Hej!
Vi är sugna på att riva en vägg i vårt hus men funderar på hur man lättast tar reda på om det är en bärande vägg?
Bifogar en ritning från när huset byggdes. Väggen vi vill riva har en öppning men tidigare (enligt ritning) så har väggen varit "hel". Har markerat nuvarande öppning ungefärligt, med gul färg. Vet inte om det hjälper men väggen går INTE längs med nocken, utan går tvärs över. Svårt att förklara när när bygg och huskunskapen är obefintlig.
Vi är sugna på att riva en vägg i vårt hus men funderar på hur man lättast tar reda på om det är en bärande vägg?
Bifogar en ritning från när huset byggdes. Väggen vi vill riva har en öppning men tidigare (enligt ritning) så har väggen varit "hel". Har markerat nuvarande öppning ungefärligt, med gul färg. Vet inte om det hjälper men väggen går INTE längs med nocken, utan går tvärs över. Svårt att förklara när när bygg och huskunskapen är obefintlig.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Hej
Jag har svårt att se någon anledning till att den skulle vara bärande, borde gå bra att riva map. bärighet. Huset ser ut att vara 1-plans med källare, 684x804 cm om jag läser rätt på ritningen(?)
takstolarna vilar ev. på den innervägg som är parallell med framsidan dock, det kan vara svårare att reda ut
Har ni tillgång via lucka upp på vinden så titta på om takstolar som uppenbarligen bär över v-rum är lika som den som går över/parallelt med väggen, men tror inte det är någon skillnad. Skulle vara om det är gjort något klenare som vilar på/i murstocken och om väggen är rakt under. (Har ni kutterspånsisolering som jag så kan man enkelt gräva fram underramen påstolen och se vad det är för dimension också)
Lita inte alltid på info i original byggbeskrivningar om ni har dem. Bor sedan drygt år i 60-talshus där mycket originaldokument är bevarade. Står ”fribärande takstolar”, men en titt på vinden visade att det inte stämde.
Lycka till
Jag har svårt att se någon anledning till att den skulle vara bärande, borde gå bra att riva map. bärighet. Huset ser ut att vara 1-plans med källare, 684x804 cm om jag läser rätt på ritningen(?)
takstolarna vilar ev. på den innervägg som är parallell med framsidan dock, det kan vara svårare att reda ut
Har ni tillgång via lucka upp på vinden så titta på om takstolar som uppenbarligen bär över v-rum är lika som den som går över/parallelt med väggen, men tror inte det är någon skillnad. Skulle vara om det är gjort något klenare som vilar på/i murstocken och om väggen är rakt under. (Har ni kutterspånsisolering som jag så kan man enkelt gräva fram underramen påstolen och se vad det är för dimension också)
Lita inte alltid på info i original byggbeskrivningar om ni har dem. Bor sedan drygt år i 60-talshus där mycket originaldokument är bevarade. Står ”fribärande takstolar”, men en titt på vinden visade att det inte stämde.
Lycka till
Precis, huset är 1-plan med källare. Markplan på ca 80 kvm just nu. 2 mindre sovrum med lägre tak har byggts ut som inte är med på denna gamla ritning. Huset är från 40-talet.E Effell skrev:Hej
Jag har svårt att se någon anledning till att den skulle vara bärande, borde gå bra att riva map. bärighet. Huset ser ut att vara 1-plans med källare, 684x804 cm om jag läser rätt på ritningen(?)
takstolarna vilar ev. på den innervägg som är parallell med framsidan dock, det kan vara svårare att reda ut
Har ni tillgång via lucka upp på vinden så titta på om takstolar som uppenbarligen bär över v-rum är lika som den som går över/parallelt med väggen, men tror inte det är någon skillnad. Skulle vara om det är gjort något klenare som vilar på/i murstocken och om väggen är rakt under. (Har ni kutterspånsisolering som jag så kan man enkelt gräva fram underramen påstolen och se vad det är för dimension också)
Lita inte alltid på info i original byggbeskrivningar om ni har dem. Bor sedan drygt år i 60-talshus där mycket originaldokument är bevarade. Står ”fribärande takstolar”, men en titt på vinden visade att det inte stämde.
Lycka till
Hej
Precis, det var sektionen jag var ute efter. Om det är byggt som det visar i denna sektionen map. takstolarna, så är de inte fribärande utan underramen (den horisontella delen längst ner) vilar på hjärtväggen (innerväggen parallell med långsidan) som då är bärande.
Om takstolen under nämnda vägg är likadan med samma dimension på underram som övriga takstolar så funkar den troligen på samma sätt, dvs behöver ingen vägg under för att bära. Gissningsvis består underramen av två delar som ligger omlott över mittstödet (hjärtväggen)
En passus - tillbyggnaden, hur ligger den i förhållande till gamla delen av huset? Tänkte bara så man inte får en ny snöficka över omtalade takstol som då blir högre belastad än i original.
Precis, det var sektionen jag var ute efter. Om det är byggt som det visar i denna sektionen map. takstolarna, så är de inte fribärande utan underramen (den horisontella delen längst ner) vilar på hjärtväggen (innerväggen parallell med långsidan) som då är bärande.
Om takstolen under nämnda vägg är likadan med samma dimension på underram som övriga takstolar så funkar den troligen på samma sätt, dvs behöver ingen vägg under för att bära. Gissningsvis består underramen av två delar som ligger omlott över mittstödet (hjärtväggen)
En passus - tillbyggnaden, hur ligger den i förhållande till gamla delen av huset? Tänkte bara så man inte får en ny snöficka över omtalade takstol som då blir högre belastad än i original.
E Effell skrev:Hej
Precis, det var sektionen jag var ute efter. Om det är byggt som det visar i denna sektionen map. takstolarna, så är de inte fribärande utan underramen (den horisontella delen längst ner) vilar på hjärtväggen (innerväggen parallell med långsidan) som då är bärande.
Om takstolen under nämnda vägg är likadan med samma dimension på underram som övriga takstolar så funkar den troligen på samma sätt, dvs behöver ingen vägg under för att bära. Gissningsvis består underramen av två delar som ligger omlott över mittstödet (hjärtväggen)
En passus - tillbyggnaden, hur ligger den i förhållande till gamla delen av huset? Tänkte bara så man inte får en ny snöficka över omtalade takstol som då blir högre belastad än i original.
Hitta en ritning med utbyggnaden. Dock visar den terrass med tak vilket det tydligen varit från början. Källaren byggdes ut nedanför med garage.
Hänger nog inte helt med på allt du skrivit men om jag förstått dig rätt så bör det rimligtvis vara en icke bärande vägg?
Knäppte även ett kort på vinden och om jag inte tänker helt fel så går väggen som jag vill riva längs röda strecket. Gulmarkerad stolpe står i så fall ovanpå den väggen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Tackar för att du tar dig tiden och skriver!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den aktuella väggen är som @Effell redan konstaterat inte bärande i den meningen att den är ett stöd för ovanliggande bjälklag eller takstolar. Eftersom huset har en plankstomme kan den ändå ha en viss stabiliserande funktion. Det bästa är om ni kan lämna kvar en bit närmast ytterväggen och mot taket. Väggen är säkert byggd innan innertaket och andra ytskikt kom på plats. Det är ganska mycket jobb att riva en sådan vägg. Plankorna som är spontade är skråspikade i varandra med många och långa spikar.
Tack för förtydligandet.J justusandersson skrev:Den aktuella väggen är som @Effell redan konstaterat inte bärande i den meningen att den är ett stöd för ovanliggande bjälklag eller takstolar. Eftersom huset har en plankstomme kan den ändå ha en viss stabiliserande funktion. Det bästa är om ni kan lämna kvar en bit närmast ytterväggen och mot taket. Väggen är säkert byggd innan innertaket och andra ytskikt kom på plats. Det är ganska mycket jobb att riva en sådan vägg. Plankorna som är spontade är skråspikade i varandra med många och långa spikar.
Väggen har som sagt en ("större") öppning och det är likt det du beskriver som "det bästa". Man har lämnat kvar kanske en meter på varje sida samt ca 40-50cm ovanför. Önskvärt vore att ta bort sidorna åtminstone. Får ta mig en funderare!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Sidan mot murstocken kan du ta bort. Spara åtminstone en plankbredd mot ytterväggen. Du sparar väldigt mycket arbete genom att ha kvar plankstumparna i taket.
Ja det skulle funka rätt bra. Har kamin mot murstock i "sovrum" som delvis var en av huvudtankarna för att öppna upp den mot vardagsrummet. Tack för tipsen!J justusandersson skrev:
Hej Justus!J justusandersson skrev:Den aktuella väggen är som @Effell redan konstaterat inte bärande i den meningen att den är ett stöd för ovanliggande bjälklag eller takstolar. Eftersom huset har en plankstomme kan den ändå ha en viss stabiliserande funktion. Det bästa är om ni kan lämna kvar en bit närmast ytterväggen och mot taket. Väggen är säkert byggd innan innertaket och andra ytskikt kom på plats. Det är ganska mycket jobb att riva en sådan vägg. Plankorna som är spontade är skråspikade i varandra med många och långa spikar.
Litet OT-spår, hoppas det är OK. Lite nyfiken på detta med plankvägg, tänkte passa på när du verkar ha lite koll på dem. Jag bor sedan ett drygt år tillbaka i ett 60-talshus med just 1,5" spontade plankväggar. Jag studerade för några år sedan till byggnadsingenjör, men hur man räknar på en plankvägg ingick inte riktigt... Jag tänker mig att gavelväggarna är stabiliserande, men behöver kanske spontade väggar någon slags stagning efter något visst mått för att inte "vika ut" då plankornas veka led är parallell med väggen? Byggde man spontade väggar med någon slags hammarband/avväxling längst upp som fördelade ut last från t.ex. takstol till flera plank?
Kan ju vara bra att lära sig för framtida funderingar på vad vi kan/ska göra med detta hus
(hur såg du att det var spontad stomme här? Eller var det standardsättet man byggde på 40-talet?)
Tacksam för svar om du har möjlighet
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Hej Effel!
Plankstommar dominerade småhusbyggandet mellan ca 1920 och 1950. De ersatte timrade och delvis också murade stommar. En statlig kampanj med hjälp av lånesystemen tvingade över till regelstommar vid 50-talets början. Ritningen (tidstypisk) och årtalet ledde in mig på det spåret. Man använde 2, 21/2 och 3 tums plank, främst beroende på husets storlek. Syll och hammarband var nödvändiga för stabiliseringen, liksom också mellanväggar. Jag bodde själv rätt länge i ett 21/2-plans plankhus från 1929 där det var 3 tums plank i samtliga väggar. Idag bor jag i en tillbyggd 11/2-plansstuga från 1935 som har 2 tums plankväggar. Ytterväggarna hade ofta spräckpanel på väggens insida. Spräckpanelen var vanliga enkla brädor som spikades diagonalt och som sedan spräcktes med yxa. På spräckpanelen kom vassmatta (kallas rörning) och sedan puts. Statiskt kan man betrakta en plankvägg som en skivkonstruktion. Öppningar i en plankvägg är avväxlade med horisontella plankor med spetsiga ändar som huggits in i omgivande stående plankor. Ett plankhus är som en låda där alla bitar bidrar till stabiliteten. Typisskt för plankhus är också att man aldrig kan vara säker på bjälklagens riktning.
Plankstommar dominerade småhusbyggandet mellan ca 1920 och 1950. De ersatte timrade och delvis också murade stommar. En statlig kampanj med hjälp av lånesystemen tvingade över till regelstommar vid 50-talets början. Ritningen (tidstypisk) och årtalet ledde in mig på det spåret. Man använde 2, 21/2 och 3 tums plank, främst beroende på husets storlek. Syll och hammarband var nödvändiga för stabiliseringen, liksom också mellanväggar. Jag bodde själv rätt länge i ett 21/2-plans plankhus från 1929 där det var 3 tums plank i samtliga väggar. Idag bor jag i en tillbyggd 11/2-plansstuga från 1935 som har 2 tums plankväggar. Ytterväggarna hade ofta spräckpanel på väggens insida. Spräckpanelen var vanliga enkla brädor som spikades diagonalt och som sedan spräcktes med yxa. På spräckpanelen kom vassmatta (kallas rörning) och sedan puts. Statiskt kan man betrakta en plankvägg som en skivkonstruktion. Öppningar i en plankvägg är avväxlade med horisontella plankor med spetsiga ändar som huggits in i omgivande stående plankor. Ett plankhus är som en låda där alla bitar bidrar till stabiliteten. Typisskt för plankhus är också att man aldrig kan vara säker på bjälklagens riktning.
Stort tack för att du tog dig tiden att svara Antar att Svenska Trähus höll fast vid en lösning lite längre då, detta är byggt -62 (byggbranschen är inte alltid pigg att hoppa på nymodigheter). Här är det träfiberskiva på insidan, 1,5"-planket stab. antagligen av de hor reglar som ligger utanpå med isolering mellan. Bra att veta avväxlingstekniken! och att bjälklagen inte alltid var vad man kan förvänta sig. Själv har vi gjutet källarvalv här.J justusandersson skrev:
Återigen, ett stort tack.
TS - Lycka till!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Svenska Trähus tillhör pionjärerna bland typhustillverkare. De var igång redan på 40-talet, kanske ännu tidigare. Kul att se axonometrin över en typisk väggfot!