Bodelning efter dödsfall - Bostadsrätt
Hej,
Min mamma har nyligen gått bort efter en tids sjukdom och jag skulle behöva lite stöd och tankar kring hur man gör med bodelning eftersom hennes sambo eventuellt kommer att bo kvar i hennes/deras bostadsrätt.
Först och främst vill jag understryka att jag och min system absolut inte är ute efter att slänga ut någon på gatan utan bara vill ha stöd i våra tankesätt och för att undvika problem längre fram. Både min mamma och hennes sambo har levt tillsammans i ca 20 år och är/var båda i 70-års åldern och de har haft ett bra liv och tagit hand om varandra.
Bostadsrätten som de båda levde i under många år köptes av min mamma när hon var ensam men testamenterade till hälften till hennes sambo med förutsättningen att den andra hälften ges till mig och min syster när han väljer att flytta, eller gå bort. Hon gjorde så för att han skulle kunna bo kvar i deras hem utan att behöva tänka på att flytta om något skulle hända, vilket det nu har gjort.
Hur gör man i en sådan situation vid bodelningen och bör bostadsrätten värderas? Kan tilläggas att liknande lägenheter i området sålts för ~1,5 MSEK.
Eftersom jag och min system nu äger 50% av lägenheten men han bor kvar, hur gör man då med eventuella renoveringar/reparationer som oundvikligen kommer att ske. Måste vi då stå för hälften av kostnaden trots att vi inte bor där? Vad händer om han träffar någon annan som så småningom vill flytta in. Det senare är säkert inte troligt i närtid men jag förstår om man inte vill vara ensam.
Den första tanken både jag och min syster hade var att självklart så ska han bo kvar, men nu har en massa frågeställningar dykt upp och vi är osäkra på vad som är bäst. Vi har funderat på om han skulle kunna köpa ut oss, men vi tror tyvärr det blir för mycket pengar.
Hur ska man agera och vad blir bäst på sikt?
//Erik
Min mamma har nyligen gått bort efter en tids sjukdom och jag skulle behöva lite stöd och tankar kring hur man gör med bodelning eftersom hennes sambo eventuellt kommer att bo kvar i hennes/deras bostadsrätt.
Först och främst vill jag understryka att jag och min system absolut inte är ute efter att slänga ut någon på gatan utan bara vill ha stöd i våra tankesätt och för att undvika problem längre fram. Både min mamma och hennes sambo har levt tillsammans i ca 20 år och är/var båda i 70-års åldern och de har haft ett bra liv och tagit hand om varandra.
Bostadsrätten som de båda levde i under många år köptes av min mamma när hon var ensam men testamenterade till hälften till hennes sambo med förutsättningen att den andra hälften ges till mig och min syster när han väljer att flytta, eller gå bort. Hon gjorde så för att han skulle kunna bo kvar i deras hem utan att behöva tänka på att flytta om något skulle hända, vilket det nu har gjort.
Hur gör man i en sådan situation vid bodelningen och bör bostadsrätten värderas? Kan tilläggas att liknande lägenheter i området sålts för ~1,5 MSEK.
Eftersom jag och min system nu äger 50% av lägenheten men han bor kvar, hur gör man då med eventuella renoveringar/reparationer som oundvikligen kommer att ske. Måste vi då stå för hälften av kostnaden trots att vi inte bor där? Vad händer om han träffar någon annan som så småningom vill flytta in. Det senare är säkert inte troligt i närtid men jag förstår om man inte vill vara ensam.
Den första tanken både jag och min syster hade var att självklart så ska han bo kvar, men nu har en massa frågeställningar dykt upp och vi är osäkra på vad som är bäst. Vi har funderat på om han skulle kunna köpa ut oss, men vi tror tyvärr det blir för mycket pengar.
Hur ska man agera och vad blir bäst på sikt?
//Erik
Vet inte om jag riktigt förstår testamentesupplägget.
Ni barn ärver alltså nu halva bostadsätten, exet ärver halva genom testamente. Men det finns alltså villkor i testamentet om att ni skall ärva den halvan senare?
Vad gäller renoveringar så finns inget tvång. Om någon delägare vill renovera och inte övriga vill det. Så får den som vill renovera på egen bekostnad. Sedan kan man ju rimligen försöka samarbeta om det ex. skulle behövas en badrumsrenovering, den höjer värdet på lägenheten.
Om vi förutsätter att formuleringen i testamentet håller juridiskt (inte självklart), så att ni faktiskt ärver bostadsrätten efter exet. Då är det väl bara att följa mammans önskan. Om han får en ny sambo, som kanske överlever honom, så ärver ni då, utan hänsyn till den sambon (formellt sett).
Men om vi spekulaerar i att formuleringen inte håller, så att han nu ärvt halva bosatdsrätten, att gör vad han vill med. Jag då finns väl ännu större anledning att följa mammans vilja, blir han sur så lär han ju inte frivilligt följa tilläggsdelen av testamentet.
Ni barn ärver alltså nu halva bostadsätten, exet ärver halva genom testamente. Men det finns alltså villkor i testamentet om att ni skall ärva den halvan senare?
Vad gäller renoveringar så finns inget tvång. Om någon delägare vill renovera och inte övriga vill det. Så får den som vill renovera på egen bekostnad. Sedan kan man ju rimligen försöka samarbeta om det ex. skulle behövas en badrumsrenovering, den höjer värdet på lägenheten.
Om vi förutsätter att formuleringen i testamentet håller juridiskt (inte självklart), så att ni faktiskt ärver bostadsrätten efter exet. Då är det väl bara att följa mammans önskan. Om han får en ny sambo, som kanske överlever honom, så ärver ni då, utan hänsyn till den sambon (formellt sett).
Men om vi spekulaerar i att formuleringen inte håller, så att han nu ärvt halva bosatdsrätten, att gör vad han vill med. Jag då finns väl ännu större anledning att följa mammans vilja, blir han sur så lär han ju inte frivilligt följa tilläggsdelen av testamentet.
Oundvikliga renoveringar bör ni ju stå för hälften av kostnaden, även om ni inte bor där. Ni äger ju hälften, och på sikt hela bostaden, så det handlar ju om att bevara värdet på den. Kanske lite generaliserat, men äldre människor brukar inte vilja göra "onödiga" renoveringar, så problemet kan vara det omvända.
Har han barn? Det kan ju komplicera situationen ordentligt om upplägget i testamentet inte är vattentätt.
Har han barn? Det kan ju komplicera situationen ordentligt om upplägget i testamentet inte är vattentätt.
Vi har ju inte läst testamentet, men troligen är denna lösning juridiskt tveksam. Jag har på nära håll upplevt ett snarlikt fall. Där sa juridisk expertis att det var tveksamt och det kunde ha blivit en dyr tvist med osäkert utfall. Lösningen då blev att vi med hjälp av jurist skrev en vattentätt tolkning av testamentet, som i korthet gick ut på att efterlevande fick bo kvar men att barnen sedan tar över bostaden. Det var en lösning som alla parter godkände. Nu har den efterlevande flyttat till vårdboende och barnen tar över bostaden och ska sälja den.
Det är viktigt att noga komma överens om ägandet efter bådas bortgång. Det stora problemet kan nog vara om den efterlevande har barn som gör anspråk på halva värdet. Därför bör ni göra en tydlig överenskommelse. en fråga är väl också vem som formellt äger lägenheten, normalt blir det väl dödsboet i sådana här fall. Det kan ge en del komplikationer om det pågår lång tid. I en överenskommelse bör ni också skriva in vad som gäller för kostnader. I vårt fall var det så att den efterlevande boende stod för alla löpande kostnader som avgift, el, försäkring och dödsboet, alltså barnen, för nödvändiga reparationer. I vårt fall blev det inga sådana kostnader, men det kan ju bli en del om till exempel kylskåp går sönder.
Det är viktigt att noga komma överens om ägandet efter bådas bortgång. Det stora problemet kan nog vara om den efterlevande har barn som gör anspråk på halva värdet. Därför bör ni göra en tydlig överenskommelse. en fråga är väl också vem som formellt äger lägenheten, normalt blir det väl dödsboet i sådana här fall. Det kan ge en del komplikationer om det pågår lång tid. I en överenskommelse bör ni också skriva in vad som gäller för kostnader. I vårt fall var det så att den efterlevande boende stod för alla löpande kostnader som avgift, el, försäkring och dödsboet, alltså barnen, för nödvändiga reparationer. I vårt fall blev det inga sådana kostnader, men det kan ju bli en del om till exempel kylskåp går sönder.
Som jag läser det TS skrivit så är det så att sambon ärver halva lägenheten, och mamman önskar att barnen ska vänta med att få ut sin halva tills sambon flyttar eller dör. Den halva som sambon ärver får han däremot behålla och den ärvs alltså av hans efterlevande. Men det är tvetydigt, så vi behöver egentligen se testamentstexten för att veta om så är fallet.
En bekants pappa hade gjort en liknande skrivning, där står i testamentet att frun ärver hela huset, men att hans barn ska få sin laglott vid hennes frånfälle. Problemet är att pappan var utländsk medborgare och enligt det landets arvsrätt finns ingen laglott. Det är ändrat nu, så att svensk arvsrätt gäller, men han dog en månad innan lagändringen. Enda sättet för dem att få ut farsarvet är att hålla käften och hoppas att den som gör bouppteckningen efter styvmodern inte känner till detta utan låter dem dela på halva hennes kvarlåtenskap ändå.
En bekants pappa hade gjort en liknande skrivning, där står i testamentet att frun ärver hela huset, men att hans barn ska få sin laglott vid hennes frånfälle. Problemet är att pappan var utländsk medborgare och enligt det landets arvsrätt finns ingen laglott. Det är ändrat nu, så att svensk arvsrätt gäller, men han dog en månad innan lagändringen. Enda sättet för dem att få ut farsarvet är att hålla käften och hoppas att den som gör bouppteckningen efter styvmodern inte känner till detta utan låter dem dela på halva hennes kvarlåtenskap ändå.
Formuleringen i testamentet är som sagt viktig.
Om sambon ärvt sin halva med fri förfoganderätt så kommer ni att ärva sambons halva vid hans bortgång oavsett att det finns ett förordnande eller ej som säger att så ska ske.
Om sambon ärvt sin halva med full äganderätt med förordnandet att ni ska ärva sambons halva vid hans bortgång eller flytt, så är det mer oklart.
Jag tvivlar på att förordnandet är juridisk hållbart vid sambons bortgång, och än mindre vid en eventuell flytt.
Om sambon ärvt sin halva med fri förfoganderätt så kommer ni att ärva sambons halva vid hans bortgång oavsett att det finns ett förordnande eller ej som säger att så ska ske.
Om sambon ärvt sin halva med full äganderätt med förordnandet att ni ska ärva sambons halva vid hans bortgång eller flytt, så är det mer oklart.
Jag tvivlar på att förordnandet är juridisk hållbart vid sambons bortgång, och än mindre vid en eventuell flytt.
Jag undrar om du och din syster verkligen är intresserade av att äga en halv bostadsrätt tillsammans i kanske mer än 20 år, visst kan det bli kort tid också men man vet ju inte. I så fall kanske det är bättre att sambon löser ut er från bostadsrätten.
Det kan ju bli väldigt rörigt om du eller din syster avlider och det blir flera arvingar som då äger en del av bostadsrätten, som dessutom kan tycka att de har större nytta av att få ut pengar till en egen bostad än att vänta på att sambon avlider.
Det kan ju bli väldigt rörigt om du eller din syster avlider och det blir flera arvingar som då äger en del av bostadsrätten, som dessutom kan tycka att de har större nytta av att få ut pengar till en egen bostad än att vänta på att sambon avlider.
Ja, det verkar lite tvetydigt med hur upplägget är.
"Bostadsrätten som de båda levde i under många år köptes av min mamma när hon var ensam men testamenterade till hälften till hennes sambo med förutsättningen att den andra hälften ges till mig och min syster när han väljer att flytta, eller gå bort. "
Detta tolkar jag som om bostadsrätten var mammans enskilda egendom. Barnen får 50% i laglott, och sambon får i testamentet den andra halvan. Men med något förbehåll att han inte har fri förfoganderätt?
Givetvis hade det enklaste varit att sambon löste ut barnen, men som jag förstår det är avsikten att efter hans flytt/bortgång ska barnen få den andra halvan. Om han då löst ut barnens halva är det hans egendom, som kan tillfalla någon annan genom laglott eller testamente vilket kunde skapa en ny märklig situation. Vi vet fortfarande inte om sambon har barn.
"Bostadsrätten som de båda levde i under många år köptes av min mamma när hon var ensam men testamenterade till hälften till hennes sambo med förutsättningen att den andra hälften ges till mig och min syster när han väljer att flytta, eller gå bort. "
Detta tolkar jag som om bostadsrätten var mammans enskilda egendom. Barnen får 50% i laglott, och sambon får i testamentet den andra halvan. Men med något förbehåll att han inte har fri förfoganderätt?
Givetvis hade det enklaste varit att sambon löste ut barnen, men som jag förstår det är avsikten att efter hans flytt/bortgång ska barnen få den andra halvan. Om han då löst ut barnens halva är det hans egendom, som kan tillfalla någon annan genom laglott eller testamente vilket kunde skapa en ny märklig situation. Vi vet fortfarande inte om sambon har barn.
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Du frågar om bodelning. Men om mamma köpt lägenheten själv innan de flyttade ihop så är den inte samboegendom och ska inte bodelas. Det verkar ju också som man varit medveten om det då testamentet skrevs. Är det arvskiftet du undrar om?
Om alla inblandade inkl.sambon vill att barnen ska få hans halva efter honom så skulle jag dubbelkolla så han har skrivit ett eget testamente på det. Tveksamt om mammans ord är hållbart för att styra hur någon annans arv ska fördelas.
Om alla inblandade inkl.sambon vill att barnen ska få hans halva efter honom så skulle jag dubbelkolla så han har skrivit ett eget testamente på det. Tveksamt om mammans ord är hållbart för att styra hur någon annans arv ska fördelas.
Kommer inte ihåg detaljerna, men jag har för mig att i samband med arv, gäller lite andra regler runt medlemskap i föreningen. Inte säkert att föreningen kan lägga sig i.
Jag och min bror har nyligen genomfört ett arvskifte där jag och min bror nu äger 25% var.Z ZipLock skrev:
Min mors tidigare sambo, som äger 50% bor kvar, han står för alla utgifter, hyra och ev underhåll.
Svaret vi fick från juristen som brf konsulterade var att brf har rätt att neka oss medlemskap.
Men det fanns heller inget hinder för att de skulle godkänna oss, det är helt enkelt upp till styrelsen.
Medlem
· Västernorrland
· 10 887 inlägg
Kan man verkligen testamentera bort på det där viset överhuvudtaget? Det logiska hade ju varit att ge han halva boendet i gåva och fått det inskrivet medans alla levde. Då blir det ju hans så att säga. Har för mig att skriver man såna testamenten så kan de ogiltigförklaras för det är ändå barnen som ärver om de inte var gifta.