strandskyddet samt eventuellt bygglov. Bygglov ger inte dispens och dispens ger inte bygglov båda behövs för att få bygga.
Okej allesammans som ni förstår är vi helt gröna på området. Vi gör ett omtag efter samtal med sambon då jag helt sonika inte förstått. Så ska jag försöka förklara vad en duktig tålmodig anställd hos LM sagt till oss,
- Avstyckningen till vår fastighet skapades 1935, LM uppfattar det enligt den kartan det som att vår fastighet på den tiden skedde mot den dåvarande strandlinjen. Och att man då har en äkta strandfastighet, alltså att vi fått en gräns som följt strandlinjen. Sen har strandlinjen via uppgrundning gjort att vi skiljts från vattenområdet.
De hänvisar oss till den tidigare paragrafen jag skrivit ner - jordabalken 1 kap. 6§, detta bör alltså ge oss rätt till att nyttja området dvs en legal nyttjanderätt, alltså att beträda och passera området utan problem. Sedan har vi en hänvisning till 2 kap 7§ lag1998:812 - Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Man menar alltså som jag förstår det att eftersom vi är drabbade av uppgrundning och tidigare haft strandlinjen mot vår fastighet kan ha rätt till en brygga, båthus eller likvärdigt för vår fastighets behov.
Frågan blir då om markägaren har rätt att kräva att vi lämnar byggnaderna och också river dem enligt henne krav. Känns som man sa tidigt i tråden att det kanske blir svårt att svara på vidare frågor för er här och att detta lär sluta i tingsrätten 🙁
- Avstyckningen till vår fastighet skapades 1935, LM uppfattar det enligt den kartan det som att vår fastighet på den tiden skedde mot den dåvarande strandlinjen. Och att man då har en äkta strandfastighet, alltså att vi fått en gräns som följt strandlinjen. Sen har strandlinjen via uppgrundning gjort att vi skiljts från vattenområdet.
De hänvisar oss till den tidigare paragrafen jag skrivit ner - jordabalken 1 kap. 6§, detta bör alltså ge oss rätt till att nyttja området dvs en legal nyttjanderätt, alltså att beträda och passera området utan problem. Sedan har vi en hänvisning till 2 kap 7§ lag1998:812 - Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Man menar alltså som jag förstår det att eftersom vi är drabbade av uppgrundning och tidigare haft strandlinjen mot vår fastighet kan ha rätt till en brygga, båthus eller likvärdigt för vår fastighets behov.
Frågan blir då om markägaren har rätt att kräva att vi lämnar byggnaderna och också river dem enligt henne krav. Känns som man sa tidigt i tråden att det kanske blir svårt att svara på vidare frågor för er här och att detta lär sluta i tingsrätten 🙁
Om fastigheten från början är avstyckad som en "äkta" strandfastighet (där syftet bl a varit att kunna använda vattnet) så borde ni kunna införliva markremsan mellan er fastighet och vattnet via en fastighetsbestämning.
Svaret från det lokala lantmäterikontoret antyder att det är möjligt.
Svaret från det lokala lantmäterikontoret antyder att det är möjligt.
Redigerat:
Byggnaderna står alltså på mark som skapats mellan 1935 och nu på grund av uppgrundning?
Hur stor är uppgrundningen?
När byggdes dessa byggnader?
Är det vattenrättsinnehavaren till det vatten som grundats upp som är "markägaren" som byggnaderna står på?
Hur stor är uppgrundningen?
När byggdes dessa byggnader?
Är det vattenrättsinnehavaren till det vatten som grundats upp som är "markägaren" som byggnaderna står på?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 573 inlägg
M ChristoG skrev:
Du har fått ett utmärkt svar som talar om era rättigheter av Lantmäteriet. Vad är det du inte förstår?M ChristoG skrev:
Ja, du har rätt att nyttja området som ditt eget så länge som markägaren inte lider skada eller olägenhet av betydelse. Att hon skulle göra det av en bit uppgrundad mark är högst osannolikt, men då du inte beskrivit hennes fastighet alls är det en gissningslek.