Installation av jord/bergvärme – råd önskas
Vi har ett hus i Västerbotten som under vintern står på underhållsvärme (vi bor i Stockholm), utom när vi är där förstås. Hittills har det funkat ganska bra med luftvärmepump i vardagsrummet och ett par små element vid de känsligaste platserna i källaren. I övrigt är det vattenburna element som bara står på på ett par ställen på absolut minimum. Men nu med de höga elpriserna har vi förstås fått skyhöga räkningar, och med tanke på att det mesta tyder på att vi kommer att få räkna med betydligt högre elpriser i framtiden i elområdet 1 så behöver vi fundera på en bättre lösning. Solceller på taket är möjligt då det finns en sida av taket som vätter mot söder. Men det löser inte uppvärmningskostnaderna på vintern. Vi funderar därför på att installera jordvärme (bergvärme? är det samma sak?) och skulle gärna vilja få lite råd om det från någon kunnig. Kan man installera det var som helst eller finns det några begränsningar? Några tips om vad man ska tänka på? Vi behöver även dränera huset och kanske kunde man göra det samtidigt om man ändå ska gräva upp trädgården? Alla tankar välkomna.
Det är ett tvåvånings 50-talshus som är ganska välisolerat. Värmepannan är gammal så någon gång kommer den att behöva bytas hur som helst.
Det är ett tvåvånings 50-talshus som är ganska välisolerat. Värmepannan är gammal så någon gång kommer den att behöva bytas hur som helst.
Med bergvärme borrar man ett hål ner i marken till berget och totalt kanske drygt 200 m djupt. Sticker sedan ner en kollektorslang från/till värmepumpen. Man behöver bo där det inte är så långt ner till fast berg och inte vattenskyddsområde etc. Med jordvärme gräver man ner en ca 500 m till 1000 m lång kollektorslang på en meters djup i marken. Kräver ganska stor tomt och lämplig mark att gräva i.
För att se om det finns några borrhål i närheten och data för dessa kan man forska i SGUs brunnsarkiv: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
För att se om det finns några borrhål i närheten och data för dessa kan man forska i SGUs brunnsarkiv: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
Som namnen antyder så dras jordvärme i jorden (djupet bestäms av olika faktorer som grunvattnets djup och tjäle) medan bergvärme är ett borrhål i berget på ca 150-200m. Vilket dom är bäst för er beror på förhållandena ni har i marken på fastigheten. Bergvärme kräver minst åverkan iaf, då man slipper gräva upp stora områden för slingor. I Norrland krävs ju längre slingor pga kylan för att få tillräcklig effekt. Kan ni ha bergvärme så kör på det.
Aha intressant. Om det inte finns några borrhål i närheten, vad betyder det då? Är helt ny på det här.J Josth skrev:
Jag antar att jag får kolla lite med grannarna om någon av dem har gått i liknande tankar eller eventuellt installerat redan. Jag vet ju inte alls hur det förhåller sig med berggrund och liknande.
°P Petronille skrev:
Josth har bra svar som jag kan kompletterar.
Borrhålsplatsen bör väljas så att bil med borrutrustning kan komma dit. En container för slamavskiljnining fskall få plats, från vilken borrvatten rinner. Det bör inte rinna in på annans mark.
Om borrhålets topp ligger lägre än pannrummet så att ledning kan dras med stigning mot pannrummet, kan borrhålsledningen luftas och förses med öppet expansionskärl i pannrummet.
Ett femtiotalshus har sannolikt radiatorer som är dimensionerade för max värmeavgivning med vattentemp tillopp - retur 80 - 60 C. Det kan ingen värmepump producera utan tillskott av elvärme. Med värmepump kan radiatorerna kanske bara ge halva effekten vid framtemp 40 till 45 C men det räcker bra för grundvärme vintertid. Värre blir det om ni vill bo i huset vid låg utetemp.
Om ni har panna av gjutjärn har den sannolikt lång livslängd särskilt om den eldats lite med olja. Vad heter pannan, vad står det på skylten, fabrikat, effekt eller eldyta? Jag skulle valt att behålla pannan så länge den är driftsduglig. En ny VP kopplas lämpligen in före befintlig panna, gärna med förbigångsledning så att gamla pannan kan kopplas bort vid fel eller långvarig drift med VP. Det finns olika kopplingsalternativ.
Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?).
För korrekt dimensionering av borrhål/värmepump behöver ni känna till/räkna ut husets energibehov. Ta stöd av tidigare elräkningar, dimensionering av värmepannan och yta som ska värmas upp. Finns mycket att läsa på nätet om detta.
Vidare föreslår jag att ni gör eventuella värmebesparingsåtgärder före installation, så att ni inte investerar i en onödigt stor bvp. Kan handla om tilläggsisolering m.m.
Lycka till!
Vidare föreslår jag att ni gör eventuella värmebesparingsåtgärder före installation, så att ni inte investerar i en onödigt stor bvp. Kan handla om tilläggsisolering m.m.
Lycka till!
Tack för utförligt svar Jochi! Vet inte om jag förstår allt riktigt dock. Den värmepanna som finns nu en Nibe från 1970-talet, den värmer både vattnet till elementen och till hushållet, det senare är dock alltför svalt så vi har installerat en kompletterande varmvattenberedare så att vi får rätt temperatur. Det finns också en stor oljepanna som inte används längre.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Menar du att en pump för berg- eller jordvärme inte ger tillräckligt hög värme i elementen? Med tanke på att vi har en luftvärmepump så tror jag det borde vara ok. Vi installerade också nyligen en kamin, visserligen inte jättestor (det var innan de här enorma prisökningarna på elen kom...) men den ger ändå en del extra värme. Det finns också en vedspis i källaren som vi har tänkt ta i bruk.
Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Menar du att en pump för berg- eller jordvärme inte ger tillräckligt hög värme i elementen? Med tanke på att vi har en luftvärmepump så tror jag det borde vara ok. Vi installerade också nyligen en kamin, visserligen inte jättestor (det var innan de här enorma prisökningarna på elen kom...) men den ger ändå en del extra värme. Det finns också en vedspis i källaren som vi har tänkt ta i bruk.Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
Radiatorer för oljeeldning är tänkt att ta emot vatten på typ 80 grader. Bergvärme skickar ut kanske runt 50 grader, och då behövs radiatorer som är mer effektiva på att avge värme (dvs tunnare med en massa flänsar). Är radiatorerna bara tillräckligt stora så brukar det fungera ändå.P Petronille skrev:Tack för utförligt svar Jochi! Vet inte om jag förstår allt riktigt dock. Den värmepanna som finns nu en Nibe från 1970-talet, den värmer både vattnet till elementen och till hushållet, det senare är dock alltför svalt så vi har installerat en kompletterande varmvattenberedare så att vi får rätt temperatur. Det finns också en stor oljepanna som inte används längre.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
Värmepumpar används vid lågtemperatursystem, ved och oljepannor i högtemperatursystem. Skillnaden mellan tilloppstemperatur och returtemperatur är lika med den energi som avlämnats i huset. Det är elementen som huvudsakligen överför värmen till huset. Beroende på antal och typ av element avlämnas mer eller mindre värmeenergi. I ett högtemperatursystem ställs inte så höga krav på elementen, de är ofta tunna och små. I ett lågtemperaturssystem kan det krävas fler och större element (större yta=mer värmeavgivning).
Om du har liten värmeavgivning genom elementen minskar differensen mellan tillopp och returtemperatur, vilket precis som du påpekar ogillas av vp. Åtgärdas enklast genom att minska flödet, se till att alla termostater är öppna, i annat fall får värmeavgivningen ökas genom att fler element installeras.
Att kombinera hög- och lågtempade system är lite mer komplext. Till detta överlåter jag någon mer kunnig att besvara.
Om du har liten värmeavgivning genom elementen minskar differensen mellan tillopp och returtemperatur, vilket precis som du påpekar ogillas av vp. Åtgärdas enklast genom att minska flödet, se till att alla termostater är öppna, i annat fall får värmeavgivningen ökas genom att fler element installeras.
Att kombinera hög- och lågtempade system är lite mer komplext. Till detta överlåter jag någon mer kunnig att besvara.
P Petronille skrev:Tack för utförligt svar Jochi! Vet inte om jag förstår allt riktigt dock. Den värmepanna som finns nu en Nibe från 1970-talet, den värmer både vattnet till elementen och till hushållet, det senare är dock alltför svalt så vi har installerat en kompletterande varmvattenberedare så att vi får rätt temperatur. Det finns också en stor oljepanna som inte används längre.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
°P Petronille skrev:Tack för utförligt svar Jochi! Vet inte om jag förstår allt riktigt dock. Den värmepanna som finns nu en Nibe från 1970-talet, den värmer både vattnet till elementen och till hushållet, det senare är dock alltför svalt så vi har installerat en kompletterande varmvattenberedare så att vi får rätt temperatur. Det finns också en stor oljepanna som inte används längre.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
Petronille, om dina frågor
Antar att NIBEpannan är en elpanna. Jag trodde huset hade en panna att elda i och det tycks den också ha.
Om radiatorer
Värmeelement kan vara anslutna med två rör,en ledning för tillopp (ibland kallad framledning) och en för retur. Radiatorerna har förmodligen valts för att leverera erforderlig värme vid årets kallaste dag med temperaturerna för tillopp - retur = 80-60 C. Efter 1975 infördes krav på att radiatorer skall dimensioneras för lägre temp, 55-45 C men höjdes några år senare till 60-50 C. Det innebär att radiatorer för 60 - 50 C blir betydligt större än om de försörjs med 80-60 vatten. Dessutom Behöver man pumpa dubbelt så mycket vatten för 60-50 vatten än för 80-60, men det påverkar ledningsdimensionen inte så mycket.
Anledning till lägre framtemp föranleddes av att anpassa värmesystem till försörjning med värmepumpar som inte kan ge så hög temperatur. När man väljer en värmepump måste utgå från största effektbehov och vid vilken framtemp den skall leveras, med eller utan tillsatsvärme av el.
Vilken framtemp behövs för ratt hålla rumstemp vid 20 C?
Framtemperaturen måste ökas vid fallande utetemperaturen och sambandet är i stort sett rätlinjigt. Teoretiskt för ett 80-60 system är det ett rakt samband mellan punkten Tfram 23 vid Tute 20 och Tfram 80 vid Tute -20. Lite högre temp kan behövas när det är t ex 15 C ute för att hdet är kallare under husets bottenplattaeller källare.
Vid 60 - 50 system gäller sambandet Tfram 23 vid Tute 20 och Tfran 60 vid Ture -20.
Oavsett för vilka temperaturer radiatorer har dimensionerats brukar de klara sig med något lägre framtemp än den teoretiska på grund av viss överdimensionering.
Hur vet jag hur radiatorer är dimensionerade?
Man får en god uppfattning om det genom att notera vilken lägsta framtemp radiatorerna behöver för att hålla 20 C inomhus. Bedömningen blir säkrar ju kallare det är men observation vid 5 C ute ger god uppfattning.
Vad är returtemperatur?
Det är temperaturen i returledning som leder vatten från rummens radiatorer. Problemet kan uppstå i en anläggning med värmepump och en annan panna som höjer frantemp efter VP om den inte räcker till. Om retrurledningen blir för varm kan det leda till att köldmediet (som förut var freon) kan få så högt tryck att det blåser av genom säkerhetsventil. Det måste undvikas. Högsta tillåtna returtemp, d. v. s. ingående vattens temp till VP, bör kollas med fabrikanten. Frågan är onödig om VP är ensam värmeproducent.
°
P Petronille skrev:Tack för utförligt svar Jochi! Vet inte om jag förstår allt riktigt dock. Den värmepanna som finns nu en Nibe från 1970-talet, den värmer både vattnet till elementen och till hushållet, det senare är dock alltför svalt så vi har installerat en kompletterande varmvattenberedare så att vi får rätt temperatur. Det finns också en stor oljepanna som inte används längre.
Tomten är ganska stor, en hel del av den använder en granne som betesmark så det borde finnas utrymme.
Men jag förstår inte riktigt det här med radiatorer och värmeavgivning.
Det här förstår jag inte riktigt. Vad är returtemperatur? "Vid drift med två pannor får inte returttemp blir för hög för det gillar inte värmepumpen som då kan blåsa av sitt köldmedium. Hög returtemp kan begränsa stödvärme något från befintlig panna (vedeldning?)." Förlåt en fåvitsk.
Det finns ingen panna att elda i förutom en gammaldags vedspis (det har funnits en vedpanna ursprungligen men den har sedan ersatts av oljepanna, som sedan tagits ur bruk och ersatts av den eldrivna Nibe).J Jochi skrev:
Tack för utförlig info. Det verkar vara lite krångligt, dock! Hur avgör man vilken framtemperatur systemet har? Nibe-pannan är inte lätt att begripa sig på, bruksanvisningen är borta och inte ens rörmokaren begrep riktigt hur den skulle avläsas... Finns något annat sätt?
Om man gör det för att spara pengar så tror jag inte att installera bergvärme i ett hus man bara använder typ sommartid är någon bra affär.
Har du funderat på att kallställa huset på vintern? Det ger ju den överlägset bästa besparingen och ni slipper elda för kråkorna. Blir lite en del bök med att tömma ur vatten, men med tanke på hur mycket man sparar på minskad elräkning så är det nog väldigt bra betalt för den tiden man får lägga ned.
Har du funderat på att kallställa huset på vintern? Det ger ju den överlägset bästa besparingen och ni slipper elda för kråkorna. Blir lite en del bök med att tömma ur vatten, men med tanke på hur mycket man sparar på minskad elräkning så är det nog väldigt bra betalt för den tiden man får lägga ned.
Mina föräldrar som hade huset tidigare brukade kallställa det. Men då kunde man inte vara där på vintern, och dessutom var det ganska skört, flera gånger hade det blivit lite vatten kvar ändå i någon ledning som sprack. Det är en möjlighet förstås, men vi tänker att kanske i framtiden komma att vara där mer. Sedan beror det på vilka kostnader det innebär med berg/jordvärme förstås.L lbgu skrev: