D
Hej! Vi har urinseparerande toaletter, och avlopp bestående av trekammarbrunn med markbädd och separat urintank. Kommunen ställde krav på att alla nybyggen skulle ha ett liknande system när huset byggdes, men dessa krav har sedan försvunnit.

Vi har haft en del problem med dålig lukt i ett badrum som jag tror beror på urinsepareringen. Nu behöver toaletten i det badrummet bytas och jag funderar på om det går att sätta in en vanlig och helt enkelt plugga igen urinröret. Kan det leda till problem med avloppet? Vad behöver jag i så fall kolla upp för att veta om det är en ok lösning eller ej?
 
Troligen inte OK.

Du får kolla fastighetens avloppstillstånd hos kommunen vad som gäller där, förmodligen måste du ha ett nytt avloppstillstånd för att göra skiftet till vanlig vattentoalett och med stor sannolikhet måste det göras om med en helt ny avloppsanläggning för att klara förhöjda krav om det fortfarande gäller för området då att man i den nu befintliga anläggningen separerar urin från fekalier och allt annan BDT-vatten är att urinen har > 50% av fosfor och nära 80% av kvävet och för att klara kraven när det hela byggdes så valde man lösningen att separera urinen från resten av spillvattnet för att hålla kväve och fosforhalterna låga i den utgående vattnet i din befintliga avloppssystem och till infiltreringen.

Så, nej det är inte bara att plugga och sätta en ny 'vanlig' toalett, utan det kommer troligen att bli dyrt med ny avloppstillstånd med helt ny avloppsanläggning typ minireningsverk om inte kraven i området har sänkts från hög till normal nivå. Och även om det är sänkt krav så behöver du fortfarande en ny avloppstillstånd för att byta toaletten med urinseparering till en vanlig vattentoalett då du inte får göra förändringar i en befintlig avloppslösning så att arbetssättet ändras, bara ersätta det som är trasigt/slitet i underhållet.

Även om du 'ful-byter' till vanlig WC så kommer det att märkas den dagen när man gör provtagning på vattnet ur din avloppsbrunn (och kommunen har numera skyldighet att kartlägga alla avloppsanläggningar och med detta kommer prov tas) och dömer ut anläggningen och den som utför tömning av urin-tanken kommer förmodligen innan dess rapportera om att det helt saknas urin där, då man först kommer att misstänka att det blivit läcka av spricka i tanken eller annat hemskt...

---

Vid förhöjda krav och enskild avloppsanläggning så är det 90% reducering av fosfor och 50% av kväve vilket mätmässigt på den utgående vattnet ur reningsverket vid 170l/person/dygn är max 1 mg/l ren fosfor (tot-P) och 40 mg/l ren kväve i form av nitrat och nitritföreningar (tot-N). Kommunala reningsverk kan ha ännu högre krav när de släpper ut sitt avloppsvatten i sjöar och vattendrag där flödet inte är väldigt mycket större än den utsläppta avloppsvolymen att mängden kväve får bara vara 10 mg/l tot-N.

Vid normal krav så är det egentligen bara kravet för fosforn som lättats upp med max 3 mg/l tot-P - vilket en 3-kammarbrunn i regel klarar att binda i sitt bildade slam men inte att nå garanterat lägre än 1 mg/l tot-P som gäller vid förhöjda krav utan då krävs en fosforfällningssteg i reningsverket eller fosforförankring i mark med tex. polonit-säck¹.


¹lösning med polonite rekomenderas dock inte vid nyanläggning då det är dyrt, dålig kapacitet (blir mättad mycket fortare än önskat, typ halva tiden än tänkt), ibland skral tillgång av polonite då det är typ en enda tillverkare och idag monopoliserad byte av kommunens upphandlade renhållning/VA-enterprenörer då det anses vara riskavfall - i allafall i Södetälje där jag bor.
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.