Gjuta med betong på uppfarten
Varför gjuter man inte uppfarter i Sverige, på samma sett som USA?
Någon som har det i stockholm och är nöjd med det?
Tänkte som ett alternativ till asfalt...
Någon som har det i stockholm och är nöjd med det?
Tänkte som ett alternativ till asfalt...
Platsgjuten betong används tillnärmelsevis inte så mycket i Sverige som på andra platser i världen (USA som nämndes t.ex). Rent tekniskt så är det inga problem, men man bör veta vad man gör eller anlita någon som vet vad de gör. Det är mycket viktigt t.ex. med sprickanvisningar, dilatationsfogar, armering, osv. Det ställer även andra krav på överbyggnad än vad t.ex. asfalt gör då en platsgjuten betongyta är helt stel och inte mjuk och följsam (relativt) som asfalt.
/Kalle
/Kalle
Här i villaområdet var det en granne som gjöt sin uppfart i betong. Alla kraxade om att det där minsann aldrig kommer hålla. Betongkakan är nu 20 år gammal och ser ut ungefär som ny, lite mer mossa på den kanske. Inga sprickor eller annat elände. Som Kalle säger är det nog så att om man gör rätt så blir det bra.
Finns det någon dokumentation på vilket sätt detta bör/brukar göras på? Jobbar en bransch där betongprodukter i allra högsta grad förekommer men aldrig hört någon göra detta. Än mindre sett någon dokumentation. Då vore väldigt intressant!
Vilken breddgrad bor du på?MathiasS skrev:
Tänkte med tjäle mm.
Betong på mark - Cementa
Här finns lite dokumentation om betong på mark. Dimensioneringsexemplen tar ej hänsyn till tjäle dock.
Finns risk för stora tjälrörelser så ska man nog titta på någon annan typ av överbyggnad än betong då betongen inte klarar av stora och ojämna rörelser. Det hänger ju till stor del på vad man har för terass i området, vissa rör sig mer än andra.
/Kalle
Här finns lite dokumentation om betong på mark. Dimensioneringsexemplen tar ej hänsyn till tjäle dock.
Finns risk för stora tjälrörelser så ska man nog titta på någon annan typ av överbyggnad än betong då betongen inte klarar av stora och ojämna rörelser. Det hänger ju till stor del på vad man har för terass i området, vissa rör sig mer än andra.
/Kalle
Fast dom betongmotorvägar vi har i Sverige idag är väl inte platsgjutna, det är prefab nerlagt av nån tysk herrejä*larmaskin vill jag minnas. Där är skarvar på längden och bredden och blocken är nog inte speceillt tjocka heller. Har för mig att dom skulle hålla för ett par slipningar för att få bort spårighet men mer än så är det väl inte. Finns det prefabricerade garageuppfarter månne?
Finns flera företag som håller på med detta, t ex Capton, Färdigbetong, Sydsten fl Googla lite Har ett svagt minne att det är ganska dyrt, men om man slår ut summan på 20 år och det är ganska underhållsfritt (inget ogräs) kanske det lönar sig
Svenska Fabriksbetongföreningen
Har ett svagt minne att det är ganska dyrt, men om man slår ut summan på 20 år och det är ganska underhållsfritt (inget ogräs) kanske det lönar sigSvenska Fabriksbetongföreningen
Redigerat:
Hej!
Intressant frågeställning. Funderade själv p åett alternativ till asfalt på uppfarten. De som gör underarbetet har inte hört talas om betonguppfarter. Någon som har provat detta i mälardalen? Tips på leverantörer?
/R
Intressant frågeställning. Funderade själv p åett alternativ till asfalt på uppfarten. De som gör underarbetet har inte hört talas om betonguppfarter. Någon som har provat detta i mälardalen? Tips på leverantörer?
/R
Vill nog minnas att den nyaste biten betongväg som finns på Stockholms breddgrader (den mellan Eskilstuna och Strängnäs) faktiskt är gjuten på plats, den har därför inte heller de annars karakteristiska skarvarna i vägen som man har på t.ex. autobahn. Naturligtvis finns det någon form av rörelsefog osv. men hur de löst det rent tekniskt vet jag inte. Man upplever iaf inte någon "dunk" "dunk" på den vägen. Att de sen fick slipa om den omedelbart efter att vägen invigts är en helt annan sak (det var som att åka på tvättbräda från början men det var tydligen en miss i upphandlingen...)
//Markus
//Markus
För er som inte kollat in länkarna kan jag snabbt sammanfatta dimensioneringen av platsgjuten betong på en garageuppfart eller parkeringsplats.
Terrassen får inte vara speciellt tjälfarlig, alltså röra på sig mycket vid tjäle, då krävs en kraftigare dimensionering än denna.
Förstärkningslager 150-220 mm - samkross , typ 0-60, 0-90 el liknande
Bärlager 80 mm - samkross, typ 0-40, 0-32 el liknande. Ej större stenar än 40mm.
Oarmerad betong ca 150-200 mm. Armeras den kan man gå ner lite i tjocklek.
Sprickanvisningar och dilatationsfogar är viktigt och de senare har på anläggningar jag har sett förekommit med c/c ca 4-5m. Utformningen och placeringen av dessa är viktigt och inget jag vågar mig på att ge råd om.
Vad man kan se är att detta är en ganska volymkrävande konstruktion om inte annat. Man bör nog se över själva dimensioneringen av bär- och förstärkningslager utifrån sina platsspecifika förutsättningar och krav.
/Kalle
Terrassen får inte vara speciellt tjälfarlig, alltså röra på sig mycket vid tjäle, då krävs en kraftigare dimensionering än denna.
Förstärkningslager 150-220 mm - samkross , typ 0-60, 0-90 el liknande
Bärlager 80 mm - samkross, typ 0-40, 0-32 el liknande. Ej större stenar än 40mm.
Oarmerad betong ca 150-200 mm. Armeras den kan man gå ner lite i tjocklek.
Sprickanvisningar och dilatationsfogar är viktigt och de senare har på anläggningar jag har sett förekommit med c/c ca 4-5m. Utformningen och placeringen av dessa är viktigt och inget jag vågar mig på att ge råd om.
Vad man kan se är att detta är en ganska volymkrävande konstruktion om inte annat. Man bör nog se över själva dimensioneringen av bär- och förstärkningslager utifrån sina platsspecifika förutsättningar och krav.
/Kalle
Vi ska efter mycket underarbete nu gjuta hela vår infart (ca 250 m2) med betong. Blir både starkt och relativt underhållsfritt. Man kan också gjuta in vattenrännor, mönster, husnummer mm. i betongen. Går också att få färgad betong. Blir dessutom billigare än att lägga plattor. Bara fördelar
Olenka
Olenka