Byta stammar successivt i lägenhetshus?

[Eaum]

Hej!

En brf som jag fått upp ögonen för byter stammarna successivt i samband med att medlemmarna renoverar sina badrum. Är det vanligt att det går till på det viset, att inte alla stammar byts samtidigt? Är det enbart ett sätt för föreningen att komma billigare undan, eller finns det andra fördelar med att göra så? Jag har inte hört talas om det tidigare och känner mig lite tveksam till detta upplägg eftersom jag inte hört om det tidigare.

 

[BirgitS]

Fördel: Mindre klagomål från de boende när de själva har bestämt att de ska vara utan badrum i några veckor än när styrelsen bestämmer det..

 

[RoTe]

Föreningens ekonomi påverkar ju medlemmarnas ekonomi så...

 

[Claes Sörmland]

Jag tror det är vanligt i Stockholms innerstad. Är själv medlem i en sådan BRF.

Anledningen är delvis historien, att husen ofta är från förra sekelskiftet och då kanske byggdes som billiga hyreslägenheter, inte sällan för arbetarklassen. Det fanns vanligen inga badrum på den tiden och kanske inte ens toaletter. Det var inte sällan dass på gården, på vinden eller toalett i trapphuset. Sen har de gjorts om till BRFer långt senare, i min förening på 70-talet. Första stora vändan av BRF-bildningar.

Lägenheterna är därför nu unika och olikformiga vad gäller badrummen. De har installerats med olika lösningar vid olika tider i olika lägenheter och stammarna är delvis originaldragningen och delvis nya dragningar. Det är svårt att ta ett systematiskt underhållsgrepp från föreningens sida och bara utlysa ett enda stambyte. Ritningar saknas oftast. I de fallen är det kanske enklare att byta bit för bit av avloppsledningarna och avloppsgrodorna. Och det är också oerhört mycket billigare eftersom att byta en avloppsgroda med en golvbrunn och en stump stående avloppsstam i samband med att bostadsrättshavaren blåser ut sitt badrum inte kostar många tiotusen kronor. Och inte sällan tar gärna bostadsrättshavaren den kostnaden eftersom det finns en önskan att ändra på dragningen av avloppsgroda och golvbrunn.

 

[Eaum]

Jag är med på det ekonomiska tänket och att det är en fördel att själv kunna välja när man vill vara utan badrum, men det tekniska? Blir det inte mer sårbart om det lappas och lagas allt eftersom? Jag har som sagt inte hört talas om detta tidigare, utan trodde att allt byttes samtidigt.

 

[Claes Sörmland]

Jag är med på det ekonomiska tänket och att det är en fördel att själv kunna välja när man vill vara utan badrum, men det tekniska? Blir det inte mer sårbart om det lappas och lagas allt eftersom? Jag har som sagt inte hört talas om detta tidigare, utan trodde att allt byttes samtidigt.

Sårbart blir det knappast, vi talar om vanliga plastavloppsrör. Det är väldigt enkel teknologi. Det som kan hända är naturligtvis att någon gjutjärnsstump blir kvar mellan t ex våningsplan. Vi försöker undvika detta i vår förening. Å andra sidan är risken att just denna stump ska rosta igenom minimal.

Det andra som kan ställa till det är bostadsrättshavare som inte renoverar. Att avloppsgroda och golvbrunn bara förfaller mer och mer. Det kan då bli en social fråga att sätta tryck på den bostadsrättshavaren att ta tag i renoveringen. Typiskt sett ett problem med äldre som inte har kraften. Å andra sådan har det gått så långt så kommer snart ny bostadsrättshavare och de vill nästan alltid renovera nedgångna lägenheter.

En annan sak som lätt blir en röra är dokumentationen. Mängder av aktörer och olika ideella styrelsekonstellationer över åren. Ingen för ordentlig teknisk dokumentation om det ens finns. Vi är där i min förening ska erkännas.

 

[Eaum]

Sårbart blir det knappast, vi talar om vanliga plastavloppsrör. Det är väldigt enkel teknologi. Det som kan hända är naturligtvis att någon gjutjärnsstump blir kvar mellan t ex våningsplan. Vi försöker undvika detta i vår förening. Å andra sidan är risken att just denna stump ska rosta igenom minimal.

Det andra som kan ställa till det är bostadsrättshavare som inte renoverar. Att avloppsgroda och golvbrunn bara förfaller mer och mer. Det kan då bli en social fråga att sätta tryck på den bostadsrättshavaren att ta tag i renoveringen. Typiskt sett ett problem med äldre som inte har kraften. Å andra sådan har det gått så långt så kommer snart ny bostadsrättshavare och de vill nästan alltid renovera nedgångna lägenheter.

En annan sak som lätt blir en röra är dokumentationen. Mängder av aktörer och olika ideella styrelsekonstellationer över åren. Ingen för ordentlig teknisk dokumentation om det ens finns. Vi är där i min förening ska erkännas.

Tack för utförliga svar! Då vet jag att det inte är helt ovanligt att det går till på det sättet, och att riskerna verkar vara mer på administrativ nivå än teknisk.