Vårt efternamn har vi haft från 1700-talet när en son flyttade till större stad och har använts av alla barn släktmässigt både av pojkar och flickor. Så att byta bort det blir historiskt fel, så när min dotter snart gifter sig blir det hennes efternamn som kommer att användas, vilket är bådas beslut utan vårt "tyckande".
Jag var inte intresserad av att byta till Anna Svensson. Maken kunde tänka sig att ta mitt namn, men när han sedan tänkte efter så blev det inget byte. Det var nämligen han som var systemadministratör, så det var han som hade fått byta sitt efternamn i alla jäkla datorer. Dessutom hade hans mamma blivit sur. Det blev hon ändå eftersom jag inte bytte och barnen fick mitt efternamn. Men det tyckte han också var en självklarhet. Vi är ändå bara 14 stycken i vår släkt med det namnet. Och 9 som tagit sig namnet olovandes som vi inte är släkt med.
Blev förresten rejält grinig när vi var i USA för ett antal år sedan och de på ett hotell ville kalla mig för "Fru Ulf Svensson" (misus Hrflf Swans'n, Ulf blir en harkling på amerikanska tydligen). Påtalade att de skulle skriva att vi heter Engineer Anna H och Mister Anna H istället, medan maken stod bredvid och flinade och höll med.
Blev förresten rejält grinig när vi var i USA för ett antal år sedan och de på ett hotell ville kalla mig för "Fru Ulf Svensson" (misus Hrflf Swans'n, Ulf blir en harkling på amerikanska tydligen). Påtalade att de skulle skriva att vi heter Engineer Anna H och Mister Anna H istället, medan maken stod bredvid och flinade och höll med.
Redigerat:
Oavsett åt vilket håll man byter så är det ju lämpligt att ”känna” på hur namnet låter.
Tänker på den svenska komedin för några år sedan där en av huvudpersonerna hette Ann - någonting som gifte till sig efternamnet Ahl..
Tänker på den svenska komedin för några år sedan där en av huvudpersonerna hette Ann - någonting som gifte till sig efternamnet Ahl..
Jag inser nu att jag bytte bort förnamnet för min förstfödde son alldeles för billigt. Tänk den som ändå hade kunnat få verkstad, verktyg och sanktionerad surf. Nu fick jag en kulör, i framtiden, om vi någonsin byter ut fönstren...
Det beror på hur du fyller i dokumenten inför bröllopet (åtminstone 2000 när vi gifte oss). Vi har båda samma efternamn från början och kryssade romaniskt i "Vårt gemensamma efternamn skall vara" (Tror jag det stod). En tid senare kom ett automatgenererat brev från transportstyrelsen att min hustru hade bytt efternamn från Larsson till Larsson och därför behövde nytt körkort. Brevet har jag tagit hand om och tänker använda vid lämpligt tillfälle för att påminna vems efternamn min fru faktiskt har!VidarH skrev:
Hustrun tyckte det var lagom roligt just då. Hon såg framför sig hur både körkort och pass behövde förnyas. Efter ett par telefonsamtal till Transportstyrelse och Passmyndigheten fick hon under stor munterhet från myndighetspersonerna på andra sidan telefonluren dock dispans från att förnya körkort och pass. Under en period hade hon alltså felaktiga uppgifter i pass och körkort. Efter förnyade pass och körkort är ordningen återställd och det står rätt Larsson på dokumenten!
Hade vänner som båda hette Larsson, de vägrade gifta sig just av det skälet, sade de. Herr Larssons exfru var den som skojade mest om det 
Riktigt löjligt blev det när det var kattutställningar och ägarnas namn skulle stå, då krävde hon att man skrev "A Larsson och B Larsson" istället för "A & B Larsson" eftersom det var olika Larsson.
Riktigt löjligt blev det när det var kattutställningar och ägarnas namn skulle stå, då krävde hon att man skrev "A Larsson och B Larsson" istället för "A & B Larsson" eftersom det var olika Larsson.
Alltså, det här med att man inte kan komma överens och enas om 1 efternamn är också så jävla glyttigt tycker jag. Hur svårt ska det vara? Det är ett jävla efternamn liksom...Lime113 skrev:
Byråkrati är fantastiskt.Skip6711 skrev:
Jag hade ett relativt ovanligt efternamn innan och jag hade gärna haft kvar det (har några andra släktingar som får föra det vidare). Men för min andra halva hade det varit mer komplicerat att byta namn (akademiker med många publikationer meriter osv knutet till sitt namn).
Så det var självklart för mig att byta.. Inget tvång, ingen utpressning.. jag bytte utan diskussion ens
Säger som pappa brukar säga.. "lite svårare för ungdomens synder att hitta en" haha
Så det var självklart för mig att byta.. Inget tvång, ingen utpressning.. jag bytte utan diskussion ens
Säger som pappa brukar säga.. "lite svårare för ungdomens synder att hitta en" haha
Snigla skrev:
Med dagens digitala hjälpmedel och skapande av sökbara register för släktforskning är det inga problem, när jag började var arkiv/mikrokort men idag har det exploderat digitalt.Så vi hittar nog den "syndande" även efter namnbyte
Och historiskt är det enda knepiga de inflyttade till Stockholm som i många fall bytte namn och att Stockholm slutade använda husförhörslängder på senare delen av 1800-talet, men då får man pussla lite med Rotemansarkivet som gjordes 1878-1926 men även det digitaliserat med registerfunktioner.