Arvsrätt, laglott och särkullbarn
Jag hoppas det är ok med min fråga som egentligen mer handlar om arvsrätt, har inget med fastighetsjuridik att göra. Har en fundering som kanske det finns någon här som har koll på.
En familj bestående av far F och mor M1 får två barn B1 och B2. F och M1 skiljer sig tidigt och barnen B1 och B2 placeras i fosterhem, de växer alltså inte upp hos någon av föräldrarna. Modern M1 avlider i sjukdom några år efter skilsmässan. Fadern F bildar ny familj med en annan kvinna som blir mor M2 till två andra barn B3 och B4. Efter ett antal år avlider fadern F och i ett gemensamt testamente mellan F och M2 anges att tillgångarna ska tillfalla den överlevande parten. Nu finns ju dock laglotten som alla efterlevande barn efter F har rätt till. I arvsskiftet anges därför att hälften av tillgångarna tillfaller efterlevande makan M2, resterande tillfaller barnen särkullbarnen B1 och B2 samt gemensamma barnen B3 och B4. Samtliga barn godkänner arvsskiftet och laglotterna för B1 och B2 betalas ut direkt, medan de för B3 och B4 överförs till M2:s framtida dödsbo. Så den dagen M2 avlider ska B3 och B4 först ha sina laglotter efter F innan resterande tillgångar fördelas.
Hängde ni med?
Nu är då min fråga utifrån den information jag har angett här, är det någon som ser att B1 och B2 har några ytterligare anspråk på arv den dagen M2 avlider? Jag tänker på hälften av arvet efter F som tillföll M2.
Finns det någon omständighet där särkullbarn kan ställa ytterligare krav på sin biologiska förälders efterlevande makas dödsbo när de redan fått ut sin laglott vid sin förälders bortgång?
Jo, jag ska kontakta en jurist för att reda ut detta, vill bara höra vad ni tror här.
En familj bestående av far F och mor M1 får två barn B1 och B2. F och M1 skiljer sig tidigt och barnen B1 och B2 placeras i fosterhem, de växer alltså inte upp hos någon av föräldrarna. Modern M1 avlider i sjukdom några år efter skilsmässan. Fadern F bildar ny familj med en annan kvinna som blir mor M2 till två andra barn B3 och B4. Efter ett antal år avlider fadern F och i ett gemensamt testamente mellan F och M2 anges att tillgångarna ska tillfalla den överlevande parten. Nu finns ju dock laglotten som alla efterlevande barn efter F har rätt till. I arvsskiftet anges därför att hälften av tillgångarna tillfaller efterlevande makan M2, resterande tillfaller barnen särkullbarnen B1 och B2 samt gemensamma barnen B3 och B4. Samtliga barn godkänner arvsskiftet och laglotterna för B1 och B2 betalas ut direkt, medan de för B3 och B4 överförs till M2:s framtida dödsbo. Så den dagen M2 avlider ska B3 och B4 först ha sina laglotter efter F innan resterande tillgångar fördelas.
Hängde ni med?
Nu är då min fråga utifrån den information jag har angett här, är det någon som ser att B1 och B2 har några ytterligare anspråk på arv den dagen M2 avlider? Jag tänker på hälften av arvet efter F som tillföll M2.
Finns det någon omständighet där särkullbarn kan ställa ytterligare krav på sin biologiska förälders efterlevande makas dödsbo när de redan fått ut sin laglott vid sin förälders bortgång?
Jo, jag ska kontakta en jurist för att reda ut detta, vill bara höra vad ni tror här.
Så som jag tolkar det har särkullsbarnen redan fått sin laglott och kan inte ställa några ytterligare krav.
Jag har fått för mig precis som ovan nämnde. Att särkullsbarnen har rätt att få ut sin laglott direkt när F dör. Alltså så borde de inte heller kunna ställa krav när M2 dör. Sen kan det säkerligen finnas undantag och andra lustiga saker. Men det borde då vara något som reglerats i F´s testamente.
SÅ jag gissar på A, att B1 & B2 får ut sin laglott när F har vissnat. och inte kan ställa några krav mot M2 när hon i sin tur vissnar...
SÅ jag gissar på A, att B1 & B2 får ut sin laglott när F har vissnat. och inte kan ställa några krav mot M2 när hon i sin tur vissnar...
Ja, så skulle jag också tolkat det. Men jag blev fundersam när M2 var tydlig med att påpeka att halva laglotten kvarstår för B1 o B2 vid hennes framtida arvsskifte. Jag kan dock inte hitta något om detta i papprena, B1 o B2 har godkänt sina laglotter och fått sina utbetalningar. Ingenstans står det något om framtida anspråk. Finns det ens några omständigheter där det skulle kunna vara aktuellt om man redan godkänt sina laglotter och fått det utbetalt?
Så som det är beskrivet så är det enligt regelboken för hur man beräknar laglott. Särkullsbarn får sin andel av det som ska ärvas efter den egna föräldern och har därefter inga anspråk på arv efter den andra parten eller någon tänkt värdeökning. Det som kan inträffa är dock att ett särkullsbarn avstår sin rätt att plocka ut sin laglott tills efter båda parterna har avlidit - så sker ibland om det är ett särkullsbarn som vuxit upp med de andra syskonen som en familj.
M2s arvsskifte skall inte ha något med B1 och B2 att göra (under förutsättning att de inte nämns i M2s testamente). Bröstarvingar har rätt till 50% av dödsboet (laglotten). B1 och B2 har nu fått 1/4 av 50% och har fått ut sin laglott. Att de resterande 50% gick till M2 är ju en omständighet som inte berör B1 och B2. Tänk dig att istället för M2 så hade t.ex. en helt främmande människa nämnts i testamentet. Inte skulle B1 och B2 haft några anspråk på ett helt främmande dödsbo vid ett senare skede, eller hur?
Det enda som B1 och B2 kan anmärka på är om det har gjorts några större gåvor av F före Fs bortgång. Då tror jag dessa skulle kunna betraktas som en del av dödsboet.
Det enda som B1 och B2 kan anmärka på är om det har gjorts några större gåvor av F före Fs bortgång. Då tror jag dessa skulle kunna betraktas som en del av dödsboet.
F och M1 var väl skiljda när M1 dog.Plutus skrev:
Ja, F o M1 var skilda vid M1:s död och det fanns inget arv från henne att förvalta av F.
Det gjordes inga gåvor före F:s bortgång, fanns inget att anmärka på i bouppteckning och arvskifte efter F. Både B1 o B2 har skriftligen godkänt detta.
Nä, jag tror att M2 har missförstått nånting, det finns inget mer för B1 o B2 att hämta. Tänker få det officiellt via en jurist också så M2 kan släppa den frågan.
Det gjordes inga gåvor före F:s bortgång, fanns inget att anmärka på i bouppteckning och arvskifte efter F. Både B1 o B2 har skriftligen godkänt detta.
Nä, jag tror att M2 har missförstått nånting, det finns inget mer för B1 o B2 att hämta. Tänker få det officiellt via en jurist också så M2 kan släppa den frågan.
Det skulle ha stått i testamentet att B1 och B2 ska ha varsin fjärdedel till när M2 dör för att de skulle ha mer att hämta.
Det är trist när sånt här missas, det är många som inte tänker på "nästa steg" och missar att särkullbarnen bara får ut hälften av vad de hade haft rätt till utan testamente. I vissa fall är det förståss avsiktligt, och då är det ändå tråkigare, det gör ju att syskonsämjan mellan halvsyskonen riskeras.
Det finns dock inget som hindrar B3 och B4 att låta B1 och B2 få ut resterande arv ändå, även om det kanske blir i form av gåvor. Vi har ju ingen gåvoskatt nu, så det kostar inget extra att på det sättet främja syskonkärleken.
Detta förutsätter att den halva som tillföll M2 efter F är hälften av HANS del, dvs att hon totalt hade 3/4 då (sin egen halva av boet, plus halva faderns del), och de fyra barnen delade på 1/4 av det totala boet. Om inte så har de ju redan fått ut hela sitt farsarv, och inte bara laglotten. Resten av sitt föräldraarv har de ju redan fått från sin avlidna mor, M1.
Det är trist när sånt här missas, det är många som inte tänker på "nästa steg" och missar att särkullbarnen bara får ut hälften av vad de hade haft rätt till utan testamente. I vissa fall är det förståss avsiktligt, och då är det ändå tråkigare, det gör ju att syskonsämjan mellan halvsyskonen riskeras.
Det finns dock inget som hindrar B3 och B4 att låta B1 och B2 få ut resterande arv ändå, även om det kanske blir i form av gåvor. Vi har ju ingen gåvoskatt nu, så det kostar inget extra att på det sättet främja syskonkärleken.
Detta förutsätter att den halva som tillföll M2 efter F är hälften av HANS del, dvs att hon totalt hade 3/4 då (sin egen halva av boet, plus halva faderns del), och de fyra barnen delade på 1/4 av det totala boet. Om inte så har de ju redan fått ut hela sitt farsarv, och inte bara laglotten. Resten av sitt föräldraarv har de ju redan fått från sin avlidna mor, M1.
Redigerat:
Om det var det som var tanken bakom Fs testamente och M2s nuvarande resonemang, att B1-B4 skulle få ut lika mycket av arvet från F men att M2 skulle sitta kvar i orubbat bo så har ju testamentet utformats helt felaktigt. Men kanske M2 vet att det var detta som var avsikten och kanske är det därför hon resonerar som hon gör nu och då går det ju "enkelt" att åtgärda genom att M2 testamenterar "tillbaka" 50% av arvet hon fick efter F till B1 och B2.
Vid arvskiftet tillföll totalt 1/4 av totala boet att fördelas på samtliga barn. För B1 och B2 utbetalades detta direkt, medans för B3 och B4 överfördes detta till framtida arvskifte efter M2. Vilka avsikter som fanns i testamentet eller annat vet inte jag. Den enda frågan jag är intresserad av är att veta huruvida B1 och B2 kan göra några som helst ytterligare lagliga anspråk på arv efter F när M2 går bort.
Men det kanske är så att en jurist behöver titta på detta.
Men det kanske är så att en jurist behöver titta på detta.
1/4 av totala boet, då antar jag att 1/2 av boet var Fs och att det alltså var 1/2 av Fs bo som tillföll B1-B4.
Nej, det kan ju vara svårt för dig att veta vad avsikten med testamentet var, men det kan ju hända (är ju till och med troligt) att M2 vet det och att hon nu också tror att det är så som de har planerat att det kommer att fungera. Då är det viktigt att stämma av det med M2 så att hon vet hur det i verkligheten utföll med arvsskiftet och hur hon kan korrigera detta så det verkligen blir på det sätt som både hon och F avsåg.
Nej, det kan ju vara svårt för dig att veta vad avsikten med testamentet var, men det kan ju hända (är ju till och med troligt) att M2 vet det och att hon nu också tror att det är så som de har planerat att det kommer att fungera. Då är det viktigt att stämma av det med M2 så att hon vet hur det i verkligheten utföll med arvsskiftet och hur hon kan korrigera detta så det verkligen blir på det sätt som både hon och F avsåg.
Så som det beskrivs här i tråden så tror jag inte att M2 skall behöva betala ut mer.
Det man ev. skall beakta, "moraliskt" är att F har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till M2, troligen med syftet att M2 skall kunna sitta i så orubbat bo som möjligt. Dvs. det gick inte att undvika att B1 och B2 får ut sin laglott. Men i övrigt har M2 samma tillgångar att leva av efter Fs död.
Men det innebär också att B1 och B2 får mindre arv än B3 och B4 efter F i slutänden. I många fall vill man kompensera detta, när B3 och B4 får ut sitt arv. Nu vet vi ju inte om F av någon anledning ville att B3 och B4 skulle får mer än B1 och B2, men i många fall blir det bara en oönskad effekt av att man vill låta den efterlevande få bo i så orubbat bo som möjligt.
Det man ev. skall beakta, "moraliskt" är att F har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till M2, troligen med syftet att M2 skall kunna sitta i så orubbat bo som möjligt. Dvs. det gick inte att undvika att B1 och B2 får ut sin laglott. Men i övrigt har M2 samma tillgångar att leva av efter Fs död.
Men det innebär också att B1 och B2 får mindre arv än B3 och B4 efter F i slutänden. I många fall vill man kompensera detta, när B3 och B4 får ut sitt arv. Nu vet vi ju inte om F av någon anledning ville att B3 och B4 skulle får mer än B1 och B2, men i många fall blir det bara en oönskad effekt av att man vill låta den efterlevande få bo i så orubbat bo som möjligt.
Om det som står ovan är exakt det som står i testamentet har de inget att hämta rent lagligt, utan det handlar enbart om B3:s och B4;s vilja till framtida syskonsämja. Moraliskt tycker ju jag att de ska ha ytterligare en portion, men så står det inte i testamentet, så det behövs ingen jurist, det är ett skolexempel på att vilja minimera särkullbarnens arvsrätt.