Det här kommer att fortsätta länge till när man har ett samhälle där en del blir allt fattigare och allt mer utstötta medan resten har fått för sig att de måste konsumera som tokiga för att demonstrera att de minsann inte är fattiga och inte skall stötas ut.
Till slut kollapsar skuldbubblan och då finns det bara ett fåtal rika och en utfattig skuldsatt egendomslös majoritet som tröstar sig med brännvin och knark. Resultatet blir ett komplett U-land.

Bästa sättet att få stopp på eländet är att behandla fattiga som fullvärdiga medmänniskor och samtidigt konsummera det man behöver men lämna bort skrytkonsumtionen. När flera gör så stabiliserar man samhället och minskar trycket på folk att skuldsätta sig för att hålla skenet uppe.
 
Redigerat:
  • Gilla
Henningelvis och 3 till
  • Laddar…
För mig blir begreppet skuldsättning så som det presenteras i artikeln lite konstigt. Det verkar som kronofogden menar skuldsättning som blir kronofogdeärende. Inte just att många har högre skulder.

Att fallen hos kronofogden ökar kan ju bero på två olika saker. Antingen att fler faktiskt lånar mer (vilket låter lite osannolikt det senaste året, med vikande bostadsförsäljning, och tilltagande krismedvetande), eller att det är fler med skulder som får problem på inkomstsidan, alternativt problem med stigande räntor.

Dvs. jag tolkar artikeln som att det är en kraftig ökning av "problemskulder", vilket inte nödvändigtvis är detsamma som att skulderna ökar kraftigt.

Och att problem med skulder ökar i nuläget är väl inget att förvåna sig över. Vi har kombinationen kraftigt ökande räntor, och en ökande arbetslöshet. Att arbetslösheten ökar betyder också att många som inte är arbetslösa, har sagts upp från välavlönade arbeten och tvingats ta ny anställning till lägre lön. Dvs. avsevärt fler än de som är registrerade som arbetslösa har fått sämre betalningsförmåga.

Budget kalkylerna som ligger till grund för ex. bolån är baserade på en kalkylränta som verkade väldigt hög för ett par år sedan , men dagens räntenivå börjar komma obehagligt nära de 7% som typiskt var kalkylräntan när banker kontrollerade om du har råd med ett lån. Men detta kombinerat med ett större inkomstbortfall kan säkert knäcka en hushållsekonomi som såg strålande ut för några år sedan.
 
  • Gilla
datja och 1 till
  • Laddar…
A
H hempularen skrev:
För mig blir begreppet skuldsättning så som det presenteras i artikeln lite konstigt. Det verkar som kronofogden menar skuldsättning som blir kronofogdeärende. Inte just att många har högre skulder.
Dagens journalister är så dåligt utbildade så de har ingen aning om vad de skriver. Vad det handlar om är förfallna skulder, alla har i väl någon skuld som inte är betald, själv har jag 235.000 att betala in till skattmasen innan den 9 februari.
H hempularen skrev:
Budget kalkylerna som ligger till grund för ex. bolån är baserade på en kalkylränta som verkade väldigt hög för ett par år sedan , men dagens räntenivå börjar komma obehagligt nära de 7% som typiskt var kalkylräntan när banker kontrollerade om du har råd med ett lån. Men detta kombinerat med ett större inkomstbortfall kan säkert knäcka en hushållsekonomi som såg strålande ut för några år sedan.
Problemet var att man antog att det bara var räntorna som skulle stiga till 7% men man glömde att allt annat också kunde stiga, vilket ju faktiskt är anledningen till att räntan gått upp.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.