120 450 läst · 1 151 svar
120k läst
1,2k svar
Byggfirman förbjuder mig att beträda byggställning runt mitt hus
Det är där du snubblar, det har inte presenterats någon lag som bevisar att TS inte har tillåtelse att klättra på ställningen, tvärtom har det presenterats sakliga argument för att han får, och lagarna som granskats har inte visat sig utöva några hinder. Det i sin tur har lett till helt tandlösa argument som "jag har i alla fall vid googling hittat flera artiklar om folk som blivit polisanmälda för att ha klättrat på byggnadsställningar." Det är lika galet som att försöka antyda att det inte är tillåtet att köra bil bara för att man får flera träffar på google om man söker på bil och åtalas.Nerre skrev:
Polos skrev:
Dina bidrag i tråden, Polos, är ju i huvudsak uteslutande ad hominen, jag tar ytterliggare ett exempel, bara för sakens skull. Så vem trollet är, råder det knappast någon tvekan om. Har du inget sakligt alls att bidra med?Polos skrev:
Huruvida man har tillstånd eller inte har ju inte med lag att göra?
Det är ju det som är en stor del av poängen kring "olaga intrång". Det handlar om att befinna sig på en plats när man inte får vara där.
En anställd som stannar kvar på arbetsplatsen efter arbetstid kan fällas för olaga intrång om inte arbetsgivaren gett tillstånd, en patient som stannar kvar i doktorns väntrum efter att kliniken har stängt kan fällas för olaga intrång.
Högst troligt så kan även entreprenörens anställda fällas för olaga intrång om de stannar kvar på ställningen efter arbetstid. Så varför skulle inte TS kunna fällas för olaga intrång när han är där och klättrar efter arbetstid?
Det är ju det som är en stor del av poängen kring "olaga intrång". Det handlar om att befinna sig på en plats när man inte får vara där.
En anställd som stannar kvar på arbetsplatsen efter arbetstid kan fällas för olaga intrång om inte arbetsgivaren gett tillstånd, en patient som stannar kvar i doktorns väntrum efter att kliniken har stängt kan fällas för olaga intrång.
Högst troligt så kan även entreprenörens anställda fällas för olaga intrång om de stannar kvar på ställningen efter arbetstid. Så varför skulle inte TS kunna fällas för olaga intrång när han är där och klättrar efter arbetstid?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 850 inlägg
Men en person som gick in i en affär efter att ha blivit förbjuden av innehavaren att vistas där blev inte fälld för olaga intrång. Så lagen och tolkningen av den har begränsningar som (bla) jag hävdar gör att det är tveksamt om den är tillämplig här.Nerre skrev:
Återigen. Bara för att man inte har tillstånd så gör det inte med automatik gärningen till ett brott. Det kan vara ett brott, men det behöver inte vara det. Läs exv. den här domen för en bra diskussion om vilka omständigheter som kan påverka en bedömning om om en gärning är olaga intrång eller inte.
Om man ser till HDs resonemang så verkar det inte helt otroligt att man skulle väga markägarens och beställarens av arbetets behov av att exempelvis kontrollera att arbetet fortskrider som det skall, som tyngre vägande skäl än utförarens rätt att hålla sin ställning fredad från besök av densamme.
Notera att den här situationen på avgörande sätt skiljer sig från situationen där någon klättrar upp på en slumpmässig byggnadsställning på stan för att "titta på soluppgången". Så domar som rör det senare, har tveksam bäring på det stipulerade fallet här.
Som jag tolkar det är det olagligt att nyttja annans egendom utan lov:thomasx skrev:
http://lawline.se/answers/olovligt-badande-i-pool-med-samtycke-att-vistas-pa-tomten
Det är t o m egenmäktigt förfarande att "låna" någon annans läppstift:
lawline.se/answers/egenmaktigt-forfarandestold
Om det nu är egenmäktigt förfarande att nyttja grannens pool trots att man har tillåtelse att vistas på hans tomt - varför skulle det inte vara egenmäktigt förfarande att nyttja entreprenörens byggnadsställning?
Sen är nog alla medvetna om att ingen åklagare kommer att väcka åtal så länge "inget händer". Ungefär som att gå mot röd gubbe som är olagligt men inte straffbart förrän man orsakar en olycka.
/Krille
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 850 inlägg
Ett skäl kan vara att domstolen väger villaägarens rätt att exv. kontrollera utfört arbete högre än byggarens rätt att bestämma vem som får och inte får beträda ställningen. Se tidigare refererad dom om olaga intrång där rätten gör just ett sådant resonemang kring rätten att vistas i ett trapphus. Det känns dessutom inte som om egenmäktigt förfarande är rätt rubricering här, eftersom vi just har speciell lagstiftning som är avsedd att reglera just det här beteendet; vem som får vara var och under vilka omständigheter. Om vi ser till egenmäktigt förfarande så handlar det mycket om att man tillgriper eller förhindrar ägaren från att nyttja sin egendom. Dvs ägaren skall förlora något, eller lida risk för skada eller olägenhet. Det är svårt att se att det skulle vara fallet när det gäller att bara beträda en byggnadsställning. När man använder ett läppstift så förbrukar man en vara, det är ju definitivt att bemäktiga sig. Dessutom i det fallet och i fallet med poolen så finns det en hygienaspekt. Så där finns definitivt en olägenhet. Inget av detta är själklart tillämpligt på att beträda en byggnadsställning (se många och långa inlägg om denna aspekten tidigare).Krille4 skrev:
Därmed inte sagt att det måste vara såhär. Men det är inte självklart ett brott.
1. Det finns strafflag där samtliga objektiva och subjektiva rekvisit är uppfyllda, däremot är det osäkert om en domstol skulle tycka att handlingen är tillräckligt allvarlig för att leda till fällande dom. För olovligt brukande exempelvis framgår av förarbetena att det är de verkligt straffbara handlingarna som ska leda straffansvar och det är ju långt ifrån säkert att handlingen når upp till den nivån.thomasx skrev:
2. Bara för att en handling eventuellt inte är straffbar betyder det verkligen inte att handlingen är "tillåten". En handling kan ju föra med sig andra påföljder än straff, exempelvis ekonomisk kompensation till ägaren av egendomen. Av rättsfallet om hyrbilen som användes längre tid än avtalat går ju att utläsa att domstolen i normala fall inte vill in och tassa på de civilrättsliga områden som kan hanteras avtalsrättsligt. I det fallet ansågs ju dock trots allt ett otillåtet användande av hyrbilen vara olovligt brukande och därmed straffbart.
Sammanfattningsvis tycker jag att det leder läsaren fel när du skriver att lagarna som granskats inte har visat sig utgöra några hinder. Det finns gott om hinder. Du får det att låta som att det är riskfritt och det är det verkligen inte.
Det håller jag helt med om. Men nu ville ju inte beställaren kontrollera arbetat utan nyttja ställningen för eget arbete.lars_stefan_axelsson skrev:
Om TS inte hade frågat så hade han kanske kunnat hävda att han inte förstod att han inte fick nyttja ställningen, men nu har han frågat och då är det stopp.
Redigerat:
I detta fall har redan beställaren rätt att gå upp på ställning för att kontrollera arbete men han ska arbetsledaren på arbetsplatsen med sej. Så då faller ditt exempel bortlars_stefan_axelsson skrev:Men en person som gick in i en affär efter att ha blivit förbjuden av innehavaren att vistas där blev inte fälld för olaga intrång. Så lagen och tolkningen av den har begränsningar som (bla) jag hävdar gör att det är tveksamt om den är tillämplig här.
Återigen. Bara för att man inte har tillstånd så gör det inte med automatik gärningen till ett brott. Det kan vara ett brott, men det behöver inte vara det. Läs exv. den här domen för en bra diskussion om vilka omständigheter som kan påverka en bedömning om om en gärning är olaga intrång eller inte.
Om man ser till HDs resonemang så verkar det inte helt otroligt att man skulle väga markägarens och beställarens av arbetets behov av att exempelvis kontrollera att arbetet fortskrider som det skall, som tyngre vägande skäl än utförarens rätt att hålla sin ställning fredad från besök av densamme.
Notera att den här situationen på avgörande sätt skiljer sig från situationen där någon klättrar upp på en slumpmässig byggnadsställning på stan för att "titta på soluppgången". Så domar som rör det senare, har tveksam bäring på det stipulerade fallet här.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 850 inlägg
Finns inget "ska" här. Vi pratar om hur en domstol skulle resonera givet att det vi sagt skett. Se exv. domen om olaga intrång där domstolen säger att syftet med besöket i trapphuset är viktigt för att avgöra om det är olaga intrång eller inte. Att använda det som värmestuga, antagligen inte OK, men att man vill se en väggmålning, antagligen OK.Polos skrev:
Så skälet till varför man vill gå upp på ställningen, oavsett vad någon annan har för åsikt om det spelar roll.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 850 inlägg
Ja, jag tog det exemplet för att det skulle kunna vara ganska tydligt åt ett håll. MEN, om det inte varit skälet, så får man se om det kan finnas andra skäl. Om jag var försvaret i fallet "skulle byta fönster" så skulle jag (förutom en lång diskussion om att risken för olägenhet eller skada för byggarens ställning var försumbar) trycka på att risken för allvarlig skada vid fönsterbyte är betydande om man t ex gör det ifrån en stege. (Komplett med statistik på hemmapulare som skadar sig) och att reduktionen i risk för hemmansägaren väger upp byggarens rätt att få bestämma vem som går på vederbörandes ställning, särskilt som den står på min mark och jag har beställt och betalat för arbetet.Nerre skrev:
En åklagare skulle väl då påpeka att det knappast förelåg någon fara i dröjsmål här, så att fönsterbytet kunde vänta och en ny ställning kunde hyras efter att byggaren var klar.
Som försvar så skulle jag då hävda att min klient inte hade varken tiden eller råd att betala för flera ställningshyrningar etc. så att alternativet i så fall skulle varit att ta en större personlig risk, och att husägaren beställt jobbet med den underförstådda meningen att ställningen kunde användas till annat under tiden den stod där, och tyvärr inte insett att byggaren skulle sätta sig komplett på tvären i den frågan förrän det redan var för sent. Och att detta missförstånd ju var olyckligt, men att min klient inte är yrkesman eller expert inom området och därför inte kunnat förutse detta.
osv.
Och sedan skulle det vara upp till domstolen att bedöma hur dessa skäl skall ställas mot varandra. (Läs gärna domen jag länkade till tidigare för en uppräkning av vilka skäl man skulle kunna ta i beaktande).
Därmed inte sagt att domstolen med nödvändighet skulle gå på försvarets linje. MEN därmed inte sagt, att det, som ni är många som hävdar här, är ett solklart fall. Det är långtifrån säkert att byggaren med automatik skulle få rätt.
Redigerat:
Ja det är väll alltid upp till domstolen att fatta ett beslut , så är det i alla rättsfall . Men här handlar det om det finns ettlars_stefan_axelsson skrev:Ja, jag tog det exemplet för att det skulle kunna vara ganska tydligt åt ett håll. MEN, om det inte varit skälet, så får man se om det kan finnas andra skäl. Om jag var försvaret i fallet "skulle byta fönster" så skulle jag (förutom en lång diskussion om att risken för olägenhet eller skada för byggarens ställning var försumbar) trycka på att risken för allvarlig skada vid fönsterbyte är betydande om man t ex gör det ifrån en stege. (Komplett med statistik på hemmapulare som skadar sig) och att reduktionen i risk för hemmansägaren väger upp byggarens rätt att få bestämma vem som går på vederbörandes ställning, särskilt som den står på min mark och jag har beställt och betalat för arbetet.
En åklagare skulle väl då påpeka att det knappast förelåg någon fara i dröjsmål här, så att fönsterbytet kunde vänta och en ny ställning kunde hyras efter att byggaren var klar.
Som försvar så skulle jag då hävda att min klient inte hade varken tiden eller råd att betala för flera ställningshyrningar etc. så att alternativet i så fall skulle varit att ta en större personlig risk, och att husägaren beställt jobbet med den underförstådda meningen att ställningen kunde användas till annat under tiden den stod där, och tyvärr inte insett att byggaren skulle sätta sig komplett på tvären i den frågan förrän det redan var för sent. Och att detta missförstånd ju var olyckligt, men att min klient inte är yrkesman eller expert inom området och därför inte kunnat förutse detta.
osv.
Och sedan skulle det vara upp till domstolen att bedöma hur dessa skäl skall ställas mot varandra. (Läs gärna domen jag länkade till tidigare för en uppräkning av vilka skäl man skulle kunna ta i beaktande).
Därmed inte sagt att domstolen med nödvändighet skulle gå på försvarets linje. MEN därmed inte sagt, att det, som ni är många som hävdar här, är ett solklart fall. Det är långtifrån säkert att byggaren med automatik skulle få rätt.