"Förseningsklausul" upphör - ersätts av Konsumenttjänstlagen?
Hej! Har dec 2014 undertecknat "Entreprenadkontrakt, ABS 09 Konsumentkontrakt" för nybygge av villa. Totalentreprenad 3,4 mkr. Kontraktet anger inga precisa datum utöver "Vecka Noll Leverans, Lyftplan v X, Y, Z .... , Slutbesiktning Noll + 24 veckor".
Har nyligen fått faktiska datum: Leverans v 20 - Slutbesiktning mm v 44. Så långt ok!
Men: Har nu framstött gentemot totalentreprenören om gottgörelse utifall ev försening av, i vårt fall v 44, med hänvisning till äldre (inaktuella?) formuleringar avseende exempelvis "Förseningsklausul 1% av entreprenadkostnaden per påbörjad vecka" mfl för kunden betryggande formuleringar.
Totalentreprenörens svar härvid var att Konsumenttjänstlagens villkor idag ersatt alla tidigare klausuler om fördröjningsviten. Dvs att - numera - enbart konsumentens bestyrkta dröjsmålsutgifter ersätts. Rätt eller fel?
Har nyligen fått faktiska datum: Leverans v 20 - Slutbesiktning mm v 44. Så långt ok!
Men: Har nu framstött gentemot totalentreprenören om gottgörelse utifall ev försening av, i vårt fall v 44, med hänvisning till äldre (inaktuella?) formuleringar avseende exempelvis "Förseningsklausul 1% av entreprenadkostnaden per påbörjad vecka" mfl för kunden betryggande formuleringar.
Totalentreprenörens svar härvid var att Konsumenttjänstlagens villkor idag ersatt alla tidigare klausuler om fördröjningsviten. Dvs att - numera - enbart konsumentens bestyrkta dröjsmålsutgifter ersätts. Rätt eller fel?
Finns inget som hindrar att man tecknar en vitesklausul.
Men om jag förstår dig rätt så har du ingen vitesklausul i någon giltig version av avtalet? I så fall vill kanske inte entreprenören ha in en sådan.
Men om jag förstår dig rätt så har du ingen vitesklausul i någon giltig version av avtalet? I så fall vill kanske inte entreprenören ha in en sådan.
TAnders Tingdal skrev:
TE uppger att Konsumenttjänstlagens villkor är tvingande, dvs att man varken kan eller får tillfoga andra villkor för ev förseningar gentemot kunden... En riktig tolkning..?
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Konsumenttjänstlagen anger lägstanivån. Ni får avtala vad ni vill så länge det är bättre för dig som konsument som anses vara den svagare parten. Däremot så så är villkor som bryter mot Ktjl till din nackdel ogiltiga.
Det är inga problem att vara hårdare än lagen, bara man inte är mildare...
Det där med hur viten och faktiska kostnader skall hanteras, har jag sett flera olika tolkningar på, möjligt att det beror på hur vitesklausulen är formulerad.
En del menar att vitet är en avtalad avgift för förseningen, och har inget med den faktiska skadan att göra, enl. den tolkningen har du alltså rätt till vite plus ersättning för alla kostnader som uppstår pga. förseningen.
En annan tolkning är att vitet skall ses som en bas, alla kostnader som ryms inom vitesbleoppet täcks av det, kan du visa på högre kostnad än vad som täcks av vitet så har du enl, konsumenttjänstlagen rätt till ersättning utöver vitet.
Och en 3e tolkning är att vitet är vad du får oavsett hur stor skadan ev. är för kunden. Den tolkningen är "olaglig"/ogiltig du kan inte avtala om sämre villkor än vad konsumenttjänstlagen ger dig.
Jag vet inte vilken av tolkningarna, ettan eller tvåan som är korrekt.
En del menar att vitet är en avtalad avgift för förseningen, och har inget med den faktiska skadan att göra, enl. den tolkningen har du alltså rätt till vite plus ersättning för alla kostnader som uppstår pga. förseningen.
En annan tolkning är att vitet skall ses som en bas, alla kostnader som ryms inom vitesbleoppet täcks av det, kan du visa på högre kostnad än vad som täcks av vitet så har du enl, konsumenttjänstlagen rätt till ersättning utöver vitet.
Och en 3e tolkning är att vitet är vad du får oavsett hur stor skadan ev. är för kunden. Den tolkningen är "olaglig"/ogiltig du kan inte avtala om sämre villkor än vad konsumenttjänstlagen ger dig.
Jag vet inte vilken av tolkningarna, ettan eller tvåan som är korrekt.
Det primära syftet med ett vite är inte att ersätta för den skada som uppstår, det hanteras redan i konsumenttjänstlagen, utan det viktigaste syftet är att skapa ett incitament för byggfirman att göra klart. Dvs. man skall se det som en straffavgift. man kan oskså se det som ett sätt att få ersättning för kostnader som är svåra att verifiera, eller "mjuka kostnader", som att barnen kanske får 4 mils skolväg från ett alternativt boende, eller i värsta fall kanske barnen inte kan börja i nya skolan till terminsstart osv.LäsLus skrev: