Gammal frysbox från 90-talet
Så nu kollar jag på mer eller mindre min enda el-bov, dvs en antik frysbox.
Jag har mätt strömmen och får det till att den drar ca 140w i timmen genomsnitt på 28 timmars mätning, låter detta sannolikt?
Räknar jag rätt att den då kostar mig ca 3700 kr per år med ett kwh pris på 3 kr?
Vad skulle det då vi kosta om jag köper en helt ny i elförbrukning?
Jag har mätt strömmen och får det till att den drar ca 140w i timmen genomsnitt på 28 timmars mätning, låter detta sannolikt?
Räknar jag rätt att den då kostar mig ca 3700 kr per år med ett kwh pris på 3 kr?
Vad skulle det då vi kosta om jag köper en helt ny i elförbrukning?
, men man blir osäker när man ser siffrorna
Renoverare
· västra götaland
· 735 inlägg
ja det är hyfsat rätt ja., jag testade nyligen att stänga av mina 3 frysar! (nya) ett par timmar och jag sparade 0,3 den dagen!... 15-22 stängde jag av., detta sparade mig 5kr i förbrukning den dagen (timdebitering), med det vill jag ha sagt att man inte bör ha 3 frysar fulla med mat utan det är billigare att gå till affären ....B bergquist skrev:
du kan ju prova att frosta av och blåsa av allt damm som säkerligen finns bakom den och se om det drar ner förbrukningen,,,,
Antika frysboxar (50-60 tal) med mineralulls-isolering är inte lika välisolerade som dagens boxar och inte omöjligt att isoleringen också har en del is i sig om den har körts länge ofrostad och mycket is har byggs upp.
inredning på sådana är gjorda i fuktgenomsläpplig material baserat på träfiber typiskt pappliknande/board och avsikten är att fukten i mineralullet sakta skall vandra genom boarden mot de kalla kylbafflarna, sätts av som frost som avfrostas då och då. Fuktätning från den fuktigare rumsluften görs med plåtmanteln som omsluter hela boxen och fungerar allt som det skall så är det ordentligt torrt i isoleringen - kort sagt mantelplåten fungerar enligt samma princip som med fuktspärrslager i vägg/tak i ett hus på den varma insidan som hindrar fukten att vandra in och igenom och nå daggpunkten och bygga upp fukt och is halvvägs upp genom vindens isolering och senare orsakar mögelproblem när fukten och vattnet når organisk material...
Det som brukar vara problem med riktigt gamla boxar är tätlisten runt locket - pysläcker det där så kommer det hela tiden in fuktig luft som värmer och det bygger frost fort på kylbafflarna som minskar värmeupptagningen och medför högre energiförbrukning.
ibland brukar de dessutom vara ställda väldigt kalla (bit under -20 grader C, -25 grader C är inte ovanligt) för att man inte har koll på temperaturen - särskilt äldre R12-baserade maskiner kunde gå riktigt kallt.
kompressorn brukar ligga runt 200-250 Watt - ibland finns kylfläkt på säker 20-30 Watt ytterligare och det var inte att spara på strömmen som var det viktiga på den tiden.
det viktiga när man mäter energimängd med en stickpropps-elmätare är att den kan mäta rätt på reaktiv last, annars kommer den att visa mer än den verkliga förbrukningen. de flesta av dagens stickproppsmätare bör mäta rätt men kör man med 10-20 år gammal dito så är det inte självklart och kan visa upp till 40% för mycket.
debiterings-elmätare mäter alltid rätt även med komplex-reaktiv last.
inredning på sådana är gjorda i fuktgenomsläpplig material baserat på träfiber typiskt pappliknande/board och avsikten är att fukten i mineralullet sakta skall vandra genom boarden mot de kalla kylbafflarna, sätts av som frost som avfrostas då och då. Fuktätning från den fuktigare rumsluften görs med plåtmanteln som omsluter hela boxen och fungerar allt som det skall så är det ordentligt torrt i isoleringen - kort sagt mantelplåten fungerar enligt samma princip som med fuktspärrslager i vägg/tak i ett hus på den varma insidan som hindrar fukten att vandra in och igenom och nå daggpunkten och bygga upp fukt och is halvvägs upp genom vindens isolering och senare orsakar mögelproblem när fukten och vattnet når organisk material...
Det som brukar vara problem med riktigt gamla boxar är tätlisten runt locket - pysläcker det där så kommer det hela tiden in fuktig luft som värmer och det bygger frost fort på kylbafflarna som minskar värmeupptagningen och medför högre energiförbrukning.
ibland brukar de dessutom vara ställda väldigt kalla (bit under -20 grader C, -25 grader C är inte ovanligt) för att man inte har koll på temperaturen - särskilt äldre R12-baserade maskiner kunde gå riktigt kallt.
kompressorn brukar ligga runt 200-250 Watt - ibland finns kylfläkt på säker 20-30 Watt ytterligare och det var inte att spara på strömmen som var det viktiga på den tiden.
det viktiga när man mäter energimängd med en stickpropps-elmätare är att den kan mäta rätt på reaktiv last, annars kommer den att visa mer än den verkliga förbrukningen. de flesta av dagens stickproppsmätare bör mäta rätt men kör man med 10-20 år gammal dito så är det inte självklart och kan visa upp till 40% för mycket.
debiterings-elmätare mäter alltid rätt även med komplex-reaktiv last.