Själva "mjukstarten" kan förmodligen hanteras utan större utmaningar på nätnivå med stegvis inkoppling, precis som vid ett vanligt större strömavbrott. Men "cold load pickup"-/återhämtningseffekten kan nog bli en stor utmaning. Man kommer inte ifrån att (den totala) energibesparingen av att stänga av strömmen en kortare tid är rätt marginell. Jag tänker att det torde vara så gott som omöjligt att undvika att effektbehovet tiden efter återinkoppling kommer bli väsentligt större än innan frånkoppling. Så kan man inte åtgärda effektbristen är risken stor att avstängningarna blir rätt långvariga.M Martin Lundmark skrev:
TRJBerg skrev:
useless skrev:
Hej
På Svenska kraftnäts hemsida (dit jag gav länk, står under rubriken; ”Allmänheten meddelas, tillsammans kan vi minska risken”
”Svenska kraftnät kommer gå ut med information till allmänheten på vår webbplats och via media, så snart vi har fått besked från elbörsen om att det finns timmar kommande dag som elproduktionen inte räcker till. Vi kommer då be allmänhet och näringsliv att försöka minska eller skjuta på sin förbrukning vid topparna. De kritiska tiderna är runt klockan 7-10 på morgonen och 17-19 på kvällen. Planar vi ut kurvan minskar vi risken för frånkoppling. Men även om elanvändare tänker att man ska dra ner på sin förbrukning eller att de höga priserna gör att stora industrier planerar att stoppa produktionen, så är det först den timme som det gäller som Svenska kraftnäts personal i kontrollrummet ser om vi måste beordra en frånkoppling och hur stor frånkopplingen blir. Det går inte att säga bestämt förrän då. Det går inte heller att säga i förväg hur lång tid frånkopplingen kommer vara, men troligen kan det handla om ett par timmar. För dig som elanvändare är frånkopplingen ungefär som ett vanligt strömavbrott, men kontrollerat. Varje år sker 5 miljoner strömavbrott av olika anledningar, så att elen försvinner en stund är inte något nytt. Medborgare har ansvar för att kunna klara en störning i samhället, som till exempel ett strömavbrott.”
https://www.svk.se/om-kraftsystemet...funkar-frankoppling-om-elen-inte-racker-till/
Någon ”blinkning tre gånger” tror jag inte på. Är man tvungen att koppla ifrån stora delar av ett elkraftnät då ”blinkar” man nog inte med effektbrytarna.
Det är ett ”risktagande” att göra från och tillslag i tät följd, och den påfrestning som sker i elutrustning som t.ex. brytare, transformatorer etc. är dessa byggda för, men det ”sliter” på livslängden.
Vi uppmanas att ha tillgång till radio (P4) där information förmedlas tålsammas med webbplats och via media.
Hej cpalmC cpalm skrev:
Bra!
Vi kan visserligen likna en manuell frånkoppling med ett vanligt strömavbrott, men med den skillnaden att när manuell frånkoppling tillämpas då är det redan effektbrist. En effektbrist som rimligen inte försvunnit när man kopplar till.
Den energiskuld som uppstår (effekt före frånslaget gånger tiden för frånslaget) måste hanteras.
För att en manuell frånkoppling skall lyckas bra, så fodras det även samarbete med oss som är elanvändare.
Att kliva från ett fartyg till en livbåt (vid sjönöd) har sin problematik och sina risker. Så även när man är tvungen att (vid ett nödläge) tillgripa manuell frånkoppling.
Redigerat:
Om det är så känns det som att det är dömt att misslyckas. Ett frånkopplingsscenario är ju i första hand aktuellt vid hög last då förbrukningen domineras av uppvärmning. Men uppvärmningsbehovet försvinner ju inte bara för att strömmen bryts. I samma stund som strömmen bryts kommer skulden att börja ticka.M Martin Lundmark skrev:
Min spaning är att allför få har tillgång till alternativa värmekällor för att det skall göra någon avgörande skillnad. Inte heller att vissa avstår TV, disk, tvätt, dammsugning, matlagning m.m.
För majoriteten kommer värmeanläggningen att börja beta av skulden med full effekt så fort strömmen kommer tillbaka. En tillräckligt stor skuld kommer att trigga tillskottet i värmepumpar som då dessutom kommer att betala av skulden med en väsentligt sämre verkningsgrad jämfört med om inget avbrott inträffat.
Hej cpalmC cpalm skrev:
Det är sannolikt att du har rätt i din slutsats.
Svenska kraftnät beskriver scenariot runt en manuell frånkoppling så här; ”Kommer Sverige i en situation att det inte finns tillräckligt med el kommer Svenska kraftnät se till att kraftsystemet skyddas och vi förhindrar ett större avbrott. Det gör vi genom att beordra att elen stängs av en kortare tid i ett område. Det kallas manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Det är en nödåtgärd som funnits länge, men inte använts någon gång.”
https://www.svk.se/om-kraftsystemet...funkar-frankoppling-om-elen-inte-racker-till/
När man använder ordet ”nödåtgärd” så liknar det (som jag tidigare beskrivit) en situation, när passagerarna tvingas att kliva från ett fartyg till en livbåt (vid sjönöd). En åtgärd som är bättre än att stanna på fartyget, men en åtgärd som långt ifrån är problemfri eller utan risker.
Om det uppstår en problematik vid återinkopplingen så behöver inte det innebära katastrofala följder, men vi måste vara medvetna om, att innebörden i ordet ”nödåtgärd” är allvarligt.
Vi skall undvika att skrämmas, samtidigt som vi klarar oss bättre desto mer vi är förberedda på att hantera det ”nödläge” som uppstår.
Vi får verkligen hoppas att manuell frånkoppling inte behöver tillgripas.
Vitsen är ju att stänga av för några medan effektbehovet är som störst. Men är förberedd på detta och kan alltså ha fixat tex varmvatten i termos eller en kall middag. Elen slås på igen när effektbehovet är betydligt lägre, så att man då börjar beta av värmeskulden som uppstått borde inte vara ett problem, om inte hela Sverige väntat två timmar med middagen. För det handlar ju om att majoriteten av hushållen kommer hem från jobbet, tänder alla lampor, tappar upp ett bad och lagar mat samtidigt.C cpalm skrev:
Hej Anna_HAnna_H skrev:
För att undvika manuell frånkoppling krävs framför allt förståelse för problematiken, handlingskraft att genomföra det som behövs och ett samarbete elanvändare emellan.
Struntar man i att agera och t.ex. själviskt anser att ”situationen vi hamnat i är inte mitt fel” och ”andra får agera” då kan det bli problematiskt.
Hur stor energiskulden blir vet vi inte. En industri som stoppar produktionen under en manuell frånkoppling kommer normalt sett inte öka sitt elbehov för produktion när strömmen återkommer på samma sätt som en elvärmekund kan vara intresserad av.
Av min elanvändning januari och februari 2022 använde jag ca 61 % till bergvärmepumpen. Om jag genom att elda i samband med en manuell frånkoppling kan avstå från att använda bergvärmepumpen under en tid, då ger jag ett bidrag till att minska problematiken med energiskulden.
Kan många samarbeta och minska elbehovet även efter en manuell frånkoppling så skulle problematiken vara mindre.
Tyvärr så har nog väldigt många snarare t.ex. prioriterat "ett nytt kök" (och dessutom hoppats på värdeökning) än att sänka sitt elbehov och öka robustheten för samhällsstörningar.
Efter denna vinter kan jag tänka mig att husets elanvändning och robusthet, för många, står mer i focus än ”hur nytt köket är”.
I många fall har vi saknat våra föräldrars (eventuella) krismedvetenhet.
De som växte upp i skuggan av andra världskriget hade en krisberedskap som idag till stor utsträckning gått förlorad.
Eltillskott blockeras normalt sett efter avbrott.C cpalm skrev:
Hej Useless
Jag kan tänka mig att det kan bli många samtal till rörmokare och andra ”värmekunniga” efter en manuell frånkoppling gällande ”start av värmen" om ägaren till värmeanläggningen inte vet hur (när) värmen går igång igen.
Även mobiltelefonnätet (som rimligen klarar upp till en timmas strömavbrott i stad) kan nog vara ”fullbelagt” av samtal av olika anledningar (t.ex. trygghetslarm) efter en manuell frånkoppling.
Hej Useless
Jag är naturligtvis glad om alla känner till hur deras värmesystem fungerar (oberoende av typ), när allt är normalt efter ett strömavbrott och när det inte är så.
Vi har idag, i normalläge, en brist på elkraftkunniga. Vid elavbrott (samhällsstörningar) så blir problematiken större.
Fast nu spekulerar du ju bara. Verkligheten visade ju att folk faktiskt har sänkt sin elförbrukning under de kritiska timmarna (dvs i praktiken när elpriset är som högst) såpass mycket att det inte kommer att behövas någon avstängning om det ser likadant ut under januari-februari.M Martin Lundmark skrev:
Att stänga ner elen för industrier som går dygnet runt är i princip inte aktuellt, då det blir för stort produktionsbortfall. Stänga elen planerat en timme kräver lång förberedelse för att stänga produktionen och sedan många timmar för att starta upp.
Exempelvis pappersbruket här med kokare och annat. Kokarna är dessutom kopplade till fjärrvärmenätet, så att stänga ner elen där stoppar värmen för dem som har fjärrvärme.
Annat är det om det är en industri som bara körs under kontorstid, då går det ju att be dem starta en timme senare och sluta en timme tidigare utan att det uppstår allt för stora problem. Men ett kostsamt produktionsbortfall blir det ju ändå.
Hej Anna_H
Spekulationer eller ej?
Om du läser mitt inlägg #1003 så ser du att Svenska Kraftnät befarar att; ”Skåne kan bli strömlöst i vinter – trots prisfall och sänkt förbrukning”
https://www.sydsvenskan.se/2022-11-...-vinter--trots-prisfall-och-sankt-forbrukning
I DN kan vi under rubriken ”Mäklare: ”Inte längre köket som är viktigast”” bl.a. läsa; ”– Tidigare fick våra mäklare frågor om när köket senast var renoverat, som första fråga. Nu handlar det om vilket uppvärmningssystem som finns i huset eller vad driftkostnaden är, säger Andreas Moritz.”
https://www.dn.se/ekonomi/maklare-inte-langre-koket-som-ar-viktigast/
Det är inte de senaste årets (halvårets) uppvaknande gällande hur mycket elenergi vi använder jag tänkte på i mitt inlägg. Utan hur prioritetsordningen för många varit de senaste 10–20 åren, mellan det som ”inte syns” men ger ekonomisk återbetalning (tex värmesystemet) och det ”som syns” men inte ger ekonomisk återbetalning (ett nytt kök).
Jag brukar till studenter ställa frågan; ”om din familj plötsligt får ett av på 200 000 kr och du frågar familjen om ni skall använda alla pengarna. Till att sätta in bergvärme eller till att byta kök. Vad vinner omröstningen?”
En del brukar inse att om man först sätter in bergvärme så kan besparingen efter ca 10 år innebära att ni har pengar att även byta kök.
Försöker man i omvänd ordning är det inte lika enkelt att finansiera båda projekten.