Renoverare
· Stockholm
· 18 239 inlägg
Du får ju citera annars är det 95% risk man massar!Staffan2000 skrev:
Hon har smak och doft, men lite nedsatt kan ju vara att hon är snuvig och täppt.
Vår son hade hosta från december till september/oktober. Det tog evigheter innan vi fick ut medicin. Den första gjorde väldigt liten nytta så de satte in med kortison.S Sajmon skrev:
Det var verkligen inte lätt första veckorna för att få honom att hålla mask över mun och näsa. Men efter "tvång" och lek med den så tar han den själv så vi trycker.
Repetera, släpper inte hostan så in med barnet =)
Hej hej, jag skrev tidigare i tråden om att jag hade fått covid. Tänkte säga att jag är 100 % frisk nu. Springer under fyra minuter per km igen så nu får jag väl vara nöjd.
Krya på er allihopa! Håll i, håll ut.
Krya på er allihopa! Håll i, håll ut.
Berätta mera, hade du bara milda symtom?T tobbbias skrev:
Har du mätt antikroppar?
Yes, blev bara milda symptom.E El-Löken66 skrev:
Hade en konstig känsla i lungorna. Som att man ibland inte fick luft. Mest påtagligt varje gång jag la mig ned horisontellt. Men tror mest det var en känsla. Förstår att vissa kanske blir rädda. Men varje gång jag kände så så tog jag några djupa andetag och kände ju då att jag fick luft. Så förnuftet blev starkare "än den där känslan". Men svårbeskrivligt. Det roliga/tråkiga är att jag hade exakt samma sak under ett par månader i våras (april-maj)... Så jag kanske hade covid då också men testade mig aldrig då.
I övrigt väldigt milda symptom. Höll i sig kanske 2-3 veckor den där känslan. Nu känns allt som det ska igen.
Flera i min närhet har haft covid, idag känns det tungt i kroppen, med en massa symptom. lukt o smak är dock som vanligt. Blir ju lite nojjig, då vissa har varit ordentligt sjuka till att några inte haft symptom överhuvudtaget.
Min dotter (12 år) insjuknade för exakt 2 veckor sen. Ont i kroppen, huvudvärk och feber. Flera i hennes handbollslag samt 2 av hennes bästa kompisar i klassen hade insjuknat dagen före henne och i ett av de fallen så fanns det konstaterad corona i hushållet. Senare så visade det sig att alla dessa testade positivt för covid-19.
På fredagen samma vecka så testade vi henne. När jag hjälpte henne att sticka in provstickan tillräckligt långt i näsan så nös hon rakt ut, skvätte i ansiktet och i munnen på mig!
På måndag eftermiddag hade vi fortfarande inte fått något svar och vårdcentralen uppmanade oss att komma och ta ett nytt prov. Jag frågade då om de inte kunde passa på att testa mig med. Jag hade dock inga symptom öht. vilket jag också sa. Hursomhelst så fick jag också testa mig.
På måndag kväll kom trots allt svaret på dotterns första test -> positivt. Således coronakarantän för hela familjen. På onsdagen kom mitt prov och dotterns andra prov tillbaka. Mitt var negativt och hennes var (föga förvånande) återigen positivt.
Hennes feber höll bara i sig i drygt 2 dygn, efter det hade hon endast förkylningssymptom. Alltså snorig, men inget mer.
Efter 8 dygn så övergav vi karantänen så smått även om jag ändå undvek att träffa folk. De övriga i familjen testade sig också men båda var negativa. Nu har det som sagt gått 2 veckor och jag har inte haft några symptom. Mår hur bra som helst!
Ville bara visa min erfarenhet av hur exponerad man kan vara men ändå inte insjukna. Jag har för övrigt inte varit sjuk eller haft några som helst symptom sedan långt innan coronapandemin startade så jag tvivlar på att jag har haft covid-19.
På fredagen samma vecka så testade vi henne. När jag hjälpte henne att sticka in provstickan tillräckligt långt i näsan så nös hon rakt ut, skvätte i ansiktet och i munnen på mig!
På måndag eftermiddag hade vi fortfarande inte fått något svar och vårdcentralen uppmanade oss att komma och ta ett nytt prov. Jag frågade då om de inte kunde passa på att testa mig med. Jag hade dock inga symptom öht. vilket jag också sa. Hursomhelst så fick jag också testa mig.
På måndag kväll kom trots allt svaret på dotterns första test -> positivt. Således coronakarantän för hela familjen. På onsdagen kom mitt prov och dotterns andra prov tillbaka. Mitt var negativt och hennes var (föga förvånande) återigen positivt.
Hennes feber höll bara i sig i drygt 2 dygn, efter det hade hon endast förkylningssymptom. Alltså snorig, men inget mer.
Efter 8 dygn så övergav vi karantänen så smått även om jag ändå undvek att träffa folk. De övriga i familjen testade sig också men båda var negativa. Nu har det som sagt gått 2 veckor och jag har inte haft några symptom. Mår hur bra som helst!
Ville bara visa min erfarenhet av hur exponerad man kan vara men ändå inte insjukna. Jag har för övrigt inte varit sjuk eller haft några som helst symptom sedan långt innan coronapandemin startade så jag tvivlar på att jag har haft covid-19.
Det är inte ett val för henne, man kan inte begära att en 2-åring ska vara förnuftig eller kunna avgöra vad som är bäst (och att få medicin dagligen ÄR bäst för henne). Gör det så positivt som det går men om hon inte vill är det bara att hålla fast henne. Ju mer hon skriker ju bättre drar hon in det i lungorna...S Sajmon skrev:
Se spacern som säkerhetsbältet - det är inte förhandlingsbart och barn brukar fatta det ganska fort....
Det låter hårt, jag vet.... Men jag talar av egen erfarenhet när jag säger att astma SKA behandlas och en 2åring kan omöjligt förstå varför....
Det är därför föräldrarna ska sitta med barnet och leka med själva tuben så att barnet tycker det är roligt. Vår 2 åring går och hämtar inhalatorn själv när han behöver den. Från att ha hatat den första veckorna =)KristinaRT skrev:
Det är väl för att hon ser sambandet. Inhalator = må bra. Precis som huntar. Hämta koppel = ut och skita.R Rkarlsson skrev:
Staffan Milan
Så klart är det det allra bästa och det man ska sträva efter! Men om barnet bestämmer sig för att vägra är det inte ett alternativ att låta barnet skippa medicinen....R Rkarlsson skrev:
Målet med behandling är symtomfrihet dvs ingen hosta eller andnöd, vilket går utmärkt att uppnå med daglig medicinering. Hosta (förutom vid förkylning så klart
) betyder att behandlingen inte är tillräcklig....Ja man får lura de lite så det blir en positiv stund. Att inte börja leka först och bara köra över barnet tror inte jag riktigt på, även om det kommer skrik och gråt när man får trycka masken över ansiktet. Man vänjer sig =)
Jag vägrade pencelin, men de jävlarna lurade i mig det via mat iställetSå klart är det det allra bästa och det man ska sträva efter! Men om barnet bestämmer sig för att vägra är det inte ett alternativ att låta barnet skippa medicinen....
Målet med behandling är symtomfrihet dvs ingen hosta eller andnöd, vilket går utmärkt att uppnå med daglig medicinering. Hosta (förutom vid förkylning så klart
Pappa tuggade i sig dem för han kan inte svälja. Bara de kom i kroppen.Behnadling fick man nästan hota till sig från sjukvården, ingen ville ta tag i det hos oss, jag blev portad från VC en gång där med då de försökte köra över sambon. Jag var visst otrevlig som påtalade att om provtagaren var så kass på att ta blodprov på ett barn bör hon omedelbart hämta sin chef som klarar det
Men när vi fick rätt så var de lugnt igen.
Testade mig - negativt. Har haft ont i kroppen hosta, infektion i halsen, Lite feber, hjärntrötthet. Det tog lång tid att få ett test, nästan en vecka.
Utgå ifrån att det var covid.
Kan ju vara säsongsinfluensa, det förekommer ju lite sånt också även om det är i lägre nivå än normalt. Man bör ju isolera sig i vilket fall som helst.trähandtag skrev: