Här kommer en guide för den som står inför skilsmässa och bodelning!
Separation? Tråkigt men ibland kommer man fram till att det är den enda hållbara lösningen. Går just nu själv igenom denna process och jag tänkte visa hur jag/vi har gjort för att det ska bli så rättvist som möjligt, både juridiskt och etiskt.
Våra förutsättningar:
- Gifta sen länge
- Gemensam villa som vi varit med och uppfört
- Inga hemmaboende barn under 16
- Inga lån förutom de på huset
- Det finns inga tidigare äkteskapsförord, gåvobrev eller testmente som ligger utanför det s k giftorättsgodset
- Vi är sams och eniga om beslutet och tänker försöka att förbli så även efter detta
Först måste man rent juridiskt skilja sig, eller begära äktenskapsskillnad som det heter.
Man börjar med att gå in på Skatteverkets hemsida och begära var sitt personbevis. Man loggar in med mobilt Bank-ID. Man kan samtidigt begära personbevis för sin partner.
Man kan också ringa dem (0771-567567).
https://www.skatteverket.se/4.361dc8c15312eff6fd1500e.html#!/bestall?kod=1236
Sen ska man ladda hem blankett DV163A från Sveriges Domstolar och fylla i den.
http://www.domstol.se/Ladda-ner--be...osning-av-registrerat-partnerskap---DV-163-A/
Sen betalar man in 900,- här:
https://betala.domstol.se/ansokan/
Personbevisen kommer efter några dagar. Nästa steg är att fylla i blanketten, skriva under, lägga med personbevisen och skicka in allt till sin Tingsrätt.
Har man hemmavarande barn under 16 år (eller om man själv begärt det) så får man automatiskt 6 månaders betänketid och då måste man alltså vänta denna tid innan Tingsrätten tar upp målet.
Han ingen ångrat sig under denna tid eller om man inte har begärt betänktid så tar Tingsrätten upp målet rätt snart (2v i vårt fall) och en dom faller. I den står det oftast bara att X och Y begärt och fått beviljat äktenskapsskillnad och ett datum. Sen har man 3 veckor på sig att överklaga domen.
Händer inget då så vinner domen laga kraft och när tre veckor har gått är man juridiskt sett skilda. Tingsrätten meddelar även Skatteverket. Man kan i sin ansökan även ha begärt om hur eventuell vårdnad av gemensamma barn ska se ut efter separationen och då framgår detta av domen.
Detta var den juridiska delen och här behövs egentligen ingen hjälp utifrån men är man starkt oense så kanske man måste gå den vägen och då är det läge att redan tidigt kontakta en jurist som är specialiserad på bodelning. Kolla om du kan få rabatt på detta genom din hemförsäkring, fack, arbetsgivare eller annat. Det kommer hur som helst att bli dyrt om man ska bråka, juristerna tar i snitt runt 1500,-/timme för sin konsultation och timmarna rinner snabbt iväg om man ska sitta och tjafsa!
Nu kommer vi till ekonomin.
Först ska huset värderas.
Bjud dit en mäklare eller två och begär en värdering (MARKNADSVÄRDE). Räcker med muntlig om båda är med. Det brukar normalt inte kosta nåt men nämn initialt inget om separation om någon avser att försöka behålla huset för då brukar dom inte vara lika intresserade...Fråga samtidigt vad mäklaren skulle ha för arvode för att sälja huset (ARVODE). Tänk nyktert på vad huset är värt, även framgent. Det finns ingen som kan förutsäga marknaden men det man vet är att oroligheter i världen snabbt ritar om världsekonomin och i slutänden: räntorna vilket kan bli kostsamt för den som vill bo kvar. Vi har sett historiskt onormala prisstegringar på hus under mycket lång tid men så kan det inte se ut i all framtid.
Summera vad ni haft för byggkostnader alt. vad ni köpte huset för en gång i tiden (INKÖPSPRIS). Även om det var 20 år sen eller mer!
Fundera ut större förbättringar som genomförts de senaste 5 åren och sammanställ dessa utlägg (FÖRBÄTTRINGAR). Eget arbete räknas inte in. Riktigt stora jobb som dränering och takbyte kan (delvis) få räknas in även om det skett för mer än 5 år sen. Regelverket är inte helt lättolkat här och man ska tillämpa samma regler som man gör vid en ren försäljning och där yrkar avdrag för förbättringar. Skatteverket har broschyrer på sin hemsida om man vill grotta ner sig i detta. Själv använde vi sunt förnuft och tog upp lite större saker som hänt de sista 5 åren men inte småsaker som egen omtapetsering eller ommålning av ytterdörren eller liknande. Sen tycker jag att man här även måste väga in nödvändiga renoveringar om såna är stundande, behövs en ommålning så kanske man kan dra av 50 tusen på husets värde för det är inte säkert att mäklaren dragit av för detta. Fråga mäklaren om detta vid värderingen om det finns osäkerhet!
Finns latent skatt efter en tidigare husaffär (LATENT SKATT) ska den in här.
Sammanställ vilka befintliga lån som finns på fastigheten (LÅN).
Nu är det dags för matte.
Först räknar man ut vinstskatten. Den är 22% av kapitalvinsten: 0,22*(MARKNADSVÄRDE-INKÖPSPRIS-ARVODE-FÖRBÄTTRINGAR)
Sen räknar man ut värdet på huset (VÄRDET) enligt formeln:
VÄRDET=MARKNADSVÄRDE-ARVODE-LÅN-VINSTSKATT-LATENT SKATT
Detta kan man sen dela i två. Den summa man då får fram är vad varje part har för skattad del i huset.
Exempel
Huset är värderat till 5000000
Det köptes för 1500000
Arvodet är 100000
Förbättringar är 150000
Lånen är på 1000000
Finns ingen latent skatt
Vinstskatten: =0,22*(5000000-1500000-100000-150000) = 715000
Värdet: (5000000-100000-1000000-715000-0) = 3185000
Det var huset. Har man fler fastigheter som t ex en gemensam sommarstuga ska samma procedur göras även på den.
Nu ska man räkna fram övriga tillgångar.
För aktier och fonder är det lite knepigt men jag ska försöka förklara.
Fonder:
Det finns en fond som enligt dagsvärdet är värd 500000 (DAGSVÄRDE FOND). Det går att få fram exakta anskaffningsvärdet på denna (ANSKAFFNINGSVÄRDE FOND) som vi här säger är 100000, oftast står det på årsbeskedet men annars kan den som förvaltar fonden eller ens bank hjälpa till med detta. Här ska man inte chansa och uppge godtyckliga siffror för vid en eventuell försäljning kommer Skattemyndigheterna att få ta del av rätt siffror och man blir beskattad därefter. Man ska alltså skatta 30% av vinsten.
Formel: (DAGSVÄRDE FOND-0,3*(DAGSVÄRDE FOND-ANSKAFFNINGSVÄRDE FOND))
Exempel: (500000-(0,3*(500000-100000)) = 380000
Aktier:
Aktiers skattade värde kan räknas fram på två sätt; antingen har man full koll på både dagsvärde och anskaffningsvärde via utdrag från sitt VP-konto eller så tillämpar man schablonmetoden.
Vi antar här att man äger aktier för 100000 (DAGSVÄRDE AKTIER) med okänt anskaffningsvärde.
Han man koll på anskaffningsvärdet tillämpas samma formel som ovan. Har man inte det räknar man dagsvärdet minus 20% och sen räknar ut 30% av vinsten på detta.
Formel: (DAGSVÄRDE AKTIER-=0,3*((DAGSVÄRDE AKTIER-(DAGSVÄRDE AKTIER*0,2))))
Exempel: (100000-(0,3*(100000-(100000*0,2)))) = 72000
Kontanta tillgångar är okomplicerat: det är bara att summera vad båda parterna har tillsammans på alla sina konton.
Vi säger att han har 500000 och hon har 300000
Formeln är givetvis 500000+300000 = 800000
Sen sammanställer man alltihopa:
Husets värde 3185000
Gemensamma kontanter 800000
Fonder 380000
Aktier 72000
Summa: 4437000
Beloppen ska sen delas på två, i detta fall 2218500 per person. Det är detta belopp som den som lämnar huset ska få och detta är skattade pengar.
Det är dessa siffror som banken vill se på ett bodelningsvtal som i juridisk mening är ett papper som förkunnar att dessa f d gifta personer inte längre har några ekonomiska skyldigheter mot varandra.
Detta måste göras efter domen vunnit laga kraft.
Banken kräver ett sånt avtal för att kunna söka och överföra lagfarten till den som ska bo kvar. Stämpelskatt utgår inte vid ett sånt förfarande, bara en registreringsavgift på 825,-.
Man kan köpa ett färdigt bodelningsavtal men här finns annars ett enkelt som går att använda gratis och som banken nöjer sig med:
https://www.mallar.info/dok/bodelningsavtal_mall.docx
Det är det datum som äktenskapsskillnaden blev registrerad hos Tingrätten som är det datum man ska förhålla sig till när man värderar sina tillgångar.
Har man innan separationen skrivit äktenskapsförord eller har villkor i testmente eller gåvebrev som stäcker sig utanför det som ska fördelas; det s k giftorättsgodset så ska detta inte tas med i boedelningen men det förutsätter att det finns korrekta dokument till grund som styrker detta.
Nu är den ekonomiska delen klar ur ett juridiskt perspektiv, men det finns mer att göra.
Lösöret. Banken har inget intresse av detta utan det får man dela upp efter bästa förmåga. Här gäller sunt förnuft och att man försöker vara schyssta mot varandra men är man oense kan man tillsätta en bodelningsman.
Rent värdemässigt är det inte anskaffningsvärdet som gäller utan bruksvärdet och det går aldrig att få millimeterrättvisa på allt och det blir bara löjligt om man ska fördela knivar och gafflar styckevis. Tänk så här: har detta något bruksvärde hos mig, är jag beredd att betala nåt? Är svaret nej så får den andra parten detta mot värdet 0. Rent teoretiskt skulle man kunna ha en auktion sinsemellan på olika saker men det är ju egentligen samma sak som att komma fram till ett korrekt bruksvärde. Räkna givetvis bort sånt som barnen (eller andra) äger. Sälj av, skänk bort och släng sånt som ni vill bli av med. Så snart som möjligt.
Vi gjorde så här:
Skapade ett kalkylblad rum för rum och alla större saker som fanns där fick ett värde:
- 0 kr på mig om inte motparten var intresserad av det. Och tvärtom.
- Bruksvärde om någon av oss ansåg det säljbart men den andre ville behålla det, där påfördes då värdet.
- Försäljningsvärde i en separat kolumn om vi avsåg att avyttra det i närtid och dela på pengarna.
- Presenter och arvegods fick alltid värdet 0 och sattes på respektive ägare.
Allt husgeråd och köksmaskiner anpassar vi till vilken plats det kommer att finnas i nya bostaden.
Garaget blev knepigt för jag har massa verktyg och annat, satte ett schablonvärde. Så även med trädgårdssaker och allt utomhus.
Efter allt var summerat så blev det en överskottsumma och den ska sen (oftast) tillföras till den som flyttar och lämnar saker.
Vill man vara extra schysst så bidrar den som stannar kvar ekonomiskt till att den andre kan köpa nödvändiga saker som säng, dammsugare, köksbord och liknande men det gör man alltså upp sinsemellan. Vi gjorde inte så av olika skäl.
Lösöre värderas väldigt lågt om man skulle överlåta denna process till en bodelningsman och t ex en 10 år gammal säng är inte värt nåt i deras värld. Affektionsvärde bryr man sig heller inte om. Tänk på detta!
Det är bättre att man tänker att du får dessa 4 stolar och jag tar de andra 4 - även om dom inte passar in så bra inredningsmässigt just nu, sånt får man fixa sedan. Vilktigast är att man har någonstans att sitta!
För fordon, båtar eller andra saker gäller samma sak och är man osäker på värdet får man göra en värdering. Tänk på att ett föräljningspris på en bilfirma som annonserar på t ex Blocket inte är jämställt med värdet utan det är mer vad en privatperson skulle vara beredd att betala om du sålde den. En snöskoter, båt eller fyrhjuling varierar också i värde efter säsong. Här kan det också ligga latenta lån som får följa med nya ägaren men som inte har nåt med värderingen att göra.
Jag skulle sen sätta en tidsgräns för hur länge den som behåller huset ska förvara sånt som den andre parten anses äga. Annars anses det förverkat. Även om hen flyttar till ett betydligt mindre boende så är det knappast den andres uppgift att fortsätta agera lager! Helst ska detta finnas på papper. Även om man går skilda vägar i samförstånd så kan det dyka upp komplikationer i framtiden (läs: ny partner) som ska domdera och styra och då är det bra att redan ha gjort ett kontrollerat och definitiv bokslut!
Efter detta återstår praktiska saker som att skriva över eller avsluta försäkringar, abonnemang, fordonsägande, autogiron, tank- eller handlingskort, prenumerationer etc. Har man skrivit testamente eller förmånsavtal av olika slag till maka/make är det dags att ändra dessa.
Man kan ha samlat på sig en massa mer eller mindre gemensamma mail eller papper som den andre behöver ha tillgång till eller få kopior på.
Vissa hyr ett gemensamt bankfack.
För att inte tala om kort och filmer!
När den andre flyttar är det väl sen kutym att man hjälps åt och även bidrar till att det andra boendet blir någorlunda klart.
Ska sen något barn fortsätta bo kvar i huset så är båda föräldrar gemensamt ansvariga för dennes försörjning fram till hen har slutat gymnasiet men det finns även en passus om att den som har "bästa ekonomiska förutsättningar" ska ta det största ansvaret. Lite luddigt. Ordnar man växelvis boende blir detta oftast en icke-fråga.
Det här är överkurs men vill man vara riktigt rättvis så ska motparten egentligen även ha ekonomisk ersättning för förlorad pensionsinkomst den tid som hen valde att gå hemma med barn(en). Det rör sig alltså om den differens som uppstår mot full lön och det tapp i pension som då ska kompenseras. Detta är otroligt knepigt att räkna ut och sätta en siffra på och vi fick mer eller mindre ge upp och höfta till en summa. Man måste först veta vilken årsinkomst som hen hade då är detta gällde (vilket Skatteverket kan få fram) men sen ändras relger och procentsater rätt friskt över olika perioder så det här är nästan en övermäktig uppgift. Blanda sen in garantidagar och pappamånader så blir soppan några snäpp värre! Rent juridiskt behöver man inte göra denna kompensation så det här gör man i så fall bara av god vilja.
I vårt fall var det hon som var hemma på 90-talet under ca 5 år. Hon tjänade då i snitt 12000/månad. Då räknade vi så här: 12000*12*5=720000. Vi tror att man vid den tiden fick 80% av lönen från FK.
Återtår 20% av 720000 = 144000 kr
Allmänna pensionen är 18% av detta, alltså 25920 kr
Tjänstepensionen (vilket inte alla erbjuder och då bara efter 28 år) är 4.5% = 6480 kr
Summa: 32400,-
Det alltså pengar som jag ska ersätta henne med efter bodelningen som jag då får ta av mina kvarvarande kontanter. Samma sak gäller överskottet av alla lämnade saker.
Att jag måste låna upp på huset för att täcka upp för den peng som hon ska ha är ganska givet och som synes kan det bli en rätt hög summa om huset är högt värderat.
Tja, jag hoppas att flera kan ha nytta och använda mina uträkningar, det tog åtskilliga kvällar med Googlande och frågeställande men jag har fått många utmärkta svar och tips här på byggahus samt blivit korrigerad när jag har tänkt fel.
Tack för det! Sen förstår jag om vårt flöde inte är 100% tillämpbart i andra fall, det kan vara många parametrar som skiljer. Som att en part driver en enskild firma, hur ska den värderas? Eller utländska tillgångar? Muntliga löften? Delar i egendom som man äger med sina syskon? Osv, osv men har man som i vårt fall en relativt okomplicerad ekonomi så kommer man en bra bit med ovanstående.
Nu är inte processen riktigt avslutad så det kan komma kompletteringar i flödet och då återkommer jag med mer info. Kan också ha misst nåt så ni kan ju fundera på detta.
Våra förutsättningar:
- Gifta sen länge
- Gemensam villa som vi varit med och uppfört
- Inga hemmaboende barn under 16
- Inga lån förutom de på huset
- Det finns inga tidigare äkteskapsförord, gåvobrev eller testmente som ligger utanför det s k giftorättsgodset
- Vi är sams och eniga om beslutet och tänker försöka att förbli så även efter detta
Först måste man rent juridiskt skilja sig, eller begära äktenskapsskillnad som det heter.
Man börjar med att gå in på Skatteverkets hemsida och begära var sitt personbevis. Man loggar in med mobilt Bank-ID. Man kan samtidigt begära personbevis för sin partner.
Man kan också ringa dem (0771-567567).
https://www.skatteverket.se/4.361dc8c15312eff6fd1500e.html#!/bestall?kod=1236
Sen ska man ladda hem blankett DV163A från Sveriges Domstolar och fylla i den.
http://www.domstol.se/Ladda-ner--be...osning-av-registrerat-partnerskap---DV-163-A/
Sen betalar man in 900,- här:
https://betala.domstol.se/ansokan/
Personbevisen kommer efter några dagar. Nästa steg är att fylla i blanketten, skriva under, lägga med personbevisen och skicka in allt till sin Tingsrätt.
Har man hemmavarande barn under 16 år (eller om man själv begärt det) så får man automatiskt 6 månaders betänketid och då måste man alltså vänta denna tid innan Tingsrätten tar upp målet.
Han ingen ångrat sig under denna tid eller om man inte har begärt betänktid så tar Tingsrätten upp målet rätt snart (2v i vårt fall) och en dom faller. I den står det oftast bara att X och Y begärt och fått beviljat äktenskapsskillnad och ett datum. Sen har man 3 veckor på sig att överklaga domen.
Händer inget då så vinner domen laga kraft och när tre veckor har gått är man juridiskt sett skilda. Tingsrätten meddelar även Skatteverket. Man kan i sin ansökan även ha begärt om hur eventuell vårdnad av gemensamma barn ska se ut efter separationen och då framgår detta av domen.
Detta var den juridiska delen och här behövs egentligen ingen hjälp utifrån men är man starkt oense så kanske man måste gå den vägen och då är det läge att redan tidigt kontakta en jurist som är specialiserad på bodelning. Kolla om du kan få rabatt på detta genom din hemförsäkring, fack, arbetsgivare eller annat. Det kommer hur som helst att bli dyrt om man ska bråka, juristerna tar i snitt runt 1500,-/timme för sin konsultation och timmarna rinner snabbt iväg om man ska sitta och tjafsa!
Nu kommer vi till ekonomin.
Först ska huset värderas.
Bjud dit en mäklare eller två och begär en värdering (MARKNADSVÄRDE). Räcker med muntlig om båda är med. Det brukar normalt inte kosta nåt men nämn initialt inget om separation om någon avser att försöka behålla huset för då brukar dom inte vara lika intresserade...Fråga samtidigt vad mäklaren skulle ha för arvode för att sälja huset (ARVODE). Tänk nyktert på vad huset är värt, även framgent. Det finns ingen som kan förutsäga marknaden men det man vet är att oroligheter i världen snabbt ritar om världsekonomin och i slutänden: räntorna vilket kan bli kostsamt för den som vill bo kvar. Vi har sett historiskt onormala prisstegringar på hus under mycket lång tid men så kan det inte se ut i all framtid.
Summera vad ni haft för byggkostnader alt. vad ni köpte huset för en gång i tiden (INKÖPSPRIS). Även om det var 20 år sen eller mer!
Fundera ut större förbättringar som genomförts de senaste 5 åren och sammanställ dessa utlägg (FÖRBÄTTRINGAR). Eget arbete räknas inte in. Riktigt stora jobb som dränering och takbyte kan (delvis) få räknas in även om det skett för mer än 5 år sen. Regelverket är inte helt lättolkat här och man ska tillämpa samma regler som man gör vid en ren försäljning och där yrkar avdrag för förbättringar. Skatteverket har broschyrer på sin hemsida om man vill grotta ner sig i detta. Själv använde vi sunt förnuft och tog upp lite större saker som hänt de sista 5 åren men inte småsaker som egen omtapetsering eller ommålning av ytterdörren eller liknande. Sen tycker jag att man här även måste väga in nödvändiga renoveringar om såna är stundande, behövs en ommålning så kanske man kan dra av 50 tusen på husets värde för det är inte säkert att mäklaren dragit av för detta. Fråga mäklaren om detta vid värderingen om det finns osäkerhet!
Finns latent skatt efter en tidigare husaffär (LATENT SKATT) ska den in här.
Sammanställ vilka befintliga lån som finns på fastigheten (LÅN).
Nu är det dags för matte.
Först räknar man ut vinstskatten. Den är 22% av kapitalvinsten: 0,22*(MARKNADSVÄRDE-INKÖPSPRIS-ARVODE-FÖRBÄTTRINGAR)
Sen räknar man ut värdet på huset (VÄRDET) enligt formeln:
VÄRDET=MARKNADSVÄRDE-ARVODE-LÅN-VINSTSKATT-LATENT SKATT
Detta kan man sen dela i två. Den summa man då får fram är vad varje part har för skattad del i huset.
Exempel
Huset är värderat till 5000000
Det köptes för 1500000
Arvodet är 100000
Förbättringar är 150000
Lånen är på 1000000
Finns ingen latent skatt
Vinstskatten: =0,22*(5000000-1500000-100000-150000) = 715000
Värdet: (5000000-100000-1000000-715000-0) = 3185000
Det var huset. Har man fler fastigheter som t ex en gemensam sommarstuga ska samma procedur göras även på den.
Nu ska man räkna fram övriga tillgångar.
För aktier och fonder är det lite knepigt men jag ska försöka förklara.
Fonder:
Det finns en fond som enligt dagsvärdet är värd 500000 (DAGSVÄRDE FOND). Det går att få fram exakta anskaffningsvärdet på denna (ANSKAFFNINGSVÄRDE FOND) som vi här säger är 100000, oftast står det på årsbeskedet men annars kan den som förvaltar fonden eller ens bank hjälpa till med detta. Här ska man inte chansa och uppge godtyckliga siffror för vid en eventuell försäljning kommer Skattemyndigheterna att få ta del av rätt siffror och man blir beskattad därefter. Man ska alltså skatta 30% av vinsten.
Formel: (DAGSVÄRDE FOND-0,3*(DAGSVÄRDE FOND-ANSKAFFNINGSVÄRDE FOND))
Exempel: (500000-(0,3*(500000-100000)) = 380000
Aktier:
Aktiers skattade värde kan räknas fram på två sätt; antingen har man full koll på både dagsvärde och anskaffningsvärde via utdrag från sitt VP-konto eller så tillämpar man schablonmetoden.
Vi antar här att man äger aktier för 100000 (DAGSVÄRDE AKTIER) med okänt anskaffningsvärde.
Han man koll på anskaffningsvärdet tillämpas samma formel som ovan. Har man inte det räknar man dagsvärdet minus 20% och sen räknar ut 30% av vinsten på detta.
Formel: (DAGSVÄRDE AKTIER-=0,3*((DAGSVÄRDE AKTIER-(DAGSVÄRDE AKTIER*0,2))))
Exempel: (100000-(0,3*(100000-(100000*0,2)))) = 72000
Kontanta tillgångar är okomplicerat: det är bara att summera vad båda parterna har tillsammans på alla sina konton.
Vi säger att han har 500000 och hon har 300000
Formeln är givetvis 500000+300000 = 800000
Sen sammanställer man alltihopa:
Husets värde 3185000
Gemensamma kontanter 800000
Fonder 380000
Aktier 72000
Summa: 4437000
Beloppen ska sen delas på två, i detta fall 2218500 per person. Det är detta belopp som den som lämnar huset ska få och detta är skattade pengar.
Det är dessa siffror som banken vill se på ett bodelningsvtal som i juridisk mening är ett papper som förkunnar att dessa f d gifta personer inte längre har några ekonomiska skyldigheter mot varandra.
Detta måste göras efter domen vunnit laga kraft.
Banken kräver ett sånt avtal för att kunna söka och överföra lagfarten till den som ska bo kvar. Stämpelskatt utgår inte vid ett sånt förfarande, bara en registreringsavgift på 825,-.
Man kan köpa ett färdigt bodelningsavtal men här finns annars ett enkelt som går att använda gratis och som banken nöjer sig med:
https://www.mallar.info/dok/bodelningsavtal_mall.docx
Det är det datum som äktenskapsskillnaden blev registrerad hos Tingrätten som är det datum man ska förhålla sig till när man värderar sina tillgångar.
Har man innan separationen skrivit äktenskapsförord eller har villkor i testmente eller gåvebrev som stäcker sig utanför det som ska fördelas; det s k giftorättsgodset så ska detta inte tas med i boedelningen men det förutsätter att det finns korrekta dokument till grund som styrker detta.
Nu är den ekonomiska delen klar ur ett juridiskt perspektiv, men det finns mer att göra.
Lösöret. Banken har inget intresse av detta utan det får man dela upp efter bästa förmåga. Här gäller sunt förnuft och att man försöker vara schyssta mot varandra men är man oense kan man tillsätta en bodelningsman.
Rent värdemässigt är det inte anskaffningsvärdet som gäller utan bruksvärdet och det går aldrig att få millimeterrättvisa på allt och det blir bara löjligt om man ska fördela knivar och gafflar styckevis. Tänk så här: har detta något bruksvärde hos mig, är jag beredd att betala nåt? Är svaret nej så får den andra parten detta mot värdet 0. Rent teoretiskt skulle man kunna ha en auktion sinsemellan på olika saker men det är ju egentligen samma sak som att komma fram till ett korrekt bruksvärde. Räkna givetvis bort sånt som barnen (eller andra) äger. Sälj av, skänk bort och släng sånt som ni vill bli av med. Så snart som möjligt.
Vi gjorde så här:
Skapade ett kalkylblad rum för rum och alla större saker som fanns där fick ett värde:
- 0 kr på mig om inte motparten var intresserad av det. Och tvärtom.
- Bruksvärde om någon av oss ansåg det säljbart men den andre ville behålla det, där påfördes då värdet.
- Försäljningsvärde i en separat kolumn om vi avsåg att avyttra det i närtid och dela på pengarna.
- Presenter och arvegods fick alltid värdet 0 och sattes på respektive ägare.
Allt husgeråd och köksmaskiner anpassar vi till vilken plats det kommer att finnas i nya bostaden.
Garaget blev knepigt för jag har massa verktyg och annat, satte ett schablonvärde. Så även med trädgårdssaker och allt utomhus.
Efter allt var summerat så blev det en överskottsumma och den ska sen (oftast) tillföras till den som flyttar och lämnar saker.
Vill man vara extra schysst så bidrar den som stannar kvar ekonomiskt till att den andre kan köpa nödvändiga saker som säng, dammsugare, köksbord och liknande men det gör man alltså upp sinsemellan. Vi gjorde inte så av olika skäl.
Lösöre värderas väldigt lågt om man skulle överlåta denna process till en bodelningsman och t ex en 10 år gammal säng är inte värt nåt i deras värld. Affektionsvärde bryr man sig heller inte om. Tänk på detta!
Det är bättre att man tänker att du får dessa 4 stolar och jag tar de andra 4 - även om dom inte passar in så bra inredningsmässigt just nu, sånt får man fixa sedan. Vilktigast är att man har någonstans att sitta!
För fordon, båtar eller andra saker gäller samma sak och är man osäker på värdet får man göra en värdering. Tänk på att ett föräljningspris på en bilfirma som annonserar på t ex Blocket inte är jämställt med värdet utan det är mer vad en privatperson skulle vara beredd att betala om du sålde den. En snöskoter, båt eller fyrhjuling varierar också i värde efter säsong. Här kan det också ligga latenta lån som får följa med nya ägaren men som inte har nåt med värderingen att göra.
Jag skulle sen sätta en tidsgräns för hur länge den som behåller huset ska förvara sånt som den andre parten anses äga. Annars anses det förverkat. Även om hen flyttar till ett betydligt mindre boende så är det knappast den andres uppgift att fortsätta agera lager! Helst ska detta finnas på papper. Även om man går skilda vägar i samförstånd så kan det dyka upp komplikationer i framtiden (läs: ny partner) som ska domdera och styra och då är det bra att redan ha gjort ett kontrollerat och definitiv bokslut!
Efter detta återstår praktiska saker som att skriva över eller avsluta försäkringar, abonnemang, fordonsägande, autogiron, tank- eller handlingskort, prenumerationer etc. Har man skrivit testamente eller förmånsavtal av olika slag till maka/make är det dags att ändra dessa.
Man kan ha samlat på sig en massa mer eller mindre gemensamma mail eller papper som den andre behöver ha tillgång till eller få kopior på.
Vissa hyr ett gemensamt bankfack.
För att inte tala om kort och filmer!
När den andre flyttar är det väl sen kutym att man hjälps åt och även bidrar till att det andra boendet blir någorlunda klart.
Ska sen något barn fortsätta bo kvar i huset så är båda föräldrar gemensamt ansvariga för dennes försörjning fram till hen har slutat gymnasiet men det finns även en passus om att den som har "bästa ekonomiska förutsättningar" ska ta det största ansvaret. Lite luddigt. Ordnar man växelvis boende blir detta oftast en icke-fråga.
Det här är överkurs men vill man vara riktigt rättvis så ska motparten egentligen även ha ekonomisk ersättning för förlorad pensionsinkomst den tid som hen valde att gå hemma med barn(en). Det rör sig alltså om den differens som uppstår mot full lön och det tapp i pension som då ska kompenseras. Detta är otroligt knepigt att räkna ut och sätta en siffra på och vi fick mer eller mindre ge upp och höfta till en summa. Man måste först veta vilken årsinkomst som hen hade då är detta gällde (vilket Skatteverket kan få fram) men sen ändras relger och procentsater rätt friskt över olika perioder så det här är nästan en övermäktig uppgift. Blanda sen in garantidagar och pappamånader så blir soppan några snäpp värre! Rent juridiskt behöver man inte göra denna kompensation så det här gör man i så fall bara av god vilja.
I vårt fall var det hon som var hemma på 90-talet under ca 5 år. Hon tjänade då i snitt 12000/månad. Då räknade vi så här: 12000*12*5=720000. Vi tror att man vid den tiden fick 80% av lönen från FK.
Återtår 20% av 720000 = 144000 kr
Allmänna pensionen är 18% av detta, alltså 25920 kr
Tjänstepensionen (vilket inte alla erbjuder och då bara efter 28 år) är 4.5% = 6480 kr
Summa: 32400,-
Det alltså pengar som jag ska ersätta henne med efter bodelningen som jag då får ta av mina kvarvarande kontanter. Samma sak gäller överskottet av alla lämnade saker.
Att jag måste låna upp på huset för att täcka upp för den peng som hon ska ha är ganska givet och som synes kan det bli en rätt hög summa om huset är högt värderat.
Tja, jag hoppas att flera kan ha nytta och använda mina uträkningar, det tog åtskilliga kvällar med Googlande och frågeställande men jag har fått många utmärkta svar och tips här på byggahus samt blivit korrigerad när jag har tänkt fel.
Tack för det! Sen förstår jag om vårt flöde inte är 100% tillämpbart i andra fall, det kan vara många parametrar som skiljer. Som att en part driver en enskild firma, hur ska den värderas? Eller utländska tillgångar? Muntliga löften? Delar i egendom som man äger med sina syskon? Osv, osv men har man som i vårt fall en relativt okomplicerad ekonomi så kommer man en bra bit med ovanstående.
Nu är inte processen riktigt avslutad så det kan komma kompletteringar i flödet och då återkommer jag med mer info. Kan också ha misst nåt så ni kan ju fundera på detta.
Bra och informativt.
Värt att tänka på är också att en massa saker blir "dubbelt så dyrt" när man går från att vara två till en. TV-licens, hus&hemförsäkringen, fastighetsskatten, tidningsprenumerationen, el och uppvärmning, V/A etc skall nu bekostas en lön istället för två. Det är få som har råd att bo kvar i ett hus ensamma.
Värt att tänka på är också att en massa saker blir "dubbelt så dyrt" när man går från att vara två till en. TV-licens, hus&hemförsäkringen, fastighetsskatten, tidningsprenumerationen, el och uppvärmning, V/A etc skall nu bekostas en lön istället för två. Det är få som har råd att bo kvar i ett hus ensamma.
Redigerat:
Tack.
Det har smugit in ett litet fel som jag vill korrigera.
Befintliga lån ska per definition inte räknas in i husets värde.
Byt ut delar av texten ovan mot detta
Sen räknar man ut värdet på huset (VÄRDET) enligt formeln:
VÄRDET=MARKNADSVÄRDE-ARVODE-VINSTSKATT-LATENT SKATT
Detta kan man sen dela i två. Den summa man då får fram är vad varje part har för skattad del i huset.
Exempel
Huset är värderat till 5000000
Det köptes för 1500000
Arvodet är 100000
Förbättringar är 150000
Lånen är på 1000000
Finns ingen latent skatt
Vinstskatten: =0,22*(5000000-1500000-100000-150000) = 715000
Värdet: (5000000-100000-715000-0) = 4185000
Sen finns det ett stycke längre ner som ska ändras:
Sen sammanställer man alltihopa:
Husets värde 4185000
Lån: -1000000
Gemensamma kontanter 800000
Fonder 380000
Aktier 72000
Summa: 4437000
Beloppen ska sen delas på två, i detta fall 2218500 per person. Det är detta belopp som den som lämnar huset ska få och detta är skattade pengar.
Om man sen utgår från detta när man ska fördela tillgångarna så ser det ut så här.
Säg att den part som vill bo kvar vill ha 100000 i kontanter kvar på kontot samt 50000 i fonder samt sälja aktierna.
Den som ska bo kvar:
Husets värde: 4185000
Lån: -1000000
(Kontanter kvar: 100000)
Kontanter som överförs: 800000/2 - Kontanter kvar = 300000
Nytt lån: -1116500 (för att balansera beloppet man ska dela på)
(Fonder kvar: 50000)
Fondbehållning som överförs: (380000/2)=190000 - Fonder kvar = 140000
(Aktier kvar: 0)
Aktiebehållning som överförs 72000/2 - Aktier kvar = 36000
Detta ska bli 2218500
Tillgångar: 4185000-1000000-1116500+100000+50000= 2218500
Den som ska flytta:
Den som flyttar får följande tillgångar:
Befintliga kontanter: 400000 (80000/2)
Kontanter som överförs: 300000
Nytt lån som överförs 1116500
Befintliga fonder: 190000 (380000/2)
Fonder som överförs 140000
Befintliga aktier: 36000 (72000/2)
Aktier som överförs 36000
Detta ska också bli 2218500
Tillgångar: 400000+300000+1165000+140000+36000+36000=2218500
Kalkylen stämmer därmed! Det är värdet Nytt lån som man får laborera med för att få allt i balans.
Det har smugit in ett litet fel som jag vill korrigera.
Befintliga lån ska per definition inte räknas in i husets värde.
Byt ut delar av texten ovan mot detta
Sen räknar man ut värdet på huset (VÄRDET) enligt formeln:
VÄRDET=MARKNADSVÄRDE-ARVODE-VINSTSKATT-LATENT SKATT
Detta kan man sen dela i två. Den summa man då får fram är vad varje part har för skattad del i huset.
Exempel
Huset är värderat till 5000000
Det köptes för 1500000
Arvodet är 100000
Förbättringar är 150000
Lånen är på 1000000
Finns ingen latent skatt
Vinstskatten: =0,22*(5000000-1500000-100000-150000) = 715000
Värdet: (5000000-100000-715000-0) = 4185000
Sen finns det ett stycke längre ner som ska ändras:
Sen sammanställer man alltihopa:
Husets värde 4185000
Lån: -1000000
Gemensamma kontanter 800000
Fonder 380000
Aktier 72000
Summa: 4437000
Beloppen ska sen delas på två, i detta fall 2218500 per person. Det är detta belopp som den som lämnar huset ska få och detta är skattade pengar.
Om man sen utgår från detta när man ska fördela tillgångarna så ser det ut så här.
Säg att den part som vill bo kvar vill ha 100000 i kontanter kvar på kontot samt 50000 i fonder samt sälja aktierna.
Den som ska bo kvar:
Husets värde: 4185000
Lån: -1000000
(Kontanter kvar: 100000)
Kontanter som överförs: 800000/2 - Kontanter kvar = 300000
Nytt lån: -1116500 (för att balansera beloppet man ska dela på)
(Fonder kvar: 50000)
Fondbehållning som överförs: (380000/2)=190000 - Fonder kvar = 140000
(Aktier kvar: 0)
Aktiebehållning som överförs 72000/2 - Aktier kvar = 36000
Detta ska bli 2218500
Tillgångar: 4185000-1000000-1116500+100000+50000= 2218500
Den som ska flytta:
Den som flyttar får följande tillgångar:
Befintliga kontanter: 400000 (80000/2)
Kontanter som överförs: 300000
Nytt lån som överförs 1116500
Befintliga fonder: 190000 (380000/2)
Fonder som överförs 140000
Befintliga aktier: 36000 (72000/2)
Aktier som överförs 36000
Detta ska också bli 2218500
Tillgångar: 400000+300000+1165000+140000+36000+36000=2218500
Kalkylen stämmer därmed! Det är värdet Nytt lån som man får laborera med för att få allt i balans.
Redigerat:
Eftersom du minskar ditt eget framtida kapital när du betalar för hennes förlorade framtida pension så tycker jag att endast halva beloppet ska betalas. Hade hon haft de 32400:- i pensionskapital så hade du inte behövt ersätta henne. Det blir alltså rättvist om du ersätter henne med 16200:-nizzehult skrev:
Det är sant men är det 100% rätt att tänka så? Sen kan jag reflektera över att 16200,- känns lite för att ersätta delar av en utebliven pension, det är ju inte ens en månadslön idag och detta ska då täcka upp för hela pensionstiden (vet inte under hur lång tid man räknar här).B b_hasse skrev:
Om du hade gjort en "normal" uppställning för bodelningen kunde du enkelt tagit med hennes förlorade pension som en minuspost vid beräkning av hennes tillgångar. Då hade det automatiskt blivit så som jag tycker är rätt, vilket blir samma sak som att du "i efterhand" ger henne hälften av den förlorade pensionen.