Ett helt dagis leker på vår BRF innergård

[Claes Sörmland]

Nej det är inte ägaren som fritt får avgöra vad som är slitage och med det argumentera för stt man har rätt att köra bort folk. Då hade vilket svepskäl som helst kunnat användas.

Attt tillfälligt förtöja i annans brygga (ej tom) är ett vanligt exempel på vad som är ok. Det är även ok att vandra fritt i skog. Båda exemplen ger slitage, om än litet.

Här är ett rättfall som det oftast refereras till [länk]

Notera att när du läser domen eller vilket annat dokument eller lagtext som helst om allemansrätten att det handlar om allmänhetens tillgång till naturen för att säkra deras fritidsliv.

Allemansrätten handlar alltså bara om tillgång till mark som en bostadsrättsförening äger som inte har tagits i bruk för kvartersändamål och alltså är natur eller t ex är detaljplanerad som allmän plats natur. Ligger bostadsrättsföreningen perifert i nåt glesbebyggt område kan det ju finnas t ex en tallbacke i utkanten av bostadsrättfsöreningen mark och den är då allemansrättsligt tillgänglig. Men allemansrätten som ju enbart gäller tillgång till naturen för fritidsändamål ger en inte rätten att promenerar in på den för de boende iordningställda gården och drar igång föreningens gasolgrill för sin medhavda korv.

 

[g.kraft]

Absolut, allemansrätten

Notera att när du läser domen eller vilket annat dokument eller lagtext som helst om allemansrätten att det handlar om allmänhetens tillgång till naturen för att säkra deras fritidsliv.

Allemansrätten handlar alltså bara om tillgång till mark som en bostadsrättsförening äger som inte har tagits i bruk för kvartersändamål och alltså är natur eller t ex är detaljplanerad som allmän plats natur. Ligger bostadsrättsföreningen perifert i nåt glesbebyggt område kan det ju finnas t ex en tallbacke i utkanten av bostadsrättfsöreningen mark och den är då allemansrättsligt tillgänglig. Men allemansrätten som ju enbart gäller tillgång till naturen för fritidsändamål ger en inte rätten att promenerar in på den för de boende iordningställda gården och drar igång föreningens gasolgrill för sin medhavda korv.

Ja, bra poäng. Allemansrätten kan såklart inte användas för att låna någon cykel, bara för att den råkar stå utanför tomten. Men man får nog vara ganska vid i tolkningen "friluftsliv", även gå en promenad mitt i stan, eller bada från en brygga mitt i stan lär nog i gå i begreppet. Även om mångs förknippar ordet med "ute i skogen", här lär vi dock få diskussion och olika instanser kan nog tycka olika, det är ju svårt att dra en gräns.

Jag tycker brygga är ett bra exempel på att man får tåla att en person upplåter sig på något som "inte är naturen". En lekplats är nog mer lik brygga än en cykel men inte lika tydligt som brygga.

 

[Markanten]

Vilket utmärkt tillfälle att lära dit barn lite om det sociala samspelet med främmande individer.

Känner du mina barn? Eller varför tycker du att de behöver övas i det sociala samspelet med främmande individer?

Om någon behöver övning i sociala färdigheter är det du eftersom du skriver en sådan otroligt dum kommentar som varken besvarar frågan eller bidrar till diskussionen överlag utan enbart har syfte att framhäva dig själv.

 

[Markanten]

Nu har verket svarat!

Hej!

Du har vänt dig till Naturvårdsverket med en fråga om hur allemansrätten fungerar inom en bostadsrättsförening (Brf). I all korthet gäller följande;

•Detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen påverkar allemansrättens utbredning. Allemansrätten kan vara inskränkt eller upphävd genom sådana planer och bestämmelser. Saknar gällande planer och bestämmelser sådana inskränkningar/upphävanden så gäller allemansrätten "som vanligt".

•En Brf äger en eller flera fastigheter och är därmed fastighetsägare. Medlemmarna (bostadsrättshavarna) äger genom sitt medlemskap i föreningen viss andel i föreningen (dess tillgångar och dess skulder). Andelen är kopplad till rätten att nyttja en viss lägenhet. (Man äger alltså i praktiken inte sin egen lägenhet, utan enbart en andel i föreningen som är kopplad till en rätt att nyttja en viss lägenhet.)

•Vad som hör till lägenheten framgår av upplåtelseavtalet och kan också i viss mån regleras i föreningens stadgar. Till lägenheter på markplan kan enligt upplåtelseavtalet höra en avgränsad uteplats/grönyta. Uteplatsen/grönytan blir därmed att betrakta som privat och där gäller inte allemansrätten.

•Den hemfridszon som kan hävdas vid en bostadsrättslägenhet torde vara avgränsad till markyta som enligt upplåtelseavtalet hör till lägenheten. Utöver det torde alltså inte hemfridszon kunna hävdas.

•Övrig mark inom föreningens fastighet, som inte utgör rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter m.m. kan därför i många fall omfattas av allemansrätt, även om marken ägs av föreningen.

•Föreningens stadgar är enbart bindande för medlemmarna i föreningen. Är området allemansrättsligt tillgängligt kan allmänheten alltså nyttja detsamma oavsett vad föreningens stadgar anger.

•Endast föreningen kan föra talan i frågor som berör föreningens angelägenheter (det blir alltså styrelsen som får agera – inte de enskilda boende – i frågor som rör allemansrätt på föreningens mark).

•Vad som beskrivs ovan ger enbart en generell beskrivning av vad om gäller rörande bostadsrättsföreningars förhållande till allemansrätten. För en bedömning i enskilda fall krävs domstolsprövning.

Kontentan blir alltså att allmänheten, med stöd av allemansrätten, kan nyttja en bostadsrättsförenings allemansrättsligt tillgängliga grillplatser, lekplatser, grönytor m.m. Dock får allmänheten finna sig i att flytta på sig om någon från föreningen avser att nyttja exempelvis en grillplats som tillhör föreningen.
Som medlem i föreningen har man en bättre rätt till användning än vad allmänheten har.

Motsvarande gäller exempelvis bryggor som ligger utanför hemfridszon - man får tillfälligtvis lägga till där, men kommer brygg-/båtplatsägaren och vill lägga till på samma plats så får man flytta på sig.

Frågan är inte i sak reglerad i lag. Den bedömning av rättsläget som Naturvårdsverket gör grundar sig istället på en sammantagen tolkning av plan- och bygglagen, bostadsrättslagen och hur allemansrätten allmänt uttolkas. Vill man ha ett definitivt svar på frågan i ett enskilt fall så måste en domstol avgöra vad som faktiskt gäller. En domstols svar i ett sådant enskilt fall blir inte generellt gällande såvida det inte rör sig om en prejudicerande dom från Högsta domstolen.

Hoppas detta gav någorlunda svar på din fråga.
Mvh

//Nils

NILS HALLBERG

Miljörättsjurist

Oj tack för grundlig efterforskning! Hm då tolkar jag det som att lekplatser och annat inte ingår i allemansrätt? Nu tänker jag inte på just detta fall utan är mer nyfiken på själva juridiken i sig och vad som gäller, tänkte på meningen:
”Övrig mark inom föreningens fastighet, som INTE utgör rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter m.m. kan därför i många fall omfattas av allemansrätt, även om marken ägs av föreningen.”

 

[Claes Sörmland]

Absolut, allemansrätten

Ja, bra poäng. Allemansrätten kan såklart inte användas för att låna någon cykel, bara för att den råkar stå utanför tomten. Men man får nog vara ganska vid i tolkningen "friluftsliv", även gå en promenad mitt i stan, eller bada från en brygga mitt i stan lär nog i gå i begreppet. Även om mångs förknippar ordet med "ute i skogen", här lär vi dock få diskussion och olika instanser kan nog tycka olika, det är ju svårt att dra en gräns.

Jag tycker brygga är ett bra exempel på att man får tåla att en person upplåter sig på något som "inte är naturen". En lekplats är nog mer lik brygga än en cykel men inte lika tydligt som brygga.

Jag håller med om att det kan föras många och långa diskussioner om vad naturen är.

Men har kvartersmark tagits i bruk av en bostadsrättsförening och man där har anlagt en sedvanlig gård i en tätort med hårdgjorda ytor, trädgårdsplanteringar/gräsmatta, lekplats, uteplats o s v så tror jag få menar att detta kvalificerar som natur eller ett område som är allemansrättsligt tillgängligt för att säkra tillgång till naturen och friluftsliv. Detta verkar vara trådens fall.

Har man istället slängt ut några flerbostadshus i naturen och lagt en parkeringsplats på ena sidan med stranden på den andra (för havsutsikten) så är stranden garanterat allemansrättsligt tillgänglig. Strand och vatten anses ju särskilt viktig för friluftslivet och är s a s per definition natur.

 

[Claes Sörmland]

Oj tack för grundlig efterforskning! Hm då tolkar jag det som att lekplatser och annat inte ingår i allemansrätt? Nu tänker jag inte på just detta fall utan är mer nyfiken på själva juridiken i sig och vad som gäller, tänkte på meningen:
”Övrig mark inom föreningens fastighet, som INTE utgör rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter m.m. kan därför i många fall omfattas av allemansrätt, även om marken ägs av föreningen.”

Din bostadsrättsförenings gård är inte naturen eller viktig för allmänhetens tillgång till den via friluftsliv och är därmed inte allemansrättsligt tillgänglig. Eftersom ni har valt att ha gården öppen är den dock tillgänglig för allmänheten att besöka. Men detta faller inte inom allemansrätten. Någon tältning på er gård är således t ex inte tillåtet - det är en allemansrättslig sedvana att det tillåts i naturen.

Det som juristen på Naturvårdsverket menar med att ta upp "rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter" är att intrång på dessa ytor finns straffbelagt i brottsbalken. Eftersom det är direkt brottsligt att beträda dessa ytor så kan detta inte accepteras inom ramen för allemansrätten när man rör dig i naturen. Men det är i ditt fall rätt ointressant eftersom allemansrätten inte är aktuellt i ert fall där natur saknas.

 

[Markanten]

Ja börjar man blanda in sådant som "psykisk ohälsa", "trans/icke-binär" och "förskollärares utbildning jämfört med barnskötares", kan man tydligen få en enkel juridisk diskussion om nyttjanderätten till ett fastighetstillbehör att i katastrofal takt glida iväg rätt mot [länk] 🙄😱👎

Ja omg! så svårt att finna svar när 157 inlägg är från folk som bråkar om huruvida det kallas ”dagis” eller ”förskola” och huruvida jag är en dålig förälder och/eller en tjurig ove gubbe 😄

 

[Isakare]

"Sammantagen tolkning"... Det här är lite av myndighetssvenska för: "Jag eller den lilla grupp som har tittat på det inom myndigheten tror att det är så här eller vi vill i alla fall att det ska vara så här." Men precis som i vårt förra försök med att direkt fråga Naturvårdsverket när det gällde eldning av trädgårdsavfall så ges inga referenser till specifik lagstiftning och hur man tolkar den.

Någon som förstår hur han menar att detaljplan eller områdesbestämmelser kan inskränka eller upphäva allemansrätten?

Industriområde kanske.

 

[Alfredo]

Bostadsrättsförening äger el hyr sin tomt och de förfogar fritt över den och bestämmer vad som får göras och vad på tomten precis som en villatomt.

Det kan man tycka men det är uppenbarligen inte ostridigt. Nisse Hallberg exempelvis håller inte med om jag tolkar honom rätt:

•Övrig mark inom föreningens fastighet, som inte utgör rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter m.m. kan därför i många fall omfattas av allemansrätt, även om marken ägs av föreningen.

 

[Markanten]

Jag har skickat frågan till Naturvårdsverket 😇

Hej!
I en artikel
[länk]

står det så här:

– Du får även tillfälligt använda till exempel en grillplats på en innergård, säger Nils Hallberg.

Hemfridszonen för en lägenhet är nämligen väldigt "tight" och sträcker sig bara till fasaden och balkongräcket, menar Nils Hallberg.

En vän till mig säger då så här:

Det där skulle jag vilja se lagstöd för. Det förefaller helt orimligt! En Brf kan ha ordningsregler som föreskriver hur/när medlemmarna får använda grillplatsen men skulle alltså tvingas acceptera att grillplatsen används av utomstående närsomhelst.

Så, hur är det, stämmer artikeln eller vad är det som gäller i detta fall?

Whaat!?! Jag skulle aldrig våga gå in på någon random gård och grilla, sjukt om man får det, vi måste radera tråden så ingen får reda på detta för att undvika kaos och samhällskollaps 😉

 

[tompaa1980]

Så härligt att vissa slår knut på sig själva för att hitta på positiva vinklar på att ett dagis ockuperar en lekplats på en privat innergård.

Förmodar att ni själva bor granne med förskolor - och njuter av ljudmattan när 40+ barn leker.

Oftast så brukar de som gnäller mest vara de som flyttat in till ett område där det redan fanns ett dagis, skola, fotbollsplan och sen gnäller de över att det låter. Har några grannar som är som dem och vi har en liten lekplats och jag bor lika nära som dem och vi har helt olika syn på vad som sker där. De ser ungdomar som skrålar och leker vildar och jag har under förra sommaren sett 4 ungdomar där som satt på en bänk och samtalade i normal ton. Tydligen så hade ena grannen gått och sagt till dem att sluta väsnas( dvs prata i normal samtalston)

 

[Markanten]

Nu tycker jag @Markanten får förklara sig lite tydligare.

Är detta en engångsföreteelse eller händer det varje dag? Är det enstaka besök av en grupp om 10-15 barn eller går hela skolan i omgångar och är där hela dagen?

Det är väldigt lätt att bara säga "äh sluta va sån sur gubbe" och tycka det är fint att barnen får lite variation på sina lekplatser. Men om det är en fråga om att lokala skolor (i synnerhet om det är vinstdrivande!) utnyttjar BRF:ens resurser utan att ta något ansvar för dem, hur tänker ni då?

Lekplatsen är väl sannolikt tänkt att i första hand finnas till för barnen som bor i föreningen, och då vill jag tillföra två frågor:

1) Låt oss anta småbarn som är hemma med föräldraledig föräldrar (är man t.ex föräldraledig med ett mindre syskon är det sällan tillåtet att ha äldre barnet på förskola mer än kanske 15 timmar i veckan). Hur tänker forumets lekplatskommunister om att dessa barn inte får plats på föreningens lekplats för att de ockuperas av hela barngrupper från lokala skolor?

2) Utrustningen kommer med tiden slitas ut och det avsevärt snabbare om den systematiskt används av hela barngrupper som är där ofta. Vem betalar för att ersätta dessa när något pajar? Jo just det föreningsmedlemmarna. Det finns inget lättare (och svenskare?) än att anklaga alla andra för att bara vara själviska när det inte är en själv som betalar kalaset.

Nu var det bara en gång tror jag för de har inte synts till mer

Jaha okej.

Det har hänt en gång? Isåfall hade jag inte gjort något om det är sällan. Dagis gör ju lite utflykter emellanåt och så länge de inte skadar eller är ivägen för er så är det väl lugnt =) Så länge ditt barn får vara med så tycker säkert ditt barn det kan vara kul med.

Gissar att barnen var mellan 3-6 år gamla?

aa de var inte här idag så kanske bara någon dagisfröken som gick vilse igår😉 jag gick med sonen till en annan park en bit bort, vill helst undvika dagisbarn då vi har en nyfödd hemma som vi inte vill ska få någon bobba så tidigt. Hm är dålig på att gissa ålder 😄

 

[Dan1891]

Så det har skett en gång? Är du orolig för att det ska ske fler gånger då?

 

[Markanten]

Så det har skett en gång? Är du orolig för att det ska ske fler gånger då?

Yes, så inget ohanterligt trauma som somliga verkar tro att jag upplevt det som 😄Ja det vore ju jobbigt om man aldrig kan gå ut och leka för att alla gungor mm är upptagna av barn som inte bor på gården, rent teoretiskt, då skulle jag väl inte vara orimlig som inte skulle gilla det?

Växte upp i villa så jag kanske har en annan syn på privat mark, jag skulle själv aldrig gå in på någon privat brf:s lekpark, särskilt inte med 30 barn. Men det kanske är en helt normal grej som dagisfröknar och erfarna lägenhetsmänniskor inte alls tycker är konstig? 😄

 

[Alfredo]

dagisfröknar

Du är modig du! 😂