Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Förtydligar min undran:

Om en fastighetsägare får en subvention så att den betalar mindre än sin andel för anläggningen än de andra i VA-kollektivet så hamnar den kostnaden på övriga medlemmar i VA-kollektivet. De andra betalar således mer än vad som motsvarar deras fastigheters andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen.

Det strider då direkt mot 32 § LAV. Hur löses detta med dagens taxemodell?
Den strider inte emot, tvärtom. Det finns en gräns för när tomtytan inte belastar VA-nätet, precis som naturmark inte gör det. Den gränsen styrs av tomtens möjliga nyttjande, bebyggd del, hårdgjord yta t.ex.
 
Claes Sörmland
T Television_Set skrev:
Grov förenkling, men visst. Men med kontrollerad rötning i reningsverk och omhändertagande av metanet så får vi ner utsläppen av en 20-värd koldioxidekvivalent och ett miljöbränsle på köpet.
Jag argumenterar inte emot kommunala avlopp i tätorter. I t ex Stockholm så plockar man värme ur det rötande avloppsvattnet också vilket ger fjärrvärme till staden.

Jag menar bara att med perifer bebyggelse så är det sällan en bra idé att dra långa och dyra kommunala VA-ledningar. Men vi har den traditionen (och lagstiftningen) sedan gammalt så de byggs i alla fall. Men får inte röra ihop det objektivt bästa med den kultur vi råkar ha på ett visst område av historiska skäl är min poäng.
 
  • Gilla
Frans Kodeda och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
T Television_Set skrev:
Den strider inte emot, tvärtom. Det finns en gräns för när tomtytan inte belastar VA-nätet, precis som naturmark inte gör det. Den gränsen styrs av tomtens möjliga nyttjande, bebyggd del, hårdgjord yta t.ex.
Jag får uppfattningen att du inte förstår problemet eller så tänker jag helt galet. Jag gör det ännu tydligare med ett exempel:

Nytt VA-verksamhetsområde inrättas som omfattar endast de två fastigheterna A och B. Att ansluta fastighet A kräver en mycket lång ledning så det kostar 900 000 kr att ansluta A. Fastighet B kan anslutas för 100 000 kr. Den totala kostnaden är således 1 000 000 kr för hela anläggningen som VA-kollektivet A+B ska betala. Detta tas ut som anläggningsavgifter där A får betala 500 000 kr och B får betala 500 000 kr, fastigheterna är identiska i övriga aspekter.

Det som har hänt nu är att B har subventionerat kostnaden för att ansluta A med 400 000 kr (reell kostnad för att ansluta A (900 000 kr) - betald anläggningsavgift av A (500 000 kr) = 400 000 kr). B har betalt 400 000 kr mer "än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen." (32 § LAV)

Detta strider direkt mot lagen tänker jag. Så jag antar att det löses på något annat sätt i dagens taxesystem.
 
Redigerat:
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag argumenterar inte emot kommunala avlopp i tätorter. I t ex Stockholm så plockar man värme ur det rötande avloppsvattnet också vilket ger fjärrvärme till staden.

Jag menar bara att med perifer bebyggelse så är det sällan en bra idé att dra långa och dyra kommunala VA-ledningar. Men vi har den traditionen (och lagstiftningen) sedan gammalt så de byggs i alla fall. Men får inte röra ihop det objektivt bästa med den kultur vi råkar ha på ett visst område av historiska skäl är min poäng.
Jag håller med, delvis. Men idag sker en centralisering av reningsresurser där man lägger ner mindre reningsverk i byarna och istället bygger en pumpstation och en ledning ill ett större reningsverk. Dessutom är det idag betydligt billigare att lägga avloppsledningar i plast än de gamla kulvertarna med självfall. Det gör att det är motiverbart att ansluta husgrupper på ett helt annat sätt än förr.

Nu låter det dom att jag är 100% för nuvarande tvångsanslutningar, och det är jag inte och som tur är så verkar det mer eller mindre beslutat att kommunen kommer att ha bevisbördan om den enskilda anläggningen inte uppfyller kraven, och att möjligheten att tvångsansluta därmed begränsas. Dessutom motsätter jag mig den snäva perioden om 10 år för bedömning av återstående nytta av enskilda anläggningar där du inte får ett öre om den är äldre än så. Min trekammarbrunn i torpet är från 73 och ser ut som ny enligt både miljöförvaltning och slamtömmare. 30 år minst så en avräkning på strax över 2% per år sedan installation borde vara rimligare, samt att motståndet mot anslutning då skulle minska betydligt.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
mexitegel mexitegel skrev:
Det inses ju lätt att det inte blir billigare för att det sätts ett takpris, det är i så fall skattekollekivet som subventionerar VA-taxan vilket förvisso är tillåtet, men det innebär i så fall att man antingen måste höja kommunalskatten eller skära någonstans i den kommunala servicen. Det kan inte uppstå pengar i systemet.
Det är väl det som är tanken med skatt, att man hjälper varandra eller? Just avlopp och vatten är hutlöst dyrt. Men, det är ju så mycket bättre än privata anläggningar tycker jag, så det är ju värt varenda krona. Men folk ska inte behöva sälja sina hem för att kommunen tvingar en till att ansluta.
 
Riksdagen klubbade förra året att tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort: https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...llningen-med-mark--och-vattenomraden_H801CU14

En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.


Det resulterade i en uppdaterad lag som klubbades 30/6 i år och som börjar gälla 1/1 2023: https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2022-07/SFS2022-1249.pdf

Det blir ju väldigt intressant att se hur den kommer att tillämpas!
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag får uppfattningen att du inte förstår problemet eller så tänker jag helt galet. Jag gör det ännu tydligare med ett exempel:

Nytt VA-verksamhetsområde inrättas som omfattar endast de två fastigheterna A och B. Att ansluta fastighet A kräver en mycket lång ledning som kostar 900 000 kr att anlägga. Fastighet B kan anslutas för 100 000 kr. Den totala kostnaden är således 1 000 000 kr för hela anläggningen som VA-kollektivet A+B ska betala. Detta tas ut som anläggningsavgifter där A får betala 500 000 kr och B får betala 500 000 kr, fastigheterna är identiska i övriga aspekter.

Det som har hänt nu är att B har subventionerat kostnaden för att ansluta A med 400 000 kr (reell kostnad för att ansluta A (900 000 kr) - betald anläggningsavgift av A (500 000 kr) = 400 000 kr). B har betalt 400 000 kr mer "än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen." (32 § LAV)

Detta strider direkt mot lagen tänker jag. Så jag antar att det löses på något annat sätt i dagens taxesystem.
Det du betalar för är en förbindelsepunkt och serviserna. Förbindelsepunkt läggs i tomtgräns och dragning därifrån är fastighetsägarens ansvar. Allting utanför förbindelsepunkten är VA-huvudmannens och investeringarna tas från de fasta avgifter som betalas av kollektivet för nyttjandet av vatten, avlopp och dagvatten.
 
Claes Sörmland
T Television_Set skrev:
Det du betalar för är en förbindelsepunkt och serviserna. Förbindelsepunkt läggs i tomtgräns och dragning därifrån är fastighetsägarens ansvar. Allting utanför förbindelsepunkten är VA-huvudmannens och investeringarna tas från de fasta avgifter som betalas av kollektivet för nyttjandet av vatten, avlopp och dagvatten.
Jo det förstår jag men det svarar inte på frågan.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jo det förstår jag men det svarar inte på frågan.
På vilket sätt?
Paragrafen nämner endast anläggningsavgiften för din fastighet, inte det som finns utanför din fastighet. VA-taxan säger vad de olika delarna kostar att ansluta sig till och det är en kostnad bestämd av huvudmannen. Det är ju inte ett självkostnadspris.
 
T Television_Set skrev:
Kommunala reningsverken gör mycket mer än att bara hantera bajs…
Absolut, vid stora nederbördsmängder bräddar man och släpper ut orenat avlopp, vid stopp och tekniska fel gör man vid enstaka tillfällen nödutsläpp.
 
Claes Sörmland
T Television_Set skrev:
På vilket sätt?
Paragrafen nämner endast anläggningsavgiften för din fastighet, inte det som finns utanför din fastighet. VA-taxan säger vad de olika delarna kostar att ansluta sig till och det är en kostnad bestämd av huvudmannen. Det är ju inte ett självkostnadspris.
Lagtexten:

"32 § Anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen."

Lagtexten anger att anläggningsavgiften för varje fastighet inte får överstiga "fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen." I mitt exempel så betalade ju B 500 000 kr men ska maximalt betala 100 000 kr (10%) som ju motsvarar fastighetens andel att ordna va-anläggningen i exemplet.

(Förtydligande, jag vill bara förstå - har ingen intention att "vinna" någon debatt här.)
 
F fribygg skrev:
Absolut, vid stora nederbördsmängder bräddar man och släpper ut orenat avlopp, vid stopp och tekniska fel gör man vid enstaka tillfällen nödutsläpp.
Bräddningsbehovet är något man bygger bort genom separata dagvattenledningar. Förr leddes t.ex takavvattningen till avloppet vilket är en parameter som orsakar problemet. Det är idag inte tillåtet.

Nödutsläpp av orenat avlopp är extremt ovanligt, så ovanligt att ta upp det som något negativt om kommunala reningsverk är rent löjligt.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Lagtexten:

"32 § Anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen."

Lagtexten anger att anläggningsavgiften för varje fastighet inte får överstiga "fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen." I mitt exempel så betalade ju B 500 000 kr men ska maximalt betala 100 000 kr (10%) som ju motsvarar fastighetens andel att ordna va-anläggningen i exemplet.

(Förtydligande, jag vill bara förstå - har ingen intention att "vinna" någon debatt här.)
Beror på vad man lägger i ordet andel, som avser en andel i VA-kollektivet. Kommunen har i sin taxa bestämt vad en andel i VA-kollektivet ska kosta utifrån ett antal nyttjandeparametrar. Den andelen kostar samma oavsett om det krävs 900 meter rör eller 10 för att din förbindelsepunkt ska nå huvudledningen.

Om anläggning 2 kostar X så betalar anläggning 1 också X förutsatt att alla parametrar är samma. Som sagt är det inget självkostnadspris.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
JA”Snabbe” JA”Snabbe” skrev:
Men, det är ju så mycket bättre än privata anläggningar tycker jag, så det är ju värt varenda krona.
Jag hoppas du förstår att inte alla tycker som du. Själv tycker jag att det är överlägset bättre att ha eget VA. Du har själv kontroll över det, slipper betala en massa pengar för att göda oftast mer eller mindre inkompetenta byråkrater. Det är mycket tryggare att ha en egen lösning än att vara beroende av hela den kedja som kännetecknar stora centraliserade system.

Har du kommunalt avlopp så löper du väl nästan alltid risken att vid extrem nederbörd få åtminstone källaren full med skitvatten. Bara att slippa det är värt en hel del. Läste för ett tag sen om någon kommun som skulle börja göra om avloppsvatten till dricksvatten. Även om det skulle fungera (jag är mycket tveksam att de kan rena bort all skit, finns så mycket konstiga kemikalier i avloppsvattnet, t.ex. medicinrester) så är själva tanken att dricka renat avloppsvatten så oaptitlig att jag inte skulle vilja göra det.

Sen förstår jag att många tycker det är bekvämt med kommunalt VA, men då är det ju bara för de som prioriterar det så högt att betala ifall de tycker det är värt det, men tvinga inga som inte vill ha det att gå med. Mitt resonemang gäller givetvis bara plaster där det är möjligt för folk att ha egna lösningar, bor man i en stad så är ju läget oftast lite annorlunda.
 
Claes Sörmland
T Television_Set skrev:
Beror på vad man lägger i ordet andel, som avser en andel i VA-kollektivet. Kommunen har i sin taxa bestämt vad en andel i VA-kollektivet ska kosta utifrån ett antal nyttjandeparametrar. Den andelen kostar samma oavsett om det krävs 900 meter rör eller 10 för att din förbindelsepunkt ska nå huvudledningen.

Om anläggning 2 kostar X så betalar anläggning 1 också X förutsatt att alla parametrar är samma. Som sagt är det inget självkostnadspris.
Tack, jag tror detta är förklaringen. Uttrycket "andel av kostnaden" i lagen ska inte läsas som den andelen av den verkliga kostnaden för anläggandet utan som en påhittad andel av kostnaden.

Typ i mitt exempel att fastighet A och B har halva andelen var trots att det i själva verket kostade 9X olika belopp att ansluta de A respektive B till VA-anläggningen.

Men jag skulle vilja se detta verifierat i förarbete eller dom. Får se om jag orkar gräva i det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.