Då och då ser vi husbyggen med en grund av cellglas. När vi jämför cellglasgrunden med en traditionell platta på mark ser vi bland annat att cellglasgrunden är dubbelt så dyr, men att köldbryggorna är 10 gånger större i betongplattan.

Du kan läsa artikeln här: Grund av cellglas jämfört med traditionell platta på mark
 
Intressant teknik, men hur bygger man sen vidare på grunden? Hur fäster man t.ex. in väggar i ett material som består av 97% luft? Och hur lägger man golv på det? Flytspacklar man som med EPS, eller lägger man golvspån flytande, eller något annat?
 
  • Gilla
quazi och 1 till
  • Laddar…
O
Jag är av naturen misstänksam mot nya påhitt.
Så länge något är dubbelt så dyrt som en vanlig grund så blir det svårt att räkna hem eventuell energivinst.
 
Det förefaller mig som att de räknar köldbryggorna som om de jämför med en betongplatta på mark gjuten i ett stycke tillsammans med kantbalkarna.

Men numera gjuter man väl alltid plattan isolerad från kantbalkarna för att slippa den mest uppenbara köldbryggan.
Så gjorde i alla fall vi när vi byggde för snart sju år sedan.
 
  • Gilla
Gnarpjohan och 2 till
  • Laddar…
G
Det finns väl Hasopor också? är också någon form av skumglas.
 
  • Gilla
Bjor
  • Laddar…
Sen så ska man gjuta på denna grund och då blir den dyrare och så får du torktider här också.
Nej denna teknik tror jag inte på.
 
O
Hmm... För att vara lite positiv... Den kanske fungerar. Men troligtvis är det ingen skillnad energieffektivitet när det väl gäller... Så med andra ord så är den bara dyrare inte bättre....

När jag läste texten igen så enligt den rapporten som det hänvisas till i texten så verkar det främst lämpat om man har bråttom... Men det finns väl andra alternativ då?
 
Redigerat:
  • Gilla
lcb
  • Laddar…
Jag är mer intresserad av blocken i väggar på en vanlig platta
 
  • Gilla
MattiasGöransson
  • Laddar…
Polos skrev:
Sen så ska man gjuta på denna grund och då blir den dyrare och så får du torktider här också.
Nej denna teknik tror jag inte på.
Om jag fattar rätt skall det INTE gjutas. Parkett kan läggas direkt på isoleringen.

När det gäller jämförelse med energi måste det också räknas på hur mycket energi/CO2 det går åt i produktionen i jämförelse med betong.
 
haavard skrev:
Om jag fattar rätt skall det INTE gjutas. Parkett kan läggas direkt på isoleringen.

När det gäller jämförelse med energi måste det också räknas på hur mycket energi/CO2 det går åt i produktionen i jämförelse med betong.
Nja, på ritningslänken ovan ska det ju gjutas minst fem cm med självkompakterande betong.
 
  • Gilla
johel572
  • Laddar…
Största fördelen måste väl vara om man använder det till väggarna? Självbärande, oorganiska, vind- och och vattentäta block utan köldbryggor där man enkelt sågar upp hål där man vill ha fönster och dörrar.
 
  • Gilla
Gnarpjohan
  • Laddar…
b8q skrev:
Nja, på ritningslänken ovan ska det ju gjutas minst fem cm med självkompakterande betong.
De måste väl ha någonstans att lägga de där golvvärmeslangarna.
Utan golvvärme kan man visst inte bo idag :p

(Utom vi gamlingar, som lärt oss att genomskåda dagsländorna :) )
 
Att köldbryggan minskar vid kanten jämfört med traditionellt L-stöd säger sig själv när hela kantelementet består av isolering. Grunden till mitt senaste hus gjordes på liknande sätt men med sandwichelement med Cellplast som kärna och en glasfiberyta på undersidan och plåt på ovansidan som sedan invändiga reglar och ytterväggarna förankrades i. Mina positiva (+) och negativa (-) erfarenheter av detta är följande:
+ Snabbt montage av själva grundelementet. Det tog cirka 1,5 dag att få 210 kvadratmeters grundisolering på plats.
+ Inga torktider och mindre fukt invändigt som behöver torkas ut (om man inte flytspacklar eller gjuter över som jag ej gjorde)
+ Väder spelar ingen roll om det är kallt eller varmt
+ Verkar vara en bra metod om man bygger på plintar då de är fribärande (vilket dock inte var fallet hos mig)
+ Lätt att "bila" i grunden om man glömt dra något vattenrör eller tomrör i dräneringsgruset
- Krångligt att ta hål för alla avlopp och vattenrör som ska genom plattan och sedan trä stora element över och få dem på rätt plats. Då min grundplatta är 45 cm tjock och hålen togs på plats är det krångligt att borra hål i så tjockt material med vanlig dosfräs.
- Alla avlopp och vattenledningar behöver placeras i dräneringsgruset vilket tar längre tid än kunna dra några rör i plattan
- Jäkligt noga att dräneringsgruset är superbra avdraget då minsta ojämnhet gör att de stora elementen inte ligger jämt med risk att golvet blir ojämt vid skarvar. Vid en traditionell grund tar betongen upp ojämnheter och det är bara viktigt att kantelementen ligger på väl avdraget grus.
- Osmidigt om man ska ha golvvärme (vilket jag har) och har fått lägga spårade Cellplastskivor ovanpå för slingorna. Betydligt snabbare, enklare och billigare att gjuta in dessa i plattan vid traditionell grundläggning
- Någon form av sockelskiva behöver monteras (möjligt att dessa redan är limmade på koljern elementen men ser det inte på deras hemsida). I mitt fall löste jag det med att montera en rostfri plåt som blev lite fräckt men inte billigaste materialet och tar arbetstid att limma, skruva och få snyggt.
- Betydligt dyrare i materialkostnad då det kräver kostnadsdrivande prefabricering. Arbetstiden summerat med montage och sockelskiva och mer markarbete tror jag jämnar ut sig
- Kräver armerad flytspackel i badrummet då underlaget är mer elastiskt än en betongplatta och större risk för sprickor

Mitt nästa hus blir traditionell grund men med F-kantelement för att bryta köldbryggan. I mitt första hus provade jag en traditionell cellplastgrund men med bara betong under badrum och i en kantbalk under ytterväggen. Sedan la jag en plastfolie på cellplasten och träreglar på cellplasten för att sedan skruva ett massivt furugolv i. Största fördelen (utöver glädjen att prova något ovanligt) var att jag kunde gömma eldosor i luckor i golvet och husets larmdosa. Huset värms av luftsystemet så golvvärmeproblematiken förekom ej där.

Foamglas som material har jag ingen personlig erfarenhet av. Tidigare tror jag lambdavärdet (isoleringsgraden) var sämre men numera verkar det vara motsvarande vad cellplast har med lambdavärde på ner mot 0,036. Själva isoleringsmaterialet är inte det unika i denna grundläggningsteknik (även om Koljern säkert försöker framhäva det för att kunna ta bra betalt av sin produkt och få mer avsättning för sitt isoleringsmaterial). Går göra likadant med liknande konstruktioner med till exempel cellplast, pur isolering, pir isolering vilket också görs.

Vad Koljern grundelementen kostar framgår tyvärr inte av artikeln. På deras hemsida finns en lustig boendekalkyl där normalt hus (med energiförbrukning på 110kWh/m2) jämförs med lågenergihus (55kWh/m2) och ett nollenergihus (0kWh/m2). Vad detta har med deras produkt att göra förstår jag inte mer än att välisolerade hus har lägre driftskostnader oavsett isoleringsmaterial (någon som inte visste detta på förhand?) Att Koljern dessutom kan informera om framtida värdeökning beroende på energiåtgång ökar inte mitt förtroende för företaget eller produkten. Som jämförelse vet jag att sandwichpaneler med Pir isolering och U-värde på 0,1 kostar runt 600 kr ex moms vilket jag antar är lägre än Koljern elementen.

/Johannes Igelström
 
  • Gilla
Emil.P och 5 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.