Isolera takfot vid takfot
Hej,
Vi lyft taket och byggt ett mansardtak, och nu ska vi börja fundera på isoleringen.
Idag har vi kutterspån på gamla vinden, nuvarande mellanbjälklaget. Detta utrymmet mot takfoten kommer jag behöva isolera. Utrymmet mot ytterväggen samt takfoten borde jag kunna fylla upp med vanligt lösull ifrån isover?
Jag tänker mig att jag följer denna instruktionen ifrån isover, den nya vinden och snedtak kommer att lösulls isoleras.
http://www.isover.se/isolera-tak-och-vind
Tack!
Vi lyft taket och byggt ett mansardtak, och nu ska vi börja fundera på isoleringen.
Idag har vi kutterspån på gamla vinden, nuvarande mellanbjälklaget. Detta utrymmet mot takfoten kommer jag behöva isolera. Utrymmet mot ytterväggen samt takfoten borde jag kunna fylla upp med vanligt lösull ifrån isover?
Jag tänker mig att jag följer denna instruktionen ifrån isover, den nya vinden och snedtak kommer att lösulls isoleras.
http://www.isover.se/isolera-tak-och-vind
Tack!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag skulle vilja se mer av helheten, t.ex. genom en sektionsritning, innan jag vågar säga något. Vad består ytterväggen av? Hur hade du tänkt behandla utrymmet mellan det gamla vindsgolvet och det nya?
Ska se om jag få fram en sektionsritning.
Ytterväggen är stående plank som är tillägsisolerad med paroc västkustskiva och sedan panel på det.
tänkte riva bort de gamla brädorna en bit in så isolerar jag hela utrymmet en bit in ifrån takfoten, det jag undrar mest över är vad. Om det fungerar med vanligt glasfiber eller om jag ska ta cellulosa.
Ytterväggen är stående plank som är tillägsisolerad med paroc västkustskiva och sedan panel på det.
tänkte riva bort de gamla brädorna en bit in så isolerar jag hela utrymmet en bit in ifrån takfoten, det jag undrar mest över är vad. Om det fungerar med vanligt glasfiber eller om jag ska ta cellulosa.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
OK. Jag avvaktar tills du fått fram en sektion.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Generellt sett är cellulosaisolering bättre i taksammanhang än mineralull. Genom att den är hygroskopisk kan den ta upp fukt som kondenserar. Med de stora isoleringsmängder som man använder idag så blir temperaturen på andra sidan isoleringen väldigt låg och därmed ökar risken för kondens. Jag antar att du tänker isolera vinden i höjd med de nya hanbjälkarna (som inte syns på ritningen). Då blir där en kallvind som är känslig för allt för låga temperaturer. Då passar cellulosa bra. Om takets nya råspont har hunnit torka tror jag att du kan avstå från takfotsventilation och lägga cellulosan direkt mot råsponten.
Den nya takfoten verkar proffsigt utformad.
Den nya takfoten verkar proffsigt utformad.
Ja precis, Det kommer att bli lösulls isolering över de nya hanbjälkarna som du skriver och där har vi inte bestämt om vi ska köra cellulosa eller eller någon form glas/mineralull.
Råsponten är ca två månader gammal så om den har hunnit torka eller ej vet jag inte men det känns ändå bäst att köra med takluftsventilation då det är en beprövad teknik? eller är jag fel ute?
Eftersom jag kommer att behöva isolera hela utrymmet mellan de två planen vid yttervägg så kanske det är bäst att köra på cellulosa eftersom jag kommer att behålla det gamla kutterspånet, så det inte blir några konstigheter där. Och isåfall är det kanske lika bra att isolera hela den nya våningen med cellulosa?
Men vad du menar att den nya takfoten är proffsigt utformad vet jag inte då den inte är klar
Råsponten är ca två månader gammal så om den har hunnit torka eller ej vet jag inte men det känns ändå bäst att köra med takluftsventilation då det är en beprövad teknik? eller är jag fel ute?
Eftersom jag kommer att behöva isolera hela utrymmet mellan de två planen vid yttervägg så kanske det är bäst att köra på cellulosa eftersom jag kommer att behålla det gamla kutterspånet, så det inte blir några konstigheter där. Och isåfall är det kanske lika bra att isolera hela den nya våningen med cellulosa?
Men vad du menar att den nya takfoten är proffsigt utformad vet jag inte då den inte är klar
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag menade att väggens avslutning i överkant verkar genomtänkt.G gnuttisch skrev:
Skall du komplettera en gammal isolering av kutterspån är cellulosafibrer det bästa alternativet eftersom det har snarlika egenskaper. Två månader gammal råspont får man nog betrakta som torr.
En viktig fråga är hur tjock isolering du tänker använda. En kallvind som underifrån är isolerad med 50 cm tjock isolering, blir oberoende av vald isoleringstyp, väldigt kall. Därmed ökar risken för kondens oavsett varifrån den fuktiga luften kommer. Det finns ganska gott om problemvindor idag. Företag som sysslar med att sanera sådana vindar brukar börja med att sätta igen takfotsventilationen, fuktstyra övrig ventilation, isolera råsponten på undersidan och lägga ut värmeslingor. Cellulosafibrer minskar kondensrisken betydligt genom att den kan dra till sig den frigjorda fukten.
Sammanfattningsvis tycker jag att med dagens energihushållningskrav så talar mycket för cellulosafibrer på vindar eftersom det där kan komma in fuktig luft även på andra sätt än genom diffusion underifrån.
Intressant läsning, tackar för mycket givande information.
Desto mer man läser desto mer osäker blir man, men just nu lutar det mot att skippa takfotsventilation och isolera med cellulosa hela vägen ut mot råsponten. På vinden kommer det att bli 400mm cellulosa, firman som var här sa att det räckte med det och att det skulle motsvara 500mm glasull. I snedtaket kommer det bli 340mm utan takluftsventilation.
Om man plastar rätt och tejpar allt så ska det väl inte bli några bekymmer? Man bygger väl vinden helt tätt utan ventiler i gavlarna eller hur gör man då?
Man får väl installera någon mätstation och i värsta fall ventilera vinden på annat sätt om man kommer på att det inte fungerar om 10år?
De nya hus som byggs idag, byggs de utan takluftsventlation?
Desto mer man läser desto mer osäker blir man, men just nu lutar det mot att skippa takfotsventilation och isolera med cellulosa hela vägen ut mot råsponten. På vinden kommer det att bli 400mm cellulosa, firman som var här sa att det räckte med det och att det skulle motsvara 500mm glasull. I snedtaket kommer det bli 340mm utan takluftsventilation.
Om man plastar rätt och tejpar allt så ska det väl inte bli några bekymmer? Man bygger väl vinden helt tätt utan ventiler i gavlarna eller hur gör man då?
Man får väl installera någon mätstation och i värsta fall ventilera vinden på annat sätt om man kommer på att det inte fungerar om 10år?
De nya hus som byggs idag, byggs de utan takluftsventlation?
G gnuttisch skrev:
Forskning har visat att du bör ha en viss ventilation i taket. Antingen styrd ventilation eller "vanlig"
I teorin skulle de absolut bästa vara att skippa ventilation och på så sätt undvika problem.
Problemet är dock att vi kan inte bygga perfekt osv.
Tex så kommer de bli hål i plasten, omöjligt att få helt tät mellan plast remsorna. Någonstans i taket får man läckage vid genomföringar osv.
Slitage med tid.
Då kommer man få in fukt som behöver ventileras bort. Så ventilation krävs.
Så i princip allt som byggs nu byggs med någon typ av ventilation.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns rätt många studier som visar att ventilation på vindar (med dagens stora isoleringsmängder) snarare ökar än minskar risken för fuktproblem. Samtidigt är en helt lufttät vind också en risk. En lösning är någon form av kontrollerad ventilation, t.ex. genom att sätta en tilluftsventil på ena gaveln och en fuktstyrd fläkt, Pax eller liknande, på den andra. Att installera en mätstation är heller inte så dumt. Det finns ganska billiga sådana som man kan fjärravläsa.
Det finns mätningar som gjorts på tak som isolerats utan luftspalt med mineralull och som har en diffusionsöppen (fast luft- och vattentät) underlagsduk på råspontens ovansida och en diffusionstätning på isoleringens undersida och som visat sig fungera utmärkt. Det fungerar däremot inte med en konventionell underlagspapp som är difftät. Vad som händer när man istället använder cellulosaisolering har jag inte sett någon studie på. Jag tror därför att det är bra att följa isoleringsleverantörens rekommendationer när det gäller val av fuktspärr, luftspalt mm. Du har ett bra utgångsläge med en uttorkad takkonstruktion. Däremot antar jag att du redan har lagt papp mm på takets utsida.
Det finns något som heter Fuktcentrum vid LTH och som är en sammanslutning mellan olika byggteknikinstitutioner vid Chalmers, KTH och LTH. Deras hemsida har adressen "fuktcentrum.lth.se". Där kan du fördjupa dig om du är intresserad.
Det finns mätningar som gjorts på tak som isolerats utan luftspalt med mineralull och som har en diffusionsöppen (fast luft- och vattentät) underlagsduk på råspontens ovansida och en diffusionstätning på isoleringens undersida och som visat sig fungera utmärkt. Det fungerar däremot inte med en konventionell underlagspapp som är difftät. Vad som händer när man istället använder cellulosaisolering har jag inte sett någon studie på. Jag tror därför att det är bra att följa isoleringsleverantörens rekommendationer när det gäller val av fuktspärr, luftspalt mm. Du har ett bra utgångsläge med en uttorkad takkonstruktion. Däremot antar jag att du redan har lagt papp mm på takets utsida.
Det finns något som heter Fuktcentrum vid LTH och som är en sammanslutning mellan olika byggteknikinstitutioner vid Chalmers, KTH och LTH. Deras hemsida har adressen "fuktcentrum.lth.se". Där kan du fördjupa dig om du är intresserad.
Problemet med denna studier är att de är gjorde i optimala förhållanden och enbart genomberäkningar. Så klarar man inte bygga och framförallt består de inte så med tiden.
De är därför man nu på senare tid har förespråkat en vis ventilation.
Styrd ventilation är som du säger en bra lösning.
Men vanlig ventilation är bättre än ingen alls
De är därför man nu på senare tid har förespråkat en vis ventilation.
Styrd ventilation är som du säger en bra lösning.
Men vanlig ventilation är bättre än ingen alls
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Flera studier som jag har läst är gjorda med mätningar på verkliga hus under ganska lång tid, t.ex. den som jag refererar till i mitt föregående inlägg där man använder diffusionsöppen underlagsduk. Givetvis måste man beakta förändringar som sker med tiden. Alla lösningar måste också vara byggbara. Kombinationen av teori och praktik är bäst, men utan teori skulle det inte ske någon utveckling.
Vi har lagt t-taks duk och pannor på det sen, och den är väl diffusionsöppen tror jag? Inget som jag funderade över när det inhandlades.
En traditionell lösningen kan man ju bygga igen senare om det visar sig vara problem. Men om man skippar takfotsventilation så blir kostnaden en fuktstyrd paxfläkt. Ingen kostsam historia om man håller koll på vinden med någon form av övervakning.
En traditionell lösningen kan man ju bygga igen senare om det visar sig vara problem. Men om man skippar takfotsventilation så blir kostnaden en fuktstyrd paxfläkt. Ingen kostsam historia om man håller koll på vinden med någon form av övervakning.