En orsak till utlösningsvilkorets berättigande kan ju vara att allt elektriskt inte måste skyddas av JFB
 
Jag förstår fortfarande inte vitsen med att ha "för höga" eller "för tröga" säkringar.
Det brukar dessutom inte finnas speciellt mycket marginal upp till kabelns belastningsförmåga.

Och vill man ha hjälp med att beräkna ifall kabeln tål kortslutningsströmmen under den längre tid som en säkring med högre märkström eller trögare karakteristik medför så ska man hålla sig under 5 s, för då finns en formel i elinstallationsreglerna som kan användas: t = (k*S/I)². T.ex för en låg kortslutningsström på 130 A och ledararean 1.5 mm² (koppar) blir maximalt tillåten tid t = (115 * 1.5 / 130)² = 1.8 s innan kabeln blir för varm.

I detta fall handlar det dessutom om dvärgbrytare som har en utlösningstid på 0.1 s vid kortslutning, även efter byte från B till C-karakteristik. Man ska bara se till att kortslutningsströmmen är högre än den gräns för när dvärgbrytarens elektromagnetiska utlösare träder i kraft, vilken är 5 x märkströmmen för B och 10 x för C.
Så en JFB för att uppfylla utlösningsvillkoret efter byte från B10A till C10A är bara aktuell om kortslutningsströmmen är lägre än 100 A, och det är vääldigt lågt.
Man har här också problemet att veta om dvärgbrytaren kommer att lösa innan kabeln smälter vid kortslutning L-N eftersom det inte finns någon definierad ström för tidsområdet mellan 0.1 s och 5 s hos dvärgar utan man måste titta på just detta fabrikats diagram.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.