18 661 läst · 27 svar
19k läst
27 svar
Energibesparing med ny inomhusgivare till fjärrvärme
Sida 1 av 2
I energideklarationen till det nyinköpta huset står det att jag kan spara 2000 kWh/år genom att installera ny regleringsteknik med innegivare till befintlig värmekälla. 8500 kr ska det kosta, enligt dokumentet. Det ger en återbetalningstid på 7 år.
Vad handlar det här om, och vad är det för givare som skall installeras, och hur ska den installeras? Huset har fjärrvärme idag och individuella termostater på radiatorerna.
Vad handlar det här om, och vad är det för givare som skall installeras, och hur ska den installeras? Huset har fjärrvärme idag och individuella termostater på radiatorerna.
Enkelt förklarat handlar det om att du på lämplig plats i huset placerar en innegivare/termostat som känner av temperaturen i huset. Denna justerar sedan framledningstemperaturen till elementen så att du hela tiden håller rätt temp inomhus. Rent generellt sägs att man ska öppna alla elementtermostater på max, eftersom tempen nu styrs av givaren direkt på framledningsvattnet. Det brukar dock krävas lite injustering och individuell trimning för att få lagom temp överallt. Vill man ha kallare i något rum kan man ställa ner den elementtermostaten.
Jag tror att ett kit med termostat och shuntmotor ligger på ca 2000:-
Här är en variant www.rinkabyror.se/showart.aspx?id=504
Jag tror att ett kit med termostat och shuntmotor ligger på ca 2000:-
Här är en variant www.rinkabyror.se/showart.aspx?id=504
Redigerat:
Jag inser inte riktigt hur typen av värmekälla skulle kunna ha så stor inverkan på nyttan av ett dylikt reglersystem!?mulpac skrev:
Därför att vissa värmekällor fungerar bäst med lågt flöde, medan andra fungerar bättre med låg framledningstemperatur. Fjärrvärme tillhör de värmekällor som fungerar bäst med lågt flöde, vilket innebär att radiatortermostater passar bra eftersom de stryper flödet för att reglera temperaturen.thomasx skrev:
Ok. Fast det känns inte helt intuitivt. Ett lågt flöde innebär en högre framledningstemperatur för bibehållen rumstemperatur, och vad jag förstår är det just genom att sänka framledningstemperaturen och därigenom minska de förluster det annars innebär som man kan spara, i alla fall i fallet med en egen värmepanna av något slag. Bibehåller man den höga framledningstempen bibehålls väl även förlusterna. Så jag har nog fortfarande inte riktigt förstått vad det är som gör skillnaden där!?mulpac skrev:
Men nu slog mig tanken att själva flödet är det väl ingen större skillnad på, cirk.pumpen drar runt vattnet i lika stor utsträckning i bägge fallen, termostaterna reglerar bara flödet igenom elementen, inte i systemet.
Redigerat:
Så om jag förstår det hela rätt så består besparingen i att jag (som har fjärrvärme) kan använda en lägre framledningstemperatur på vattnet, samt att systemet automatiskt drar ner på effekten om huset är tillräckligt varmt vid den centrala mätpunkten?
Sänkt framledningstemperatur ger inte i sig någon besparing. Noggrannare reglering kan däremot göra det. Inomhusgivaren är sannolikt noggrannare än elementtermostaterna.
Jag har inte fjärrvärme själv, men om jag inte misstar mig så betalar du för levererade kWh utan hänsyn till returtemperatur. För fjärrvärmenätet är det fördelaktigt om du har så låg returtemp som möjligt. Det får du med hög framledningstemp och lågt flöde. Det är dock något man bör trimma in för kollektivets bästa och inte sitt eget.
Erik
Jag har inte fjärrvärme själv, men om jag inte misstar mig så betalar du för levererade kWh utan hänsyn till returtemperatur. För fjärrvärmenätet är det fördelaktigt om du har så låg returtemp som möjligt. Det får du med hög framledningstemp och lågt flöde. Det är dock något man bör trimma in för kollektivets bästa och inte sitt eget.
Erik
Ja, jag tror du har helt rätt i att i alla fall en stor del ligger i bättre reglering.Avemo skrev:Sänkt framledningstemperatur ger inte i sig någon besparing. Noggrannare reglering kan däremot göra det. Inomhusgivaren är sannolikt noggrannare än elementtermostaterna.
Jag har inte fjärrvärme själv, men om jag inte misstar mig så betalar du för levererade kWh utan hänsyn till returtemperatur. För fjärrvärmenätet är det fördelaktigt om du har så låg returtemp som möjligt. Det får du med hög framledningstemp och lågt flöde. Det är dock något man bör trimma in för kollektivets bästa och inte sitt eget.
Erik
Men jag har väldigt svårt att tro att man ska betala för den värme man inte tagit ut ur systemet. ... Surfade lite, av en lagrådsremiss, se nedan länk, framgår att det idag funkar enligt följande
"Värmemätarens två
temperaturgivare mäter temperaturen i framledningens inkommande
fjärrvärmevatten respektive returledningens utgående fjärrvärmevatten.
Temperaturdifferensen mellan det in- respektive utgående fjärrvärmevattnet
multipliceras med den registrerade vattenmängden som ligger till
grund för värmeenergiberäkningen som sker i mätarens integreringsverk."
Det energibehov man själv har för tillfället är inget man kan styra med flöde eller framledningstemp, behovet är vad det är, så att säga. Så vid ett givet effektuttag är det flödet i fjärrvärmenätets del som är avgörande för returtempen,vid en given in-temp, inte flödet i ens eget radiatornät, i alla fall inte direkt. Sedan är det kanske så att flödet i ens egen lilla gren av fjärrvärmenätet begränsas för att hålla nere returtempen. Den rent teoretiskt lägsta temperatur man kan få i returledning på fjärrvärmedelen är lika med returledningstemperaturen i ens eget radiatornät. (nu krånglarjag inte till det med effekten av att någon öppnar en tappvarmvattenkran). Detta resonemang skulle i så fall innebära att det bästa för att få en låg temp på returvattnet i fjärrvärmenätet skulle vara att ha en låg framledningstemperatur, vilket i sin tur rimligen också ger en lägre returtemp.
Nu har jag bara spånat lite här, så rätta mer än gärna om jag har fel.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/14219/a/159943
Redigerat:
Om man använder samma radiatorer och vill ha samma inomhustemperatur får man lägsta returtemperaturen med hög framledningstemperatur och lågt flöde, medan man får hög returtemperatur med högt flöde och (förhållandevis) låg framledningstemperatur.thomasx skrev:
Thomasx, Jag uttryckte mig slarvigt. Jag menar att man betalar för den energi som stannar kvar i huset. Denna beror som du skriver på skillnaden mellan inkommande och utgående vattentemperatur, samt flödet. Formuleringen "utan hänsyn till returtemp" syftade till att man inte har någon personlig vinning av att hålla nere returtempen.
Om du höjer framledningstemperaturen med oförändrat flöde stiger givetvis returtempen. Dock så ökar även den till huset avgivna effekten. Om du kompenserar detta med att sänka flödet så sjunker returtempen då vattnet får längre tid på sig att svalna. Den lägsta returtempen och därmed det bästa utnyttjandet av fjärrvärmenätet får man då om man maximerar framledningstemperaturen och reglerar effekten helt med flödet. Dock finns det andra nackdelar varför man inte gör så.
Erik
Om du höjer framledningstemperaturen med oförändrat flöde stiger givetvis returtempen. Dock så ökar även den till huset avgivna effekten. Om du kompenserar detta med att sänka flödet så sjunker returtempen då vattnet får längre tid på sig att svalna. Den lägsta returtempen och därmed det bästa utnyttjandet av fjärrvärmenätet får man då om man maximerar framledningstemperaturen och reglerar effekten helt med flödet. Dock finns det andra nackdelar varför man inte gör så.
Erik
Effektregleringen görs just med flödesreglering på primärsidan. Det gäller dock att få en effektiv värmeväxling mot sekundärsidan, så därför kan man inte ställa framledningstemperaturen på sekundärsidan alltför hög. En vanlig (åtminstone i lägenheter) och väl fungerande strategi är att ställa framledningstemperaturen "onödigt högt" (i förhållande till den inomhustemperatur man skulle få med fullt flöde genom radiatorerna) och låta termostaterna strypa flödet. Radiatorerna blir då varma i överkanten, men ganska svala i nederkant, vilket ger låg returtemperatur.Avemo skrev:
Vissa fjärrvärmeleverantörer tar förutom effektavgiften även en avgift för den vattenmängd som strömmat genom fjärrvärmeväxlaren, så då finns det även en ekonomisk morot för kunderna att se till att flödet är lågt (och alltså hålla så låg returtemperatur som möjligt för att få ut tillräckligt mycket värmeenergi). Det är främst större förbrukare som har denna flödesavgift.
Redigerat:
Hmmmm. Elementet i ett visst rum ska för ett givet fall hålla en viss temperatur i medel, om man höjer temperaturen i den övre delen (fl) borde tempen i den undre (retur) sjunka. Ok så långt är jag nu med på noterna. Insåg just en sak jag aldrig tänkt på, om alla elements termostater stänger, så pumpar cirk.pumpen inget vatten. Jag har alltid tänkt mig att en viss mängd passerar elementet, men det gäller bara fram till sista elementet i kedjan inser jag nu. Ja, då ger en högre framledningstemperatur en lägre returtemp.Avemo skrev:Om du höjer framledningstemperaturen med oförändrat flöde stiger givetvis returtempen. Dock så ökar även den till huset avgivna effekten. Om du kompenserar detta med att sänka flödet så sjunker returtempen då vattnet får längre tid på sig att svalna. Den lägsta returtempen och därmed det bästa utnyttjandet av fjärrvärmenätet får man då om man maximerar framledningstemperaturen och reglerar effekten helt med flödet. Dock finns det andra nackdelar varför man inte gör så.
Erik
Det kan väl inte vara helt optimalt för cirkpumpen när det händer, en varm vår- eller höstdag?
Men rent förbrukningsmässigt för den enskilde borde ändå en låg fl-temp ge mindre förluster, även för den medfjärrvärme?
Det är centrifugalpumpar, så det är inget problem så länge det åtminstone går ett litet flöde så den får lite kylning. Pumpen går faktiskt lite lättare och drar mindre ström när flödet stryps. Riktigt fina pumpar har dessutom tryckreglering så de varvar ner när flödet stryps och minskar energiförbrukningen ytterligare.thomasx skrev:
Men visst, framledningstemperaturen bör definitivt sänkas när det blir varmare ute. Dels använder en del fjärrvärmeverk spillvärme och skickar ut lägre temperatur på nätet när det blir varmare ute. Dessutom hinner vattnet kallna mer i kulvertarna när förbrukningen minskar. För att få bra värmeväxling gäller det att lägga framledningstemperaturen på sekundärsidan en bit under det som kommer in på primärsidan.
Beror på hur rören är dragna. Hamnar all värme inne i huset och kommer till nytta spelar det ingen roll. Är rören dragna så värme går till spillo är förmodligen returledningen dragen på liknande sätt, så till viss del kompenseras den ökade förlusten från framledningen av minskad förlust från returen.thomasx skrev:
Redigerat: