Ja, det har jag också förstått att det gör, dock tillfälligt. Allt bygger på, som @Anna_H också är inne på, tidsperspektivet. Dvs. man förskjuter förbrukningen till en senare tidpunkt där det finns utrymme att betala tillbaka skulden + den ränta som på olika sätt uppstår. Man kan inte rimligtvis förvänta sig att man faktiskt skall "spara" något på ett avbrott. Och det tror jag inte heller att man från berörda myndigheters sida gör.D Daniel 109 skrev:
Det befarar de inte alls. Det är ett missförstånd.M Martin Lundmark skrev:
Att de befarar att det kan behövas bortkopplingar. Men det handlar om en mindre andel villor i så fall. Inte att Skåne blir strömlöst.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Bra synpunkt.
Jag hänvisar till en artikel med rubriken; ”Skåne kan bli strömlöst i vinter – trots prisfall och sänkt förbrukning” I ingressen står sedan” Det finns en "reell risk" att delar av Skåne släcks ner under korta perioder kommande vinter. Risken kvarstår trots fallande elpriser och kraftigt minskad elförbrukning. Det uppger Svenska Kraftnät." I bildtexten står sedan. "Det sydsvenska ledningsnätet kan i vinter bli föremål för lokala nedsläckningar för att avhjälpa korta perioder med akut effektbrist. Bild: Petter Arvidson/Bildbyrån"
Jag beklagar att jag bara skrev rubriken och gav en länk. Det kan naturligtvis missförstås om man inte följer länken vilket var min avsikt. Att man skall följa länken, är normalt är min avsikt när jag ger en länk.
Jag hade läst allt jag kunde av artikeln (är inte prenumerant) och tolkade därför inte rubriken att ”Hela Skåne” skulle drabbas utan bara att Skåne skulle drabbas.
Det viktiga i mitt inlägg var att peka på;
”Det finns en "reell risk" att delar av Skåne släcks ner under korta perioder kommande vinter. Risken kvarstår trots fallande elpriser och kraftigt minskad elförbrukning. Det uppger Svenska Kraftnät. ”.
Det framgår om man följer länken.
Redigerat:
Hej,
Samtidigt som räntorna och inflationen stiger så verkar krismedvetandet öka.
Aftonbladet skriver ” Röda siffror under årets Black Friday – svenskarna ”krishandlade”
”Den krisande ekonomin fick svenskarna att hålla extra hårt i sina pengar under årets Black Friday. Rabatterna i år låg i genomsnitt på 21 procent och försäljningen startade starkt. Men den vände sedan nedåt mot slutet av fredagen, visar färska siffror från prisjämförelsesajten Prisjakt.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/...ade-i-omsattning-i-ar-svenskarna-krishandlade
”En av årets stora trender har varit energioptimering av hemmet och så kallade ”krisvaror”. Eldstäder, styrenheter för att kontrollera elförbrukning och batterier finns med på listan över årets mest sålda produkter. – Vi ser att man har konsumerat utifrån de stora teman som råder i samhället nu. Det handlar om energipriser och att vi lever nära ett krig. Resväskor är också populära vilket förmodligen beror på att vi har befunnit oss i en pandemi och nu vill resa, säger Emma Lindgren. Hörlurar, mobiltelefoner och tv-apparater tillhör de mest poplära varorna. Försäljningen av eldstäder har ökat med 746 procent jämfört med 2021, elverk med 473 procent och batterier med 101 procent.”
Även marknadsplatsen ”Blocket” ser en beteendeförändring; “Svenskarna har blivit desperata” – vill köpa elverk” https://www.ehandel.se/blocket-svenskarna-har-blivit-desperata-vill-kopa-elverk
”Köptbeteendet har minst sagt påverkats för Blocket kan bland annat meddela att spabad och badtunnor är på väg att lämna hemmen. Mellan juni och augusti lades det ut 65 procent fler spabad till försäljning jämfört med förra året. Och annonserna för badtunnor har ökat med 44 procent. Om man trots allt är sugen på lite utomhusbad är det däremot ett lysande tillfälle att kolla in Blocket nu, säger Ebba Rosencrantz. Samtidigt som folk säljer av sina elslukande spabad så passar svensken också på att shoppa loss bland andra typer av begagnade produkter. Närmare bestämt så har intresset för ved och kaminer ökat enormt. Sökningar på ved har enligt blocket ökat med 57 procent och sökningarna på kaminer med 67 procent. Men det slutar inte där Svenskarna har till och med blivit så desperata att de börjat undersöka möjligheten att skaffa sin egen el. Elverk hamnar nämligen på plats 11 när det kommer till vad svenskarna sökt mest efter på Blocket den senaste veckan, en ökning med 45 procent jämfört med veckan innan, meddelar företaget.”
Vi får hoppas att krismedvetandet innebär att man även planerar och lär sig hur man använder kaminer och elverk på ett lämpligt sätt. Har man ont om tid och ”genar” gällande säkerhet så kan det sluta olyckligt.
Samtidigt som räntorna och inflationen stiger så verkar krismedvetandet öka.
Aftonbladet skriver ” Röda siffror under årets Black Friday – svenskarna ”krishandlade”
”Den krisande ekonomin fick svenskarna att hålla extra hårt i sina pengar under årets Black Friday. Rabatterna i år låg i genomsnitt på 21 procent och försäljningen startade starkt. Men den vände sedan nedåt mot slutet av fredagen, visar färska siffror från prisjämförelsesajten Prisjakt.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/...ade-i-omsattning-i-ar-svenskarna-krishandlade
”En av årets stora trender har varit energioptimering av hemmet och så kallade ”krisvaror”. Eldstäder, styrenheter för att kontrollera elförbrukning och batterier finns med på listan över årets mest sålda produkter. – Vi ser att man har konsumerat utifrån de stora teman som råder i samhället nu. Det handlar om energipriser och att vi lever nära ett krig. Resväskor är också populära vilket förmodligen beror på att vi har befunnit oss i en pandemi och nu vill resa, säger Emma Lindgren. Hörlurar, mobiltelefoner och tv-apparater tillhör de mest poplära varorna. Försäljningen av eldstäder har ökat med 746 procent jämfört med 2021, elverk med 473 procent och batterier med 101 procent.”
Även marknadsplatsen ”Blocket” ser en beteendeförändring; “Svenskarna har blivit desperata” – vill köpa elverk” https://www.ehandel.se/blocket-svenskarna-har-blivit-desperata-vill-kopa-elverk
”Köptbeteendet har minst sagt påverkats för Blocket kan bland annat meddela att spabad och badtunnor är på väg att lämna hemmen. Mellan juni och augusti lades det ut 65 procent fler spabad till försäljning jämfört med förra året. Och annonserna för badtunnor har ökat med 44 procent. Om man trots allt är sugen på lite utomhusbad är det däremot ett lysande tillfälle att kolla in Blocket nu, säger Ebba Rosencrantz. Samtidigt som folk säljer av sina elslukande spabad så passar svensken också på att shoppa loss bland andra typer av begagnade produkter. Närmare bestämt så har intresset för ved och kaminer ökat enormt. Sökningar på ved har enligt blocket ökat med 57 procent och sökningarna på kaminer med 67 procent. Men det slutar inte där Svenskarna har till och med blivit så desperata att de börjat undersöka möjligheten att skaffa sin egen el. Elverk hamnar nämligen på plats 11 när det kommer till vad svenskarna sökt mest efter på Blocket den senaste veckan, en ökning med 45 procent jämfört med veckan innan, meddelar företaget.”
Vi får hoppas att krismedvetandet innebär att man även planerar och lär sig hur man använder kaminer och elverk på ett lämpligt sätt. Har man ont om tid och ”genar” gällande säkerhet så kan det sluta olyckligt.
Hej
Att öka sin hemberedskap är inte gjort i en handvändning, speciellt om det skall bli bra och säkert. Rimligen så får vi räkna med att nästa vinter för många av oss kan bli lika kostsam och besvärlig gällande energisituationen som denna vinter.
Energimyndigheten berättar under rubriken ”Höga elpriser även nästa vinter: ”Extrem situation”” att ”Gasbristen i Europa har bidragit till rekordhöga elpriser i år. Men nästa vinter kan situationen förvärras ytterligare.”
https://www.dn.se/ekonomi/hoga-elpriser-aven-nasta-vinter-extrem-situation/
Det menar Anders Wallinder, chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten. – Inför nästa vinter har vi om möjligt ännu sämre ingångsvärden, säger han. Oavsett vad som händer med kriget i Ukraina vill Europa inte vara beroende av energi från Ryssland, som i vanliga fall står för 40 procent av naturgasen till Europa.”
Det bästa är nog om vi tar denna vinter som ett första steg, till en förändring av vårt agerande mot en långsiktig höjning av vår krismedvetenhet.
Att vi allvarligt funderar på en ”robustare” livsföring.
En artikel från finska tidningen ”Yle” publicerad för ca tre år sedan (2019-01-05) kan vi under rubriken ”Den moderna människans krisberedskap är ofta dålig - men att vara förberedd på längre elavbrott är att vara solidarisk” https://svenska.yle.fi/a/7-1356024
”Friska, vuxna människor förväntas klara sig hemma i tre dygn utan hjälp av myndigheterna om en kris inträffar, helst ska man klara sig en vecka. Det är ändå få som har koll på grundberedskapen för den typen av elavbrott som stormen Aapeli medförde, enligt Harry Sepp, sakkunnig i överlevnad på Civilförsvarsförbundet i Sverige. – Det är kanske för att det är så ovanligt att sådana här stormar inträffar, och mitt i vintern, säger Sepp. På landsbygden är krisberedskapen ofta lite bättre än i städer, där en kris också tar sig andra former, men över allt förväntar sig många fortfarande att myndigheterna ska ta över då samhället stannar upp. - Så är det inte, myndigheterna ska i första hand trygga situationen för dem som är sjuka eller gamla, säger Sepp. Alla övriga förutsätts då göra mer för att inte belasta samhället.”
I samma tidning hittar vi en artikel från 2017-06-19 med ungefär samma tema ” Ett längre strömavbrott slår ut samhället på 48 timmar. Är du förberedd?”
Att dagens samhälle är väldigt beroende av elförsörjningen upptäcker genast de, som drabbas av ett strömavbrott.
Men har vi av det dragit den slutsatsen att öka vår hemberedskap att klara ett längre strömavbrott?
Vid avregleringen av elmarknaden som infördes 1 januari 1996, så startade processen att även elsystemet skulle effektiviseras (”slimmas”) gällande ekonomin. Det kallas ”just in time” i varubranschen och innebar små lager och dagliga transporter av varor.
Den processen med effektivisering har fortgått sen dess och att vi nu, först den senaste tiden talar om timdebitering av elenergin och effektavgifter i elnäten för hushåll, visar att utvecklingen på elmarknaden tagit tid. Timpriser och effektavgifter har större företag haft hela tiden.
Eftersom elenergin inte går lagra, på ett enkelt och billigt sätt, är det naturligt att debitera den på timbasis (eller t.o.m. kortare tid). Eftersom den effekt som elnätet skall kunna överföra, till stor del, bestämmer dimensioneringen och därmed kostnaden för elnäten så är effektavgifter en rimlig lösning.
För både elgenerering och el överföring är en konstant effekt (över tid, året om) det som minimerar kostnaden.
Man kan starkt förenklat säga att det som nu sker, är en förändring av elmarknaden (kallad avreglering)) som startades 1996 och som alltså tagit har 25 år, till där vi är idag.
Vi kan lagra energi i vattenmagasin eller i oljetankar innan den omvandlads till elenergi. Men efter omvandlingen till (distributionsformen) elenergi så är den svårare (dyrare) att lagra.
Jag påstår inte att en elmarknad i konkurrens generellt sett är sämre eller bättre än det som vi hade innan, utan att elmarknaden har andra villkor. Det är dessa villkor som vi inte riktigt har tagit åt oss och anpassat oss efter. Det gäller både politiker och beslutsfattare men även privatpersoner.
Av de artiklar från Finland jag hänvisade så verkar det som hemberedskapen är bättre där. Det hindrar inte oss att vår hemberedskap förbättras.
Här finns ett antal artiklar från Finland som kan vara givande för många av oss gällande strömavbrott och hemberedskap. https://svenska.yle.fi/a/7-1201645
Att öka sin hemberedskap är inte gjort i en handvändning, speciellt om det skall bli bra och säkert. Rimligen så får vi räkna med att nästa vinter för många av oss kan bli lika kostsam och besvärlig gällande energisituationen som denna vinter.
Energimyndigheten berättar under rubriken ”Höga elpriser även nästa vinter: ”Extrem situation”” att ”Gasbristen i Europa har bidragit till rekordhöga elpriser i år. Men nästa vinter kan situationen förvärras ytterligare.”
https://www.dn.se/ekonomi/hoga-elpriser-aven-nasta-vinter-extrem-situation/
Det menar Anders Wallinder, chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten. – Inför nästa vinter har vi om möjligt ännu sämre ingångsvärden, säger han. Oavsett vad som händer med kriget i Ukraina vill Europa inte vara beroende av energi från Ryssland, som i vanliga fall står för 40 procent av naturgasen till Europa.”
Det bästa är nog om vi tar denna vinter som ett första steg, till en förändring av vårt agerande mot en långsiktig höjning av vår krismedvetenhet.
Att vi allvarligt funderar på en ”robustare” livsföring.
En artikel från finska tidningen ”Yle” publicerad för ca tre år sedan (2019-01-05) kan vi under rubriken ”Den moderna människans krisberedskap är ofta dålig - men att vara förberedd på längre elavbrott är att vara solidarisk” https://svenska.yle.fi/a/7-1356024
”Friska, vuxna människor förväntas klara sig hemma i tre dygn utan hjälp av myndigheterna om en kris inträffar, helst ska man klara sig en vecka. Det är ändå få som har koll på grundberedskapen för den typen av elavbrott som stormen Aapeli medförde, enligt Harry Sepp, sakkunnig i överlevnad på Civilförsvarsförbundet i Sverige. – Det är kanske för att det är så ovanligt att sådana här stormar inträffar, och mitt i vintern, säger Sepp. På landsbygden är krisberedskapen ofta lite bättre än i städer, där en kris också tar sig andra former, men över allt förväntar sig många fortfarande att myndigheterna ska ta över då samhället stannar upp. - Så är det inte, myndigheterna ska i första hand trygga situationen för dem som är sjuka eller gamla, säger Sepp. Alla övriga förutsätts då göra mer för att inte belasta samhället.”
I samma tidning hittar vi en artikel från 2017-06-19 med ungefär samma tema ” Ett längre strömavbrott slår ut samhället på 48 timmar. Är du förberedd?”
Att dagens samhälle är väldigt beroende av elförsörjningen upptäcker genast de, som drabbas av ett strömavbrott.
Men har vi av det dragit den slutsatsen att öka vår hemberedskap att klara ett längre strömavbrott?
Vid avregleringen av elmarknaden som infördes 1 januari 1996, så startade processen att även elsystemet skulle effektiviseras (”slimmas”) gällande ekonomin. Det kallas ”just in time” i varubranschen och innebar små lager och dagliga transporter av varor.
Den processen med effektivisering har fortgått sen dess och att vi nu, först den senaste tiden talar om timdebitering av elenergin och effektavgifter i elnäten för hushåll, visar att utvecklingen på elmarknaden tagit tid. Timpriser och effektavgifter har större företag haft hela tiden.
Eftersom elenergin inte går lagra, på ett enkelt och billigt sätt, är det naturligt att debitera den på timbasis (eller t.o.m. kortare tid). Eftersom den effekt som elnätet skall kunna överföra, till stor del, bestämmer dimensioneringen och därmed kostnaden för elnäten så är effektavgifter en rimlig lösning.
För både elgenerering och el överföring är en konstant effekt (över tid, året om) det som minimerar kostnaden.
Man kan starkt förenklat säga att det som nu sker, är en förändring av elmarknaden (kallad avreglering)) som startades 1996 och som alltså tagit har 25 år, till där vi är idag.
Vi kan lagra energi i vattenmagasin eller i oljetankar innan den omvandlads till elenergi. Men efter omvandlingen till (distributionsformen) elenergi så är den svårare (dyrare) att lagra.
Jag påstår inte att en elmarknad i konkurrens generellt sett är sämre eller bättre än det som vi hade innan, utan att elmarknaden har andra villkor. Det är dessa villkor som vi inte riktigt har tagit åt oss och anpassat oss efter. Det gäller både politiker och beslutsfattare men även privatpersoner.
Av de artiklar från Finland jag hänvisade så verkar det som hemberedskapen är bättre där. Det hindrar inte oss att vår hemberedskap förbättras.
Här finns ett antal artiklar från Finland som kan vara givande för många av oss gällande strömavbrott och hemberedskap. https://svenska.yle.fi/a/7-1201645
Redigerat:
Hej
I DN ikväll kan vi läsa rubriken; Kärnkraftsreaktor kopplas bort i Oskarshamn – ”Kan driva upp elpriset väldigt högt”
https://www.dn.se/ekonomi/karnkraft...karshamn-kan-driva-upp-elpriset-valdigt-hogt/
Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 kommer att kopplas bort från elnätet under nio dagar medan ett mindre reparationsarbete pågår. Stoppet kan få stora effekter för elpriset. – Blir det kallt och vindstilla kan det driva upp priset väldigt högt, säger Magnus Genrup, professor i energivetenskaper.
Stoppet kommer att pågå mellan den 9 december och 18 december. – Vi måste åtgärda ett mindre fel på generatorn. Det här är ett planerat stopp och ett fel vi haft under uppsikt ett tag, säger Désirée Liljevall, kommunikationschef för ägaren OKG. Oskarshamn 3 är Sveriges största reaktor och med en full effekt på 1450 megawatt producerar den årligen energi som motsvarar årsförbrukningen för en halv miljon villor, enligt OKG.”
Som jag tidigare skrev i inlägg #1025 så har vi under många år dragit ned och ”slimmat” elsystemet. Kriget i vår närhet har nu skapat en extrabegränsning av energitillgången i Europa som vi inte verkar ha marginaler till. I alla fall inte om kraftgenerering drabbas av fel och haverier.
Det kostar att ha reserver stående och när vi minskat på genereringskapaciteten, då inträffar samtidigt ett antal haverier.
Vid strömavbrott ansvarar vi fortfarande själva, i första hand, för de hus vi äger gällande uppvärmning etc. Det är inget nytt, men möjligen så har många litat på att ”farbror staten” hoppar in och hjälper direkt om något händer.
Vi får fortsätta arbetet med att öka vår beredskap att kunna samarbeta och kunna hantera eventuell effektbrist, speciellt om vintern blir kall.
I DN ikväll kan vi läsa rubriken; Kärnkraftsreaktor kopplas bort i Oskarshamn – ”Kan driva upp elpriset väldigt högt”
https://www.dn.se/ekonomi/karnkraft...karshamn-kan-driva-upp-elpriset-valdigt-hogt/
Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 kommer att kopplas bort från elnätet under nio dagar medan ett mindre reparationsarbete pågår. Stoppet kan få stora effekter för elpriset. – Blir det kallt och vindstilla kan det driva upp priset väldigt högt, säger Magnus Genrup, professor i energivetenskaper.
Stoppet kommer att pågå mellan den 9 december och 18 december. – Vi måste åtgärda ett mindre fel på generatorn. Det här är ett planerat stopp och ett fel vi haft under uppsikt ett tag, säger Désirée Liljevall, kommunikationschef för ägaren OKG. Oskarshamn 3 är Sveriges största reaktor och med en full effekt på 1450 megawatt producerar den årligen energi som motsvarar årsförbrukningen för en halv miljon villor, enligt OKG.”
Som jag tidigare skrev i inlägg #1025 så har vi under många år dragit ned och ”slimmat” elsystemet. Kriget i vår närhet har nu skapat en extrabegränsning av energitillgången i Europa som vi inte verkar ha marginaler till. I alla fall inte om kraftgenerering drabbas av fel och haverier.
Det kostar att ha reserver stående och när vi minskat på genereringskapaciteten, då inträffar samtidigt ett antal haverier.
Vid strömavbrott ansvarar vi fortfarande själva, i första hand, för de hus vi äger gällande uppvärmning etc. Det är inget nytt, men möjligen så har många litat på att ”farbror staten” hoppar in och hjälper direkt om något händer.
Vi får fortsätta arbetet med att öka vår beredskap att kunna samarbeta och kunna hantera eventuell effektbrist, speciellt om vintern blir kall.
Hej
Samtidigt som Oskarshamns kärnkraftverk planerar att stoppa sin reaktor mellan fredag den 9 december och söndag den 18 december så väntas kyligare väder.
”Att det kan komma köldknäppar i december är något man får räkna med. Men att den svenska kärnkraften samtidigt är ”långt ifrån funktionell”, som Sigvardsson beskriver det faktum att Ringhals 4 är ur drift fram till sista januari och Oskarshamn stoppar sin reaktor, ställer till det.”
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/wA3bQL/elpriserna-hojs-rejalt-i-hela-landet
”Skulle det planerade stoppet på O3 bli längre kan priserna i december bli ännu högre. – Ju längre det är kallt desto mer tär det på resurserna i Norden, och på gasdepåerna och kolkraften i Europa. Fler gamla anläggningar där dammas av och tas i drift, men de är dyra att hålla igång. Då lär Europa ha höga priser länge, och har vi då det kallt i Norden så blåser det inte, då genererar vinden knappt någonting. Då kopplas vi ihop med europeiska priser. Även om O3-stoppet inte är planerat förrän nästa vecka så reagerar marknaden för elpriset redan nu, konstaterar han.”
Ser man på längre sikt så ser även även nästa år problematiskt ut;
”– Akuta åtgärder måste vidtas redan nu för att vi inte ska sitta i en riktig rävsax vintern 2023/2024, säger Hans Spets, samordnare för trygg gasförsörjning vid Energimyndigheten.”
https://www.dn.se/ekonomi/risk-for-ravsax-for-naturgasen-nasta-vinter/
“– Enligt oss finns det viss sannolikhet för en gaskris den här säsongen, särskilt i februari nästa år då det är som kallast. Vi ser även att det är då det kan vara störningskänsligt beroende på det potentiellt kalla vädret, säger Hans Spets, senior rådgivare vid Energimyndigheten. Men framför allt finns en oro för nästa vinter, i skarven mellan år 2023 och 2024, vilket även ligger högt på EU-kommissionens agenda. – Man vet redan nu att det kommer vara en brist om Europa inte vidtar åtgärder på ett utökat sätt redan nu, säger Hans Spets.”
Vi använder inte så mycket gas i Sverige jämfört med övriga Europa, men våra energipriser är kopplade samman bl.a. genom elkraftöverföringar mellan länderna.
Det som nu sker innebär att vi rimligen kommer att behöva importera elkraft från andra länder i Europa, till de priser som erbjuds.
Det ser ut att bli en allt tuffare vinter gällande energifrågorna, och nästa vinter kan t.o.m. bli ännu tuffare.
Det tar lång tid (flera år) att bygga ut elgenerering och transmission även om vi nu arbetar med att snabba upp nuvarande processer.
Det ser alltmer ut som att vi alla elanvändare behöver ”tänka till” vad vi kan göra för att minska vår elanvändning och elberoende samt att klara att elenergi i framtiden ligger på en högre prisnivå.
Dessutom så ser det ut som att effektbrist (samt manuell frånkoppling) kan inträffa denna vinter och möjligen även nästa vinter.
Det har varit pressträff om elprisstödet idag; ”Besked om högkostnadsskyddet”. Men effektbristen löses inte med ett stöd till oss elanvändare.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1008324
Vi får fortsätta att arbeta på vår hemberedskap.
Samtidigt som Oskarshamns kärnkraftverk planerar att stoppa sin reaktor mellan fredag den 9 december och söndag den 18 december så väntas kyligare väder.
”Att det kan komma köldknäppar i december är något man får räkna med. Men att den svenska kärnkraften samtidigt är ”långt ifrån funktionell”, som Sigvardsson beskriver det faktum att Ringhals 4 är ur drift fram till sista januari och Oskarshamn stoppar sin reaktor, ställer till det.”
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/wA3bQL/elpriserna-hojs-rejalt-i-hela-landet
”Skulle det planerade stoppet på O3 bli längre kan priserna i december bli ännu högre. – Ju längre det är kallt desto mer tär det på resurserna i Norden, och på gasdepåerna och kolkraften i Europa. Fler gamla anläggningar där dammas av och tas i drift, men de är dyra att hålla igång. Då lär Europa ha höga priser länge, och har vi då det kallt i Norden så blåser det inte, då genererar vinden knappt någonting. Då kopplas vi ihop med europeiska priser. Även om O3-stoppet inte är planerat förrän nästa vecka så reagerar marknaden för elpriset redan nu, konstaterar han.”
Ser man på längre sikt så ser även även nästa år problematiskt ut;
”– Akuta åtgärder måste vidtas redan nu för att vi inte ska sitta i en riktig rävsax vintern 2023/2024, säger Hans Spets, samordnare för trygg gasförsörjning vid Energimyndigheten.”
https://www.dn.se/ekonomi/risk-for-ravsax-for-naturgasen-nasta-vinter/
“– Enligt oss finns det viss sannolikhet för en gaskris den här säsongen, särskilt i februari nästa år då det är som kallast. Vi ser även att det är då det kan vara störningskänsligt beroende på det potentiellt kalla vädret, säger Hans Spets, senior rådgivare vid Energimyndigheten. Men framför allt finns en oro för nästa vinter, i skarven mellan år 2023 och 2024, vilket även ligger högt på EU-kommissionens agenda. – Man vet redan nu att det kommer vara en brist om Europa inte vidtar åtgärder på ett utökat sätt redan nu, säger Hans Spets.”
Vi använder inte så mycket gas i Sverige jämfört med övriga Europa, men våra energipriser är kopplade samman bl.a. genom elkraftöverföringar mellan länderna.
Det som nu sker innebär att vi rimligen kommer att behöva importera elkraft från andra länder i Europa, till de priser som erbjuds.
Det ser ut att bli en allt tuffare vinter gällande energifrågorna, och nästa vinter kan t.o.m. bli ännu tuffare.
Det tar lång tid (flera år) att bygga ut elgenerering och transmission även om vi nu arbetar med att snabba upp nuvarande processer.
Det ser alltmer ut som att vi alla elanvändare behöver ”tänka till” vad vi kan göra för att minska vår elanvändning och elberoende samt att klara att elenergi i framtiden ligger på en högre prisnivå.
Dessutom så ser det ut som att effektbrist (samt manuell frånkoppling) kan inträffa denna vinter och möjligen även nästa vinter.
Det har varit pressträff om elprisstödet idag; ”Besked om högkostnadsskyddet”. Men effektbristen löses inte med ett stöd till oss elanvändare.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1008324
Vi får fortsätta att arbeta på vår hemberedskap.
Hej
För den som funderar på reservkraft baserad på batterier (och solceller) finns idag en (låst) artikel i Ny Teknik ”Din guide till hembatteriet: Sparar solel till natten – och billig el från nätet”
https://www.nyteknik.se/premium/din...-till-natten-och-billig-el-fran-natet-7041327
Under rubriken ”Kan batteriet ge reservkraft vid strömavbrott? ”där, kan vi bl.a. läsa; “Nöjer du dig med att säkra elen för hemmets viktigaste funktioner finns det flera lösningar som exempelvis kan hålla liv i ett enfas-vägguttag med 10 A. Då kan du ladda telefonen, hålla datorn igång och rädda frysen full med älgkött, medan resten av huset blir strömlöst. Vissa växelriktare har en separat utgång för reservdrift, som inte är kopplat till det allmänna nätet och därför inte behöver frånskiljas. Det finns även växelriktartillverkare som säljer separata backupdosor som upptäcker när elnätet blir strömlöst och fixar frånskiljningen automatiskt för en av hushållets tre faser. Ett annat alternativ är att installera en mindre backup-elcentral med en handfull säkringar som installeras vid sidan av den vanliga elcentralen. De säkringar som ska fungera vid strömavbrott flyttas till backup-centralen. Vid ett strömavbrott kopplar växelriktaren automatiskt bort huset från elnätet och ser till att solcellsbatteriet ger el till backupcentralen. ”
Skulle det bli manuell förbrukningsfrånkoppling så får vi komma ihåg att bl.a. mobilmasterna har en begränsad reservkraft. Aftonbladet hade 22-10-08 en artikel om detta med rubriken; ”Myndigheternas varning inför strömavbrotten: Mobilnätet slås ut” https://www.aftonbladet.se/nyheter/...planerade-stromavbrotten-mobilen-slutar-funka
”Forcerade avstängningar av elektriciteten i upp till fyra timmar kan bli verklighet i vinter. Nu flaggar myndigheterna för att mobiltelefonin kommer att slås ut helt under strömavbrotten. – I tätort kan man inte räkna med att någon form av mobilkommunikation fungerar efter en timmes strömavbrott, säger Mikael Ejner på Post- och telestyrelsen.”
Jag hade tills för ca ett år sedan tre kommunikationsvägar från min bostad. Bredband via optofiber, mobilnätet och det som brukar kallas ”kopparnätet” (det dåvarande televerket en gång levererade till i stort sett alla hushåll som önskade).
Det gamla ”kopparnätet” hade en batteribaserad strömförsörjning som klarade flera dagars strömavbrott bl.a. beroende på ett lågt effektbehov i telefonnätet.
När vi byggde kommunikationsvägar de som dominerar idag så var inte reservkraftfrågan speciellt fokuserad. Därför tog PTS ett initiativ för några år sedan att ställa krav på mobiloperatörerna. En timma i tätort och fyra timmar på landsbygd.
För den som funderar på reservkraft baserad på batterier (och solceller) finns idag en (låst) artikel i Ny Teknik ”Din guide till hembatteriet: Sparar solel till natten – och billig el från nätet”
https://www.nyteknik.se/premium/din...-till-natten-och-billig-el-fran-natet-7041327
Under rubriken ”Kan batteriet ge reservkraft vid strömavbrott? ”där, kan vi bl.a. läsa; “Nöjer du dig med att säkra elen för hemmets viktigaste funktioner finns det flera lösningar som exempelvis kan hålla liv i ett enfas-vägguttag med 10 A. Då kan du ladda telefonen, hålla datorn igång och rädda frysen full med älgkött, medan resten av huset blir strömlöst. Vissa växelriktare har en separat utgång för reservdrift, som inte är kopplat till det allmänna nätet och därför inte behöver frånskiljas. Det finns även växelriktartillverkare som säljer separata backupdosor som upptäcker när elnätet blir strömlöst och fixar frånskiljningen automatiskt för en av hushållets tre faser. Ett annat alternativ är att installera en mindre backup-elcentral med en handfull säkringar som installeras vid sidan av den vanliga elcentralen. De säkringar som ska fungera vid strömavbrott flyttas till backup-centralen. Vid ett strömavbrott kopplar växelriktaren automatiskt bort huset från elnätet och ser till att solcellsbatteriet ger el till backupcentralen. ”
Skulle det bli manuell förbrukningsfrånkoppling så får vi komma ihåg att bl.a. mobilmasterna har en begränsad reservkraft. Aftonbladet hade 22-10-08 en artikel om detta med rubriken; ”Myndigheternas varning inför strömavbrotten: Mobilnätet slås ut” https://www.aftonbladet.se/nyheter/...planerade-stromavbrotten-mobilen-slutar-funka
”Forcerade avstängningar av elektriciteten i upp till fyra timmar kan bli verklighet i vinter. Nu flaggar myndigheterna för att mobiltelefonin kommer att slås ut helt under strömavbrotten. – I tätort kan man inte räkna med att någon form av mobilkommunikation fungerar efter en timmes strömavbrott, säger Mikael Ejner på Post- och telestyrelsen.”
Jag hade tills för ca ett år sedan tre kommunikationsvägar från min bostad. Bredband via optofiber, mobilnätet och det som brukar kallas ”kopparnätet” (det dåvarande televerket en gång levererade till i stort sett alla hushåll som önskade).
Det gamla ”kopparnätet” hade en batteribaserad strömförsörjning som klarade flera dagars strömavbrott bl.a. beroende på ett lågt effektbehov i telefonnätet.
När vi byggde kommunikationsvägar de som dominerar idag så var inte reservkraftfrågan speciellt fokuserad. Därför tog PTS ett initiativ för några år sedan att ställa krav på mobiloperatörerna. En timma i tätort och fyra timmar på landsbygd.
Hej,
I DN uttalar sig idag, bl.a. Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers och Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH om beskedet att Stoppet av Ringhals 4 förlängs med tre veckor.
”Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers, säger att det är ”olyckligt” att stoppet förlängs nu när det är vinter. – Eftersom vi använder en del el för uppvärmning under vintern, och då är efterfrågan hög. Den här vintern är det ett extra känsligt läge, med kriget i Ukraina och de redan höga elpriserna, säger hon. Enligt henne ökar risken för ett högt elpris i februari. – Jag tror inte att prisnivån blir högre, utan att antalet timmar med högt pris riskerar att bli fler än om Ringhals 4 skulle köras. Det är dock svårt att säga med exakt hur mycket. – Vi brukar ligga lägre än elpriset på kontinenten, men nu kan det bli fler timmar med samma pris som på kontinenten.”
https://www.dn.se/ekonomi/forlangda-stoppet-kan-ge-annu-hogre-elpriser/
”Men när det kommer mindre el från kärnkraften är risken för stigande elpriser betydligt större än risken för att elen måste stängas av. – Om det blir så ont om el att man befarar att vissa kunder måste kopplas bort någon timme, då kommer vi ha priser som ligger över 40 kronor kilowattimmen. Och då minskar risken för bortkoppling betydligt. Många stora företag har olika priser varje timme, och de stänger av under timmarna då priset är som högst, säger Lennart Söder.”
Att priset stiger är en drivkraft för att vi, precis som industrin, skall minska vår elanvändning. Oberoende om vi får stöd eller inte för våra elkostnader så ser det ut som om vi bör förbereda oss på en brist på eleffekt.
Det bör vi möta med åtgärder som minskar vår elanvändning och att öka vår beredskap att manuell förbrukningsfrånkoppling (och strömavbrott) kan inträffa tiden framöver.
Det blir naturligtvis tufft att både klara ökade kostnader och samtidigt göra investeringar, men vi kan nog inte räkna med att få ekonomiskt stöd för höga elpriser framöver, då lurar vi nog oss själva.
Vi måste ”bygga bort” effektbristen. Både på produktionssidan och användarsidan och anpassa oss till högre och varierande priser samt en knappare tillgång. Rimligen sjunker priserna till en lägre nivå så småningom men inte till priserna som var för något år sedan.
Kortsiktigt bör vi förbereda oss på ett elpris som varierar, mer än tidigare, över dygn och över året och att strömavbrotten kan öka.
Av det jag genomfört och planerar att göra så ser jag att det går bra att samordna åtgärder för minskad elanvändning, med åtgärder för att klara strömavbrott.
I DN uttalar sig idag, bl.a. Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers och Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH om beskedet att Stoppet av Ringhals 4 förlängs med tre veckor.
”Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers, säger att det är ”olyckligt” att stoppet förlängs nu när det är vinter. – Eftersom vi använder en del el för uppvärmning under vintern, och då är efterfrågan hög. Den här vintern är det ett extra känsligt läge, med kriget i Ukraina och de redan höga elpriserna, säger hon. Enligt henne ökar risken för ett högt elpris i februari. – Jag tror inte att prisnivån blir högre, utan att antalet timmar med högt pris riskerar att bli fler än om Ringhals 4 skulle köras. Det är dock svårt att säga med exakt hur mycket. – Vi brukar ligga lägre än elpriset på kontinenten, men nu kan det bli fler timmar med samma pris som på kontinenten.”
https://www.dn.se/ekonomi/forlangda-stoppet-kan-ge-annu-hogre-elpriser/
”Men när det kommer mindre el från kärnkraften är risken för stigande elpriser betydligt större än risken för att elen måste stängas av. – Om det blir så ont om el att man befarar att vissa kunder måste kopplas bort någon timme, då kommer vi ha priser som ligger över 40 kronor kilowattimmen. Och då minskar risken för bortkoppling betydligt. Många stora företag har olika priser varje timme, och de stänger av under timmarna då priset är som högst, säger Lennart Söder.”
Att priset stiger är en drivkraft för att vi, precis som industrin, skall minska vår elanvändning. Oberoende om vi får stöd eller inte för våra elkostnader så ser det ut som om vi bör förbereda oss på en brist på eleffekt.
Det bör vi möta med åtgärder som minskar vår elanvändning och att öka vår beredskap att manuell förbrukningsfrånkoppling (och strömavbrott) kan inträffa tiden framöver.
Det blir naturligtvis tufft att både klara ökade kostnader och samtidigt göra investeringar, men vi kan nog inte räkna med att få ekonomiskt stöd för höga elpriser framöver, då lurar vi nog oss själva.
Vi måste ”bygga bort” effektbristen. Både på produktionssidan och användarsidan och anpassa oss till högre och varierande priser samt en knappare tillgång. Rimligen sjunker priserna till en lägre nivå så småningom men inte till priserna som var för något år sedan.
Kortsiktigt bör vi förbereda oss på ett elpris som varierar, mer än tidigare, över dygn och över året och att strömavbrotten kan öka.
Av det jag genomfört och planerar att göra så ser jag att det går bra att samordna åtgärder för minskad elanvändning, med åtgärder för att klara strömavbrott.
Redigerat:
Martin Lundmark, jag minns inte om du beskrivit det och har svårighet att hitta i tråden, så du får ursäkta:
Hur har du anordnat ledningsdragningen från ditt elkraftverk? Dvs jag antar att elverket är utomhus/i ett uthus och dina förbrukare av det är i bostadshuset. T ex har du dragit fasta elledningar från elverket och i huset till fasta uttag eller olika typer av skarvsladdar eller via elcentralen m h a omkopplare? Tänker även på genomföringen in i bostadshuset om det är aktuellt.
Har lite egna funderingar i den här frågan, därför jag undrar.
Hur har du anordnat ledningsdragningen från ditt elkraftverk? Dvs jag antar att elverket är utomhus/i ett uthus och dina förbrukare av det är i bostadshuset. T ex har du dragit fasta elledningar från elverket och i huset till fasta uttag eller olika typer av skarvsladdar eller via elcentralen m h a omkopplare? Tänker även på genomföringen in i bostadshuset om det är aktuellt.
Har lite egna funderingar i den här frågan, därför jag undrar.
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 691 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 691 inlägg
Jag monterade ett elintag på utsidan av huset med motsvarande eluttag på insidan.TRJBerg skrev:
Ja det var ju en direkt lösning. Jag hade nog inte tänkt på att det kunde finnas "elintag". Dvs för fast montering. Verkar vara den bästa lösningen, funktionellt och "snygghetsmässigt".
Alla byggbodar har ett El-intag för 16A och ett Eluttag där man byglar till nästa bod. Boden har internt en elcentral för eget bruk.
Ja fast oftast är det 32 A Intag/Uttag.L Leif i Skåne skrev:
Hej TRJBerg
Kort
Jag har delarna till mitt reservkraftsystem så jag kan (om det behövs) klara ett strömavbrott. Men allt är inte färdigbyggt, och jag testar fortfarande en del saker. Det tidigare soprummet, där det mesta av utrustningen skall inrymmas, är ännu inte färdigt ombyggt.
Jag kommer att använda det intag som Jonas Persson visade i inlägg #1031. Dra ett separat kablage genom huset med vägguttag på de platser som reservkraften skall kunna tas ut, pannrummet, köket, vardagsrummet etc. Även uttag för ”nödbelysning” ingår på lämpliga platser en del belysning kan vara rörelsestyrda.
Det är möjligt att jag kommer att kontinuerligt mata allt som skall vara matat med reservkraft genom detta (övervakade) enfasnät. Vid strömavbrott flyttar jag då över matningen från elcentralen som sitter i det tidigare soprummet till inverter/elverk.
Vid omdräneringen av huset, lade jag en ca 100 m lång ringlina i leran runt huset som sedan ansluts till husets armering och till elcentralens jordskena.