Att räntan kommer att stiga dom kommande åren kan nog dom flesta vara överens om sen är ju bara frågan hur mycket 7 % är ju absolut inget som jag hade blivit förvånad över.
Men det är ju som redan är sagt att om det blir så mycket högre än så är väl tveksamt med tanke på att väldigt många har lånat stora summor och en ränta på säg 10 % kommer nog att knäcka många och bostads priserna kommer rasa. Inget senario riksbanken vill ha tror jag
Men det är ju som redan är sagt att om det blir så mycket högre än så är väl tveksamt med tanke på att väldigt många har lånat stora summor och en ränta på säg 10 % kommer nog att knäcka många och bostads priserna kommer rasa. Inget senario riksbanken vill ha tror jag
Jag har själv börjat bli orolig över skenande bostadspriser. Känns som en ohållbar situation. Räntan kommer gå upp, frågan är bara hur mycket. Vad kommer hända om räntan går upp över 10% (inget ovanligt historiskt sett)? Många kommer sitta med högt belånade hus, tvingar betala hundratusentals kronor i ränta per år och värdet på bostaden kommer minska.
Som sagt, jag vet ju inte vad jag talar om ...Nyfniken skrev:
Min tanke var så här:
Om inflationen är på 2%, och det är "steady state", så borde riksbanken låna ut till ca 3-4%.
RB kan ju inte låna ut till lägre ränta än inflationen, då tjänar bankerna på att låna pengarna och lägga dom på hög.
RB bör inte låna ut till högre ränta än så, för då blir det inflationsdrivande i sig.
Sen lägger bankerna på sin marginal, så bolåneränta = ca 4-6%
Givetvis är det inte hela tiden jämnt och fint, ibland bekämpas hög eller låg inflation, med hjälp av (tillfälligt) högre eller lägre repo-ränta.
Men jag har antagligen totalfel, så ge er på mig nu bara, stycka mina argument och avslöja mig som den amatörtyckare jag är, kom igen nu då ...
Att RB helt plötsligt får ett annat inflationsmål att styra mot kan ju hända. Om omvärldsekonomin förändras drastiskt kan lilla Sverige knappast köra ett eget race.
När jag räknade på mitt lån för 1 år sedan drygt räknade vi på 10%
Nu har man run 2 (topp/botten sammanslaget för min del. ser olika ut för alla dock)
Nu har man run 2 (topp/botten sammanslaget för min del. ser olika ut för alla dock)
många tycker att bostadsprisökningarna också ska räknas med i inflationen. Gjorde vi det skulle vi haft betydligt högre inflation. Fortsätter bostadspriserna rusa kanske vi får en ändring på detta?Mikael_L skrev:Som sagt, jag vet ju inte vad jag talar om ...
Min tanke var så här:
Om inflationen är på 2%, och det är "steady state", så borde riksbanken låna ut till ca 3-4%.
RB kan ju inte låna ut till lägre ränta än inflationen, då tjänar bankerna på att låna pengarna och lägga dom på hög.
RB bör inte låna ut till högre ränta än så, för då blir det inflationsdrivande i sig.
Sen lägger bankerna på sin marginal, så bolåneränta = ca 4-6%
Givetvis är det inte hela tiden jämnt och fint, ibland bekämpas hög eller låg inflation, med hjälp av (tillfälligt) högre eller lägre repo-ränta.
Men jag har antagligen totalfel, så ge er på mig nu bara, stycka mina argument och avslöja mig som den amatörtyckare jag är, kom igen nu då ...
Att RB helt plötsligt får ett annat inflationsmål att styra mot kan ju hända. Om omvärldsekonomin förändras drastiskt kan lilla Sverige knappast köra ett eget race.
Det här blir lite av "en blind leder en blind", men i alla fall...Mikael_L skrev:Som sagt, jag vet ju inte vad jag talar om ...
"Om"Mikael_L skrev:
Tänk om inflationen stiger ett par snäpp, och sen vägrar sjunka trots räntehöjningar? Då krävs ytterligare höjningar.
Vi har väl världens lägsta boräntor med god marginal?Mikael_L skrev:
Jag tror inte målet kommer ändras, utan måttet.
Har du läst på Sloped curves hemsida? "Problemet är inflationsmåttet, inte inflationsmålet" ;-)Nyfniken skrev:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/problemet_är_inflationsmåttet_inte_inflationsmålet
Alltså jag tycker helt klart att man skall räkna på 7% minst i peak.Nimajneb skrev:
Även om man binder lånen så kommer det komma en tidpunkt då dom skall läggas om - och vad räntan är då vet ju ingen...
Dessutom är mellanskillnaden för ett bundet lån rätt dyr särskilt just nu -så man betalar en rätt hög "försäkring".
Personligen, för det handlar väldigt mycket om hur man är lagd, så lägger jag undan en ränteskillnad för att ta av i svårare tider istället.
För ett år sedan peakade vår rörliga ränta och de månaderna var huslånen inte roliga att betala ! Inte för att det egentligen var ngt problem - men det innebar nedprioriteringar helt klart - i vårt fall fick sparandet dras ned tillsammans med en del icke-nödvändiga inköp.
En konstant räntenivå på uppåt 10% är inte troligt om den ekonomiska politiken i övrigt är likvärdig. Och den kan förvisso förändras, men troligtvis tar sådana förändringar längre tid och brukar kombineras med tex avdragsrätt osv för att lätta upp (staten är ju vi- och "vi" består till en rel. stor del av belånade svenssons - så av ren självbevarelsedrift lär vi, om än trögt och i begränsad omfattning kanske, kunna påverka sådana politiska beslut)
/K
Vi har haft räntenivåer på 500% för inte så länge sedan, det betyder inte att man i sin kalkyl behöver ha en buffert för detta.
Räntepeakar på upp till 8% är inte omöjligt men en stabil räntenivå på 5% ska man nog räkna med.
Räntepeakar på upp till 8% är inte omöjligt men en stabil räntenivå på 5% ska man nog räkna med.
Nämndes att om räntorna drar iväg har många inte råd att bo kvar. Frågan är om man då har så mycket att välja på. Frågan blir kanske snarare om man har råd att äta och ta sig till jobbet.
Vid höga räntenivåer sjunker köpsuget. Och få vill ju sälja med förlust, dvs fortfarande ha lån men inget av värde som täckning. Alltså bor man kvar och försöker leva ändå. Kan ju sluta med tvångsförsäljning dock...
Vid höga räntenivåer sjunker köpsuget. Och få vill ju sälja med förlust, dvs fortfarande ha lån men inget av värde som täckning. Alltså bor man kvar och försöker leva ändå. Kan ju sluta med tvångsförsäljning dock...