Jag undrar som rubriken lyder varför det vurmas så mycket om att lagra värme i ytterväggarna? Jag bor idag i ett vanligt hyreshus från 50-talet byggt i någon slags kombination av beton och tegel. Det värsta med att bo i det här huset är sommarkvällarna/nätterna. När solen gått ned och luften är sval utomhus är våran lägenhet en bastu. Man riktigt känner hur väggarna strålar värme. Jag står nu i valet och kvalet mellan att bygga vårt nya hus i trä eller sten. Blir det sten så blir det defenitivt isolering på insidan.
 
Förmodligen eftersom större delen av året går det åt energi till att värma upp kåken än tvärtom. Med styrd ventilation eller ett öppet fönster så får du nog det svalt på natten om du vill. Sedan är det skillnad i att bo högt upp i ett hyreshus där det ofta blir varmt än att bo längst ner där det ofta är svalt. Värme stiger uppåt.

Tyngre material lagrar värme/kyla och enligt fysikens lagar så strävar temperaturskillnaden mellan luft och materialet att utjämnas. Hur du än väljer att bygga så kommer du få det varmt inne kvällen efter en het sommardag. Hur hett det blir beror på ventilation, fönsteryta, isolering osv. Generellt sätt ger ett stenhus en bättre värmekomfort vid större temperaturväxlingar utomhus men med längre omslag ifalll det har varit kallt/varmt en längre tid.

Bygger du sten så bygg i bara sten, blanda inte in isolering utan se till att använda tillräcklig tjocklek för att upfylla energikraven.

Sedan finns det flera andra alternativ än trä och stenhus som kanske kan vara intressant att titta på...
 
Ett hyreshus blir lite annorlunda. De flesta lägenheterna har bara en yttervägg och övriga 5 begränsningsytor (väggar, golv och tak) gränsar till andra varma utrymmen.

Du har alltså i princip tropiskt klimat på fem av sex omgivande sidor. Inte konstigt att det blir varmt efter ett tag.

I ett friliggande hus å andra sidan har du fem sidor som gränsar till uteluften så situationen blir avsevärt mycket bättre.

Vi bor i ett gammalt stenhus (55 cm väggar) och det är nästan alltid svalt på sommaren. Enstaka varma dagar märks inte alls, medan en träkåk blir varm direkt.

Blir det sedan en lång värmebölja hjälper givetvis bara AC.
 
som sagt ovan värmelagrande sten utjämnar temp inne-ute och det fungerar faktiskt bra utan AC sommartid men man kan inte bestämma innetemp. själv dvs det blir som det blir. Vill man reglera innetemp själv så är det bara AC som hjälper oavsett vad man bygger husväggar av.
Bor i ett gammalt tegelhus utan nämnvärt isolering i väggar, inneväggar och bjälklagg också tegel och betong.En varm sommardag märker jag och uppskattar dom värmereglerande egenskaper huset har.
Grovt räknat använder vi ca 130kW/m2 för uppvärmning (ca40000kW/300m2, Skåne) Jag tycker det är överraskande lågt med tanke på bristfällig isolering. En av förklaringar kan vara att en solig och vindstilla vinterdag får vi en del solvärme som lagras i väggarna och som strålar in genom stora sydfönster även vid minusgrader. Litet som en solpanell men opålitligt så vedboden måste vara fylld med god marginal :).
Det märks i alla fall att akumulatortanken töms mycket långsammare vid soliga minusgrader. Den effekten skulle vi aldrig få om vi hade träväggar fyllda med ull, gissar jag. Vinsten kan dock snabbt försvinna när det blåser minusgrader...
Hoppas på en solig och vindstilla vinter :)
gaia
 
Ja det kanske stämmer att det blir bättre i en välventilerad villa än i ett gammalt hyreshus. Tanken med att bygga i lättbetong annars är att det verkar hyggligt okompliserat för en självbyggare utan speciellt stora erfarenheter av att bygga hus.
 
Vi bodde tidigare i ett trähus med övervånin, byggt av JM. På sommrarna när vi skulle sova på kvällen så hade vi bara 35grader fastän alla fönstrerna varit öppna, grannarna hade över 45 grader. Vi köpte en mobil AC för vi orkande inte med värmen. Nu bor vi i ett stenhus och har under två sommrar inte behövat kyla övervåningen någon gång och då har vi större fönster som vetter mot söder...
 
Redigerat:
Det låter ju bra maggan. Är det sten rakt igenom i ert hus eller är det ytterligare isolerat?

En annan fråga som någon som läser den här tråden kanske har lite info om, Går det att bygga ett hus i lättbetong på vintern utan att täcka in det med något slags tält? Kan man bygga när det är minusgrader? Jag har letat info om det här i tidigare trådar men jag tycker inte att jag hittat något konkret svar.
 
Vi har byggt med 300mm lättbetong block som lyftes på med kran, putsad utsida ingen isolering ( roxi stenhus ).
Vi bodde tidigare i Knivsta(uppsala) och har idag mindre elräkning för ett 180kvm hus än vi hade i knivstahuset som bara var 130 kvm, nu bor vi alltså i skåne.

Men visst kan man känna att stenen magasinerar värme, på sommarkvällarna när solen gått ned och det blivit kallare känner man att värmen strålar från utsidan men inte insidan... Mycket behaglig temperatur invändigt, vi är nöjd med att bo i ett stenhus.
 
Redigerat:
I
Som en del märkt kan man ha olika åsikter om sten- resp. trähus. Själv har jag dessa, grundad på sakkunskap och erfarenhet.

Stenhus:
Stenhus (inte trähus med tegelfasad) består av homogent mtrl. I äldre tider ofta av två ½-stens tegelmurar med ½-stens kanal emellan (kanalmurar). Luften är det som isolerar (fast det gör den inte så bra om den sätts i rörelse/cirkulation). I modernare tider av lättbtg. (luftfyllda celler) eller lättklinker (granulerad lera med luft i kornen som gjuts samman till hela block). Alla tre har sin för- och nackdelar.

Kanalmurarna efterfylls ofta i luftspalten med inblåst skum som jäser upp och bildar en 'kaka' i väggen, inte olikt en skummad isolering av annat slag. Nackdelen är att det inte blir homogen isolering i kanalen beroende på 'bindarna' som förbinder murarna. Dessa består oftast av en helsten tegel som är vänd 90 grader mot väggen. Under dessa blir det ofta en luftficka. Insidan putsas och blir därmed vindtät.

Lättbtg.väggar som är limfogade ger homogen isolering med ytterst liten köldbrygga i fogen. Insidan bredspacklas oftast och utsidan putsas. Båda ger ökad vindtäthet åt väggen.

Lättklinkerväggarna muras samman i de flesta fall och avputsas p.b.s. Blir därmed vindtäta.

Alla tre väggarna väger olika och får olika tjocklek.
Kanalmuren blir cirka 40 cm tjock med puts på insidan och väger mest.
Lättklinkermuren blir minst 40 cm tjock med puts p.b.s om den ska klara U-värdet utan mellanliggande MU-isolering.
Lättbtg.muren blir minst 35 cm tjock med fasadputs om den ska klara U-värdet och väger minst.

Tyngd och tjocklek är i sin tur avgörande för hur mycket värme väggen kan ta emot och magasinera, men mest av intresse är hur den fungerar som utjämnare mellan varmt och kallt, dvs. hur långt ut på hösten den kan stå emot inträngande kyla genom restvärmeupplagring i utsidan och motsvarande sommartid; hur länge den kan stå emot att solvärmen påverkar inomhustemperaturen.

Stenväggar är m.a.o. värmetröga.

Trähus:
En yttervägga av homogent trävirke (timmerhus) har snarlika egenskaper till en stenyttervägg med undantag av att timmer har bättre isoleringsvärde. Den är dock inte värmetrög på samma sätt.
En yttervägg av trä med isolering, uppbyggd på traditionellt sätt med reglar och MU osv. är en lättvägg som inte är värmetrög. Dvs. det går snabbt att få upp temperaturen på insidan kalla dagar utv. Den varierar oxå mycket snabbare i temperatur med soluppvärmning och kyla än vad en stenvägg gör.

Finns det då något skäl till att välja till att välja en värmetrög yttervägg av sten framför en av trä? Ja, det gör det. Brandsäkerheten är högre, ljudisoleringen bättre och temperaturutjämningen långsammare. Det blir m.a.o. inte lika snabbt kallt i ett stenhus som i ett trähus.

Därtill finns en miljöaspekt. Den dag då huset ska rivas är stenhusresterna homogena och kan läggas på ett och samma ställe på deponin, frånsett takstolar och stomkomplettering (dörrar och fönster). Ett trähus består av trä (brännbart), plastfolie (visserligen brännbart, men det är i vissa fall inte lämpligt beroende på ingående kemikalier, som t.ex. skyddet mot UV-nedbrytning), mineralull (obrännbart), gips och andra skivmtrl. (delvis av obrännbart slag).

Därtill skall beaktas fuktproblematiken. Ett stenhus är inte hygroskopiskt på samma sätt som ett trähus. Klarar därför fuktig luft inne i huset bättre än ett trähus. Event. fukt i ytterväggen resulterar därför inte heller i mögelproblem och rötskador.

En yttervägg av sten (utom gamla tiders kanalmurar) är därför att föredra om man ska välja mellan trä och sten. Stirra er därför inte blinda på värmelagringen. Och funderar ni på den är det bättre att bygga trähus med lätta ytterväggar och ha tunga innerväggar än tvärtom.
_____________________
Byggaren
 
Byggaren skriver om att limmade lättbetongblock med puts ger en ytterst liten köldbrygga och det har vi också sett. Vi har gjort en termografering av hela huset och kunde inte upptäcka några köldbryggor i limfogarna, däremot kunde vi upptäcka köldbryggor i mineralullsisoleringen i kattvindarna där elektrikerna hade dragit ledningar, men det har ju inget med stenhus att göra...
 
Trähus:
En yttervägga av homogent trävirke (timmerhus) har snarlika egenskaper till en stenyttervägg med undantag av att timmer har bättre isoleringsvärde. Den är dock inte värmetrög på samma sätt.
En yttervägg av trä med isolering, uppbyggd på traditionellt sätt med reglar och MU osv. är en lättvägg som inte är värmetrög. Dvs. det går snabbt att få upp temperaturen på insidan kalla dagar utv. Den varierar oxå mycket snabbare i temperatur med soluppvärmning och kyla än vad en stenvägg gör.

Finns det då något skäl till att välja till att välja en värmetrög yttervägg av sten framför en av trä? Ja, det gör det. Brandsäkerheten är högre, ljudisoleringen bättre och temperaturutjämningen långsammare. Det blir m.a.o. inte lika snabbt kallt i ett stenhus som i ett trähus.

Därtill finns en miljöaspekt. Den dag då huset ska rivas är stenhusresterna homogena och kan läggas på ett och samma ställe på deponin, frånsett takstolar och stomkomplettering (dörrar och fönster). Ett trähus består av trä (brännbart), plastfolie (visserligen brännbart, men det är i vissa fall inte lämpligt beroende på ingående kemikalier, som t.ex. skyddet mot UV-nedbrytning), mineralull (obrännbart), gips och andra skivmtrl. (delvis av obrännbart slag).

Därtill skall beaktas fuktproblematiken. Ett stenhus är inte hygroskopiskt på samma sätt som ett trähus. Klarar därför fuktig luft inne i huset bättre än ett trähus. Event. fukt i ytterväggen resulterar därför inte heller i mögelproblem och rötskador.

En yttervägg av sten (utom gamla tiders kanalmurar) är därför att föredra om man ska välja mellan trä och sten. Stirra er därför inte blinda på värmelagringen. Och funderar ni på den är det bättre att bygga trähus med lätta ytterväggar och ha tunga innerväggar än tvärtom.
_____________________
Byggaren[/QUOTE]

Kloka ord. Men man måste inte bygga så! Vi renonoverar ett timmerhus med nytt timmer, vindpapp och panel på utsidan och lerklining (äggoljetemperamålad) på insidan (förbi bjälklaget för att få en "varm" grund dvs utan vinddrag)). Bjälklag på/I lös leca

Miljövänligt, lättseparerat, släpper in och ut fukt, men ine en gnutta regn?, inga möss (finns ingenstans förhoppningsvis av intressant att springa i), värmetrögt och allt vad det heter, Och vi tror det blir ett fantastiskt inomhusklimat.
I vår flyttar vi in!
 
imported_Byggaren skrev:
Kanalmurarna efterfylls ofta i luftspalten med inblåst skum som jäser upp och bildar en 'kaka' i väggen, inte olikt en skummad isolering av annat slag. Nackdelen är att det inte blir homogen isolering i kanalen beroende på 'bindarna' som förbinder murarna. Dessa består oftast av en helsten tegel som är vänd 90 grader mot väggen. Under dessa blir det ofta en luftficka. Insidan putsas och blir därmed vindtät.

Byggaren
Hej Byggaren!
Mitt hus har kanalmurar som jag skulle vilja veta mera om. Man bygger inte så idag och svårt hitta information så jag passar på och frågar dej som kanske vet mer om dett gamla sättet att mura en vägg.
Det är ett putsat 2 vånings suteränghus med hel källare byggt 1938. Mellanbjälklagg är av betong och dom flesta inneväggar är av putsad tegel. Kunde mäta ytterväggens tjocklek vid dörrposten och fick ca 34 cm.
Huset har genomgått påfyllning av hållrum under oljekrisen, fick vi veta. Har sett något fluffig material liknande vadd i en ventil som sitter lågt nere i väggens utsida . Finns också ventiler högst upp under taket i husets 2 hörn. Ditt når jag inte för att titta men undrar vilken funktion dom hade? Hur var det tänkt att luftkanaler skulle fungera? Hade dom någon samband med ventilation inomhus? Fanns det motsvarande ventiler i varje hörn på bottennivå också? Jag vet inte vad som blev ändrat under tidernas gång . Fanns det något standard hur man placerade ventilationen i ett tegelhus? Rummen på översta våningen hade ventilationkanaler genom innetaket ut på vinden och ut genom en " fuskskorsten" - huset har 2 skorstenar för symetrins skull men bara den ena har en riktig murstock. Enda spår av dom kanaler är fyrkantiga håll i golv på vinden. Varför byggde man kanalmurar? Var det ett bra konstruktion? Skulle vara intressant om du kunde berätta något mera om kanalväggar
gaia
 
I
Jag är kanske inte rätte mannen att svara på dina frågor, men ska göra så gott jag kan. Jag kom relativt sent in i 'kanalmurbyggandet' i början på 1960-talet och då hade de redan börjat med MU-isolering i kanalen. Men jag har haft att göra med flera äldre hus med kanalmur, bl.a. en skola, byggd 1905.

På den tiden (fram till cirka mitten II:a världskriget) fanns inte mineralull*. (Den första MU-n som kom var oplastad s.k. glasull, som var vit och påminde om sockervadd och jäkligt besvärlig att ha att göra med eftersom glasfibrerna bröts av och satt som nålar i händerna på en.) Man var hänvisad till luft som isolering, eftersom luft leder värme dåligt. I äldre byggnader var det nästan bara homogena väggar om de var av sten. Kanalmuren var därför en klar förbättring eftersom köldbryggan bröts i kanalen. Det är endast den tvärvända 'bindaren' som kan föra över kyla från ut- till insidan. Den svaga punkten finns längst ner i kanalen eftersom murbruket på baksidan hamnade där om det inte hann strykas av med skeden av muraren. Man kan därför hitta bruk en halv meter upp från grunden i en kanalmur.

På fråga om dina ventiler, så får man skilja mellan ventilation för hälsans skull inne i byggnaden och ventilation för att få byggnaden att fungera. Jag kan inte av din beskrivning avgöra om det är det ena eller andra. För hälsans skull var självdrag den enda gällande principen fram till cirka slutet 1960. Med energikrisen 1973 kom man på att spara energi med tätare hus, bättre isolering osv. som i sin tur krävde bättre ventilation för hälsans skull men oxå för att klara de ökade påfrestningarna med fuktvandring för byggnadens skull.

Skulle jag göra en bedömning av din beskrivning skulle jag tro att dessa ventiler inte enbart varit till för hälsans skull, men blivit igenlagda senare utan att man har gjort riktigt klart för sig varför de fanns där och vilken funktion de fyllde.

Luftkanaler inomhus har oftast haft frånluftsverkan (som fungerar bra vintertid eftersom varm luft stiger uppåt och kan dra in kall frisk luft genom vad vi kallar 'ofrivillig ventilation' dvs. drag p.g.a. otätheter i stommen. Tilluften sommartid togs genom att öppna fönstren. Tilluftsventiler saknas som regel utom i skafferiet, där luften var tänkt att både gå in och ut genom samma ventil (hur det fungerar?).

Våra nutida byggnormer har 'ärvt' vissa delar av 'äldre ventilationstänk'. Ytan på ett rum får t.ex. inte vara under 7 kvm och takhöjden inte lägre än 2,4 m. Båda är en följd av att man vill ha tillräcklig luftvolym i rummet ifall denna inte är i ständig cirkulation. Därför byggdes husen med 2,70 i takhöjd tidigare av hälsokäl. Sen kröp måttet ner till 2,5 m (där det fortfarande idag är för flerfamiljshus) och som absolut lägsta höjd godtas 2,1 m i övervåning i enbostadshus. (Men att bygga ett nytt hus med 2,1 i takhöjd (som man kan finna på landsbygden i många äldre hus) för att få den där 'gammelkänslan' med friliggande takbjälkar och hela faderuttan, går inte myndigheterna på. Det blir 'njet' med automatik.)

Hoppas du kan leta vidare med ledning av det sagda. Gamla murare som var med på 1920-30-talet står inte längre att finna inom byggarbetskåren, annars kan de nog berätta mer.


*En liten parallell utvikning.
Trähus byggdes oftast med liggande eller stående trästomme, mer eller mindre homogent. Timmerhus med knuttimring var gammalt och för att spara på virket, byggde man hus med (oftast) stående och spontad plank för att få dem täta. I kombination med en wellpappsliknande isolering (impregnerad med tjära/asfalt), cirka 4-5 cm tjock, fick man i kombination med plankstommen en bättre isolering och lika tjock vägg som heltimmerstomme hade. Med MU-n kom regelbyggnaden och det lämnade inte stenindustrin någon ro som kom på lättbtg.-en. (Man hade redan erfarenhet av askeplattor, men letade efter ännu bättre isolering.)
____________________
Byggaren
 
Tack så mycket Byggaren!
Ditt svar hjälper en bit på vägen att förstå mitt hus :). Än så länge har den överlevt några moderniteter men jag vill gärna lära mej hur det var tänkt att det skulle fungera från starten.
Detta att luftspalten minimaliserar köldbryggor har jag inte tänkt på men nu klarnade det :). Självdraget är bortrenoverat och mekanisk ventilation gäller sen 2 decenier ( utsug i kök,bad toa ). Fungerande tilluftsventiler finns bara i källaren kanske för att ingen vågade mura igen dom på grund av pannan ? :).
gaia
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.