Ok ja men då är det ju rätt åt mig
Om det fortfarande är för varmt eller kallt när diffen är bra, då ökar eller minskar man flödet ytterligare?
Men jag antar att om det är på tok för varmt så är radiatorn för stor eller tvärt om då, för kallt = för liten eller för få radiatorer? alltså i ett rum
Om det fortfarande är för varmt eller kallt när diffen är bra, då ökar eller minskar man flödet ytterligare?
Men jag antar att om det är på tok för varmt så är radiatorn för stor eller tvärt om då, för kallt = för liten eller för få radiatorer? alltså i ett rum
Med värmepump ska du eftersträva så låg framledningstemp på vattnet som möjligt. Därför ska alla termostater sättas på max och flödena likaså.nino skrev:
Du börjar med att ställa en så låg framledningskurva du kan och få till rätt lutning på den (beror på husets isolering mm)
Sedan öka framledningstempen/kurvan tills det blir lagom varmt i det kallaste rummet.
Sedan kan man justera ner resp rums radiatorer/golvvärmeslingor så det inte blir för varmt där. Först därefter kan du sätta på temostaterna så de kan strypa ner värmen ifall det blir mkt solinstrålning, kamineldning eller så i några rum.
Efter injustering så att difftemperaturen är 7-10⁰, så behöver oftast värmekurvan justeras (kurvlutningen & parallellförskjutningen).
Kurvlutningen ändras om returtemperaturen ändras när utetemperaturen ändras.
Parallellförskjutningen ändras om det "konstant" är för varmt/kallt oberoende utetemperaturen.
Om enstaka rum är för varma/kalla så behöver förinställningen på aktuella radiatorn justeras ytterligare.
Kurvlutningen ändras om returtemperaturen ändras när utetemperaturen ändras.
Parallellförskjutningen ändras om det "konstant" är för varmt/kallt oberoende utetemperaturen.
Om enstaka rum är för varma/kalla så behöver förinställningen på aktuella radiatorn justeras ytterligare.
Man springer inte runt och justerar radiatorer efter en önskad returtemp. Det fungerar bara om alla radiatorer är lika mycket överdimensionerade. I verkligheten kanske någon är 5% överdimensionerad och en annan 25% överdimensionerad beroende på att det inte fanns exakt storlek och att man ville att bredden skulle stämma med fönstret etc. (Eller en hemmafixare valde en "tillräckligt stor" radiator utan att någon gjort beräkningar.)
Så här gör man:
I det tredje steget så anpassar du flöde och tilloppstemperatur så att du får lagomt varmt i huset och en vettig returtemperatur.
Det är bra om man har beräknade värden att utgå ifrån. Annars får man ta den långsamma iterativa metoden att vänta och se om det blir lika varmt i alla rum och upprepa så många gånger som behövs. Det senare är inte det lättaste i ett hus med lägenheter där någon vill ha +22, någon +18, någon har ugnen på tre timmar om dagen, någon sover med fönstret på glänt etc. Dessutom gillar nog inte hyresgästerna om det tar två veckor innan värmen är injusterad och hyresvärden ska komma in fem gånger i lägenheten för att efterjustera.
Angående ordningen så är det korrekta att börja längst bort. D.v.s. längst upp i det här fallet. Men det har mer betydelse när man justerar in ventilation, där man hela tiden mäter ett flöde och jämför med projekterat. Anledningen till det är att då ändras inte flödesproportionerna mellan de ändpunkter man redan mätt.
Så här gör man:
- Justera in radiatorerna i varje stam så att flödet fördelas i rätt proportioner. Minst en radiator ska vara fullt öppen, annars har man strypt onödigt mycket.
- Justera in varje stam så att flödet mellan stammarna blir proportionellt rätt. (Finns inga injusteringsmöjligheter på stammarna så får man justera mer på radiatorerna)
- Justera in cirkulationspumpen (eller om värmepumpen gör det automatiskt.) Har du en gammal dum pump där det inte går att välja pumpkurva får du strypa mer på stammarna.
I det tredje steget så anpassar du flöde och tilloppstemperatur så att du får lagomt varmt i huset och en vettig returtemperatur.
Det är bra om man har beräknade värden att utgå ifrån. Annars får man ta den långsamma iterativa metoden att vänta och se om det blir lika varmt i alla rum och upprepa så många gånger som behövs. Det senare är inte det lättaste i ett hus med lägenheter där någon vill ha +22, någon +18, någon har ugnen på tre timmar om dagen, någon sover med fönstret på glänt etc. Dessutom gillar nog inte hyresgästerna om det tar två veckor innan värmen är injusterad och hyresvärden ska komma in fem gånger i lägenheten för att efterjustera.
Angående ordningen så är det korrekta att börja längst bort. D.v.s. längst upp i det här fallet. Men det har mer betydelse när man justerar in ventilation, där man hela tiden mäter ett flöde och jämför med projekterat. Anledningen till det är att då ändras inte flödesproportionerna mellan de ändpunkter man redan mätt.
Systemet är konstruerat för oljeeldning och var tidigare en fabrik med tillverkning av kläder.
Vet inte hur noga dom var med beräkningar på -50talet
Vissa rum är delade nu.
Sitter radiatorer mod äldre som är 110-120cm breda och kanske 60cm höga i alla rum.
Vissa har 2 andra 3 och nåt mindre 1
Kan man säga nåt om hur mycket ett sånt klarar av att värma? Sitter tex ett sånt i ett sovrum som är 3*4.5m och det verkar det klara galant
Vet inte hur noga dom var med beräkningar på -50talet
Vissa rum är delade nu.
Sitter radiatorer mod äldre som är 110-120cm breda och kanske 60cm höga i alla rum.
Vissa har 2 andra 3 och nåt mindre 1
Kan man säga nåt om hur mycket ett sånt klarar av att värma? Sitter tex ett sånt i ett sovrum som är 3*4.5m och det verkar det klara galant
Kolla även delta över VP när du injustera. Man vill inte ha för högt om du inte ha en arbetstank.
Ja, precis det är delta över vp som är intressant (och inte över enskilda radiatorer som påstods i början av tråden).L lostinsweden skrev:
Så stort som möjligt, tumregel brukar vara 7 för radiatorsystem och 9 grader för golvvärme.
Men blir inte huset tillräckligt varmt med stort flöde så får det ju ökas ytterligare och man får acceptera mindre delta.
Hej
Jag är av en lite avvikande åsikt när det gäller injustering av värmesystemet.
Demmpa har hyfsat rätt när han skriver 7-10 tempskillnad mellan tillopp och retur men det beror ju helt på vilken systemtemperatur radiatorsystemet är dimensionerat.
Beroende på detta och framledningstemperaturen så kan skillnaden vara mer eller mindre..
Googla ”nomogram”.
Jag brukar alltid beräkna kv-värdet efter 100% av installerad effekt med hänsyn till dimensionerad temperatur.
Sedan är det lätt att trimma in värmekurvan, på med en termostat som tar ”övertemperaturen” sedan är allt klar👍🏻
/ Björkskär
Jag är av en lite avvikande åsikt när det gäller injustering av värmesystemet.
Demmpa har hyfsat rätt när han skriver 7-10 tempskillnad mellan tillopp och retur men det beror ju helt på vilken systemtemperatur radiatorsystemet är dimensionerat.
Beroende på detta och framledningstemperaturen så kan skillnaden vara mer eller mindre..
Googla ”nomogram”.
Jag brukar alltid beräkna kv-värdet efter 100% av installerad effekt med hänsyn till dimensionerad temperatur.
Sedan är det lätt att trimma in värmekurvan, på med en termostat som tar ”övertemperaturen” sedan är allt klar👍🏻
/ Björkskär
HejK karlmb skrev:
Det var lite sent när jag skrev inlägget så jag glömde det..😉
Bigfoot skrev att minst en ventil skall vara fullt öppen, vilket jag tycker var en grov förenkling.
Mitt tips till alla är att göra en riktig tryckfallsberäkning av värmesystemet vilket ger en betydligt bättre injustering och därigenom förfinade möjligheter att spara energi och ytterligare styrmöjligheter.
Enkelt att laborera med systemtemperatur, pumptryck mm.
/ Björkskär
Hej
Det är inget större problem för en kompetent konstruktör att beräkna det.
Finns det inga ritningar så gör en enkel ritning själv med alla rördimensioner och längder och radiatortyper så får dom ett enkelt jobb.
Då kan man också få en grundberäkning på vilken värmekurva du ska ställa in.
Alternativt lägga rätt många timmar och gråa hår genom att justera själv..
Lycka till!
/ Björkskär
