Ett helt dagis leker på vår BRF innergård

[Isakare]

Förslag för Staffanstorp – 3 typer av gated communities

Sveriges första riktiga ”gated community” med murar och vaktkur.

Det har gått långt när vi måste hägna in områden.
Ett Sverige jag inte vill ha.

 

[Alfredo]

Här kan alla ha gått fel men andemeningen i inlägget är att det ses som ett problem,

Men har det minsta relevans om TS ser det som ett problem eller som en glädjekälla? Hur påverkar det rättsläget eller svaret/svaren på frågan?

 

[djac]

Men har det minsta relevans om TS ser det som ett problem eller som en glädjekälla? Hur påverkar det rättsläget eller svaret/svaren på frågan?

Japp, det gör hela skillnaden.

 

[Alfredo]

Japp, det gör hela skillnaden.

Det där får du allt förklara. Rättsläget är väl vad det är och bör diskuteras helt utan hänsyn till vad TS tycker? Jag förstår inte alls hur TS känslor påverkar de juridiska aspekterna här.

 

[djac]

Det där får du allt förklara. Rättsläget är väl vad det är och bör diskuteras helt utan hänsyn till vad TS tycker? Jag förstår inte alls hur TS känslor påverkar de juridiska aspekterna här.

Om man vill ha besök och bjuder in till sin gård så är det otvivelaktigt tillåtet, om man inte vill ha besök och letar efter möjligheter att skicka iväg folk så är det en helt annan fråga (som alla läste det som), på den första svarar jag bestämt ja, man får ha besök på brfens tomtmark.

 

[Alfredo]

Det kanske blir sakligare om de som önskar diskutera annat än juridik glömmer bort att TS existerar och diskuterar kring frågan:

"Är det konstigt att de använder gården (som inte ens ligger i samma kvarter) till en vinstdrivande verksamhet eller är det rimligt?"

För det enda jag är tvärsäker på här är att TS känslor inte har ett dugg med en objektiv tolkning av rättsläget att göra.

 

[Dilato]

Nu har verket svarat!

Hej!

Du har vänt dig till Naturvårdsverket med en fråga om hur allemansrätten fungerar inom en bostadsrättsförening (Brf). I all korthet gäller följande;

•Detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen påverkar allemansrättens utbredning. Allemansrätten kan vara inskränkt eller upphävd genom sådana planer och bestämmelser. Saknar gällande planer och bestämmelser sådana inskränkningar/upphävanden så gäller allemansrätten "som vanligt".

•En Brf äger en eller flera fastigheter och är därmed fastighetsägare. Medlemmarna (bostadsrättshavarna) äger genom sitt medlemskap i föreningen viss andel i föreningen (dess tillgångar och dess skulder). Andelen är kopplad till rätten att nyttja en viss lägenhet. (Man äger alltså i praktiken inte sin egen lägenhet, utan enbart en andel i föreningen som är kopplad till en rätt att nyttja en viss lägenhet.)

•Vad som hör till lägenheten framgår av upplåtelseavtalet och kan också i viss mån regleras i föreningens stadgar. Till lägenheter på markplan kan enligt upplåtelseavtalet höra en avgränsad uteplats/grönyta. Uteplatsen/grönytan blir därmed att betrakta som privat och där gäller inte allemansrätten.

•Den hemfridszon som kan hävdas vid en bostadsrättslägenhet torde vara avgränsad till markyta som enligt upplåtelseavtalet hör till lägenheten. Utöver det torde alltså inte hemfridszon kunna hävdas.

•Övrig mark inom föreningens fastighet, som inte utgör rabatter, planteringar och privata uteplatser i direkt anslutning till föreningens lägenheter m.m. kan därför i många fall omfattas av allemansrätt, även om marken ägs av föreningen.

•Föreningens stadgar är enbart bindande för medlemmarna i föreningen. Är området allemansrättsligt tillgängligt kan allmänheten alltså nyttja detsamma oavsett vad föreningens stadgar anger.

•Endast föreningen kan föra talan i frågor som berör föreningens angelägenheter (det blir alltså styrelsen som får agera – inte de enskilda boende – i frågor som rör allemansrätt på föreningens mark).

•Vad som beskrivs ovan ger enbart en generell beskrivning av vad om gäller rörande bostadsrättsföreningars förhållande till allemansrätten. För en bedömning i enskilda fall krävs domstolsprövning.

Kontentan blir alltså att allmänheten, med stöd av allemansrätten, kan nyttja en bostadsrättsförenings allemansrättsligt tillgängliga grillplatser, lekplatser, grönytor m.m. Dock får allmänheten finna sig i att flytta på sig om någon från föreningen avser att nyttja exempelvis en grillplats som tillhör föreningen.
Som medlem i föreningen har man en bättre rätt till användning än vad allmänheten har.

Motsvarande gäller exempelvis bryggor som ligger utanför hemfridszon - man får tillfälligtvis lägga till där, men kommer brygg-/båtplatsägaren och vill lägga till på samma plats så får man flytta på sig.

Frågan är inte i sak reglerad i lag. Den bedömning av rättsläget som Naturvårdsverket gör grundar sig istället på en sammantagen tolkning av plan- och bygglagen, bostadsrättslagen och hur allemansrätten allmänt uttolkas. Vill man ha ett definitivt svar på frågan i ett enskilt fall så måste en domstol avgöra vad som faktiskt gäller. En domstols svar i ett sådant enskilt fall blir inte generellt gällande såvida det inte rör sig om en prejudicerande dom från Högsta domstolen.

Hoppas detta gav någorlunda svar på din fråga.
Mvh

//Nils

NILS HALLBERG

Miljörättsjurist

 

[LasseLund]

De flesta kan nog se att dagis kommer från daghem, alternativt barndaghem som det hette, att få förskola till dagis kräver att man är ordblind. Företrädelsevis i Stockholm snuttifierar man och sätter -is på allt, där blir förskola följaktligen föris men tex i Skåne har jag aldrig hört det användas annat än ironiskt.

Så olika erfarenheter man kan ha. För mig har alltid dagis varit det naturliga ordet. Fast jag har fått ändra mig nu för mitt barnbarns skull. Vi säger nog alla ”föris” för det mesta nu, inte förskola. Vi bor också i Skåne 👍

 

[Claes Sörmland]

Frågan är inte i sak reglerad i lag. Den bedömning av rättsläget som Naturvårdsverket gör grundar sig istället på en sammantagen tolkning av plan- och bygglagen, bostadsrättslagen och hur allemansrätten allmänt uttolkas. Vill man ha ett definitivt svar på frågan i ett enskilt fall så måste en domstol avgöra vad som faktiskt gäller. En domstols svar i ett sådant enskilt fall blir inte generellt gällande såvida det inte rör sig om en prejudicerande dom från Högsta domstolen.

"Sammantagen tolkning"... Det här är lite av myndighetssvenska för: "Jag eller den lilla grupp som har tittat på det inom myndigheten tror att det är så här eller vi vill i alla fall att det ska vara så här." Men precis som i vårt förra försök med att direkt fråga Naturvårdsverket när det gällde eldning av trädgårdsavfall så ges inga referenser till specifik lagstiftning och hur man tolkar den.

Någon som förstår hur han menar att detaljplan eller områdesbestämmelser kan inskränka eller upphäva allemansrätten?

 

[djac]

Så olika erfarenheter man kan ha. För mig har alltid dagis varit det naturliga ordet. Fast jag har fått ändra mig nu för mitt barnbarns skull. Vi säger nog alla ”föris” för det mesta nu, inte förskola. Vi bor också i Skåne 👍

Fast jag menar att det är enkelt att se hur daghem blev dagis, de orden hänger ihop, som Sven och Svennis men att förskola skulle bli dagis är såklart fel, dagis kommer från daghem såklart och överförs sen till förskola. Föris är lika enkelt att förstå.

 

[g.kraft]

Jag förstår inte vad du menar med "oproportionerligt" men det är väl självklart att allt som nyttjas slits och det måste väl vara upp till ägaren av "föremålet" att bestämma vilka som ska nyttja det.

Nej det är inte ägaren som fritt får avgöra vad som är slitage och med det argumentera för stt man har rätt att köra bort folk. Då hade vilket svepskäl som helst kunnat användas.

Attt tillfälligt förtöja i annans brygga (ej tom) är ett vanligt exempel på vad som är ok. Det är även ok att vandra fritt i skog. Båda exemplen ger slitage, om än litet.

Här är ett rättfall som det oftast refereras till https://lagen.nu/dom/nja/1996s495

 

[kortis]

Trevligt att dagispersonalen är angagerad och tar barnen på en liten utflykt! Det skulle fler ta efter!

Men de kanske ska gå dit där de är välkomna inte på privat mark

 

[Claes Sörmland]

Såhär skriver någon vid Naturvårdsverket i länken:

"Endast föreningen kan föra talan i frågor som berör föreningens angelägenheter Det blir alltså styrelsen som får agera – inte de enskilda boende – i frågor som rör allemansrätt på föreningens mark."

Det vore intressant att begära svar från myndigheten vilken person som är ansvarig utgivare för denna skrivelse, eftersom det kan utgöra tjänstefel att skriva så. Det finns nämligen inget stöd i rättsordningen för detta citat, och då har någon individ vid myndigheten brutit mot 5 § Förvaltningslagen. Tvärtemot citatet har HD (NJA 1996, s 495) uttalat att varje rättsinnehavare (dvs. varje delägare i BRF'n) har möjlighet att utsläcka allemansrätten.

Det verkar som du fick svar nu. Det tycks vara Nils Hallberg miljörättsjurist på Naturvårdsverket som kommunicerar detta.

Var i NJA 1996, s 495 har HD uttalat att varje rättsinnehavare (dvs. varje delägare i BRF'n) har möjlighet att utsläcka allemansrätten? Jag hittar inte detta.

 

[kortis]

Nej det är inte ägaren som fritt får avgöra vad som är slitage och med det argumentera för stt man har rätt att köra bort folk. Då hade vilket svepskäl som helst kunnat användas.

Attt tillfälligt förtöja i annans brygga (ej tom) är ett vanligt exempel på vad som är ok. Det är även ok att vandra fritt i skog. Båda exemplen ger slitage, om än litet.

Här är ett rättfall som det oftast refereras till [länk]

Bostadsrättsförening äger el hyr sin tomt och de förfogar fritt över den och bestämmer vad som får göras och vad på tomten precis som en villatomt.

 

[kortis]

Jag bor i en BRF med stor gård som är ostängslad ehuru ganska innesluten bland byggnader; man går inte bara in utan att märka att man är på en privat innergård.

På gården finns en liten lekplats som nu i morse när jag skulle rasta sonen var full eftersom två dagisfröknar tagit dit en hel klass med dagisbarn som lekte. Alla dagis brukar ju ha egna lekplatser så det känns väldigt konstigt att de hänger på en privat innergård.

Är det bara jag som tycket att det är konstigt att de använder gården (som inte ens ligger i samma kvarter) till en vinstdrivande verksamhet eller är det rimligt? Har sett någon enstaka lattemamma som gått hit ibland och det känns ju ok, men en hel dagisklass? Ska jag be dem gå iväg eller hur bär man sig åt?

Bifogar bild på gården, diskutera!

Den stora frågan i det här är ju varför inte privata aktörer har samma krav på utemiljö som de kommunala