Beräkningen är möjlig för att få en rimligt snabb injusteringsprocess när den ska göras av någon som har det på uppdrag. Gäller det den egna bostaden kan man i stället låta det ta lite tid.B Björkskär skrev:
Nu funkar mitt system hyfsat, men jag renoverar ju lite då och då och byter ut retur och termostat ventiler i dom rum jag renoverar.
Så tanken var ju att grovt kunna kolla så det inte är helt uppåt väggarna och kanske ha en begränsning på max temp inomhus i lägenheterna.
Ska börja med att mäta skillnaden på till och retur där jag ändrat.
Men jag vill oftast veta lite om vad jag håller på med och varför det är på ett visst sätt.
Tycker jag fått ett lite hum om det i den här tråden, sen går det ju som med allt annat att nörda ner sig och gå till ytterligheter 🙂
Så tanken var ju att grovt kunna kolla så det inte är helt uppåt väggarna och kanske ha en begränsning på max temp inomhus i lägenheterna.
Ska börja med att mäta skillnaden på till och retur där jag ändrat.
Men jag vill oftast veta lite om vad jag håller på med och varför det är på ett visst sätt.
Tycker jag fått ett lite hum om det i den här tråden, sen går det ju som med allt annat att nörda ner sig och gå till ytterligheter 🙂
Om du har någorlunda nya termostater kan du med fördel låta dem sköta injusteringen eller hjälpa dig på vägen på ett enkelt sätt. Du får lite fundera på vilken radiator som sitter dåligt till och/eller är mest feldimensionerad. Den kan du låta vara öppen och använda för att söka bra kurvlutning och ev tryckuppsättning på pumpen. Övriga håller du på lika inställd temp och efter lite tid och justering av kurva osv kan du mäta fram-retur på respektive radiator och få facit på vad varje behöver för att vara i balans där de sitter både sett till värmeavgivning och förhållanden i rörsystemet.
Detta om du vill kunna ställa förinställningen rätt i efterhand, annars kan du i stort hoppa över det och låta termostaterna sköta "injusteringen". Viktigaste är att få kurvan vettig över spannet både lutning och parallell och där kommer likaren i form av sämst insatta radiatorn att avgöra.
Det är inget besvärligt eller tidskrävande i egna anläggningar där man kan ha läget under kontroll. Bra att göra sig en grov skiss av radiatorstorlek och parat med ytorna de värmer med grovt fönster, ytterväggar osv som parametrar utan att göra mer än jämförande övningar där dvs en siffra per m2 för respektive del som speglar verkligheten men behöver inte vara något i W/m2K osv.
Det är nyttigt att lite kunna hantera sån livets nödtorft på olika sätt som ger samma resultat i slutet. Man slipper gå på dvs fällor i stort och smått om man åtminstone har en liten grundläggande förståelse. Och så går det mesta så mycket lättare och smärtfriare allt eftersom man får lite mer insikter.
Detta om du vill kunna ställa förinställningen rätt i efterhand, annars kan du i stort hoppa över det och låta termostaterna sköta "injusteringen". Viktigaste är att få kurvan vettig över spannet både lutning och parallell och där kommer likaren i form av sämst insatta radiatorn att avgöra.
Det är inget besvärligt eller tidskrävande i egna anläggningar där man kan ha läget under kontroll. Bra att göra sig en grov skiss av radiatorstorlek och parat med ytorna de värmer med grovt fönster, ytterväggar osv som parametrar utan att göra mer än jämförande övningar där dvs en siffra per m2 för respektive del som speglar verkligheten men behöver inte vara något i W/m2K osv.
Det är nyttigt att lite kunna hantera sån livets nödtorft på olika sätt som ger samma resultat i slutet. Man slipper gå på dvs fällor i stort och smått om man åtminstone har en liten grundläggande förståelse. Och så går det mesta så mycket lättare och smärtfriare allt eftersom man får lite mer insikter.
Fast det kan ju bli rätt tidsödande att få med varenda rörkrök, ventil och radiator dimension.B Björkskär skrev:
När allt som behövs är att ta bort alla termostater, öppna allt fullt och strypa ner flödet i de rum som blir för varma.
HejK karlmb skrev:
Det går snabbare än många tror.😀
Jag förtjänar mitt levebröd på byta radiatorventiler och energieffektivisering men på entreprenadsidan.vi gör inventering av ett flerbostadshus med ca 50 lägenheter på en dag.
Då har vi bara en planritning som ingenjörerna gett oss som vi ritar in stammar, radiatorer och dimensioner.
/ Björkskär
Resultatet blir nog därefter också. I mindre fastigheter eller enbostads kam man lika gärna låta termostater sköta denna delen bara man får kurvan rätt. Det är där det ofta brister. Och sen givetvis problem i lägenheter där man försöker skruva upp och förstör helheten.
Kör man vp så ska alla ev termostater normalt stå helt öppna. Då börjar man i det läget att kallaste rummet får bestämma kurvan.GK100 skrev:
Sedan bara strypa ned med returerna på de radiatorer/slingor som sitter i rum som blir för varma utan tillfälligt värmetillskott som kaminer eller liknande.
Thats it.
Om en beräkning tex visar att rum 1 ska strypas till 70% och rum 2 80% pga radiatorstorlek eller något klent rör i systemet är helt ointressant egentligen.
Allt man behöver är lite tålamod och en bra termometer. IR-picka är bra för att få snabb avläsning i flera rum samt att se hur mkt av resp radiator som verkligen används.
Nja, det beror på vilket köldmedel som används i maskinen och vilken glide denna har.K karlmb skrev:
Och tumregeln är också att ha lägre delta vid golvvärme för att golven annars känns ojämnt uppvärmda, så man siktar på 3-5grader.
Man måste också betänka att deltat man ställer är deltat som ska gälla vid DUT, så deltat är klart lägre vid mildare väder. Ex. Nibes maskiner(inverter) siktar på ~4grader delta för radiatorer vid 0grader ute.
Värmesystem är inte lika känsliga som ventilationssystem för böjar etc. när det gäller påverkan på det totala tryckfallet. Så får man med rördimensionen och längden så spelar det i praktiken inte så stor roll om man inte har koll på alla böjar.K karlmb skrev:
Det går ganska fort att mäta upp ett enkelt radiatorsystem och lägga in på en ritning.En radiator tar väl tio sekunder att mäta bredd och höjd på och konstatera vilken typ det är. Har man en byggritning att kladda på så ritar man in rören lite snabbt utan att mäta exakt, typ två ringar i rumshörnet och ett streck till radiatorn. (Sedan tar det väl ungeför lika lång tid att "finrita" det på kontoret.)
När man ställt kurvan rätt för sämsta värmaren är de andra rätt genom termostaternas strypning. Inget blir direkt bättre än så hur man än gör. Sen givetvis i tex lägenheter vettigt med en fast inställd max flödesbegränsning pga att det skruvas upp. Hemma bör man kanske kunna låta bli det.K karlmb skrev:
Glömde och glömde, men ja - finns det ingen sådan beräkning sedan tidigare så behöver man förstås göra en. (Vilket också går rätt snabbt om det finns byggritningar och U-värdena är kända. Saknas det så kan det så klart vara lite svårare att få något bra att räkna på.)K karlmb skrev: