Kollektivt bygglov i radhusområde?
Hej.
Jag är nyligen inflyttad i ett radhusområde där man raskt blev indragen i ett hett ärende gällande altaner där många uppfört sådana utan vare sig samfällighetens och grannars godkännande, samt utan bygglov.
Bakgrund:
* Samtliga hus har en originalaltan på ca 10 kvadratmeter. Marken utanför denna altan tillhör samfälligheten.
* För några år sedan klubbades ett beslut i samfälligheten att man fick bygga ut sin altan om man fick bygglov samt att man informerade styrelsen om detta. Så har ej skett, utan folk har byggt utan lov helt enkelt.
*Förra föreningsstämman 2008 röstade vi om ett förslag att vi skulle få bygga ut befintlig originalaltan med 10 kvadratmeter. Alltså skulle man få ha en altan på totalt 20 kvadratmeter. Dock röstades detta förslag ned. (De flesta befintliga "svartbyggda" altaner överskrider denna area med råge..)
* Frågan har tydligen diskuterats i omgångar tidigare år men fallit i träda men aktualiserades då en granne smackade upp en upp-pålad gigiantisk altan med ett uthus på med tillhörande luftvärmepump.. Och nu tyckte man att området börjar bli för vildvuxet.
* Jag har fått uppgiften att kolla med kommunen om ett eventuellt kollektivt bygglov.
Mina funderingar:
Om vi frågar kommunen så antar jag att de hänvisar till samfälligheten om hur altanerna ska utformas osv. vilket redan behandlats i förra årets stämma.
Gör kommunen "hembesök" för att titta på hur utformningen av en eventuell utbyggd altan kan se ut, då terrängen runt husen är olika i området?
Och om de gör det ser de ju att många redan byggt ut, vad händer då, anmäler de detta och någon bötfälls eller hur fungerar det? Måste det vara grannar som klagar på svartbyggen för att folk måste riva osv.?
En granne påstår att dennes altan är byggd för 13 år sedan och hävdar att bygglov inte behövs då ärendet är "preskriberat" pga gammal hävd eller hur man nu uttryckte sig. Vad gäller i det fallet, altanen är ju byggd på samfällighetens mark? Gäller i så fall "gammal hävd" (om det nu finns något som heter det)?
Vid sidan av kan jag säga att ingen klagat officiellt utan folk muttrar bara men verkar vara rädda att ta en konflikt. Typiskt.
Jag är nyligen inflyttad i ett radhusområde där man raskt blev indragen i ett hett ärende gällande altaner där många uppfört sådana utan vare sig samfällighetens och grannars godkännande, samt utan bygglov.
Bakgrund:
* Samtliga hus har en originalaltan på ca 10 kvadratmeter. Marken utanför denna altan tillhör samfälligheten.
* För några år sedan klubbades ett beslut i samfälligheten att man fick bygga ut sin altan om man fick bygglov samt att man informerade styrelsen om detta. Så har ej skett, utan folk har byggt utan lov helt enkelt.
*Förra föreningsstämman 2008 röstade vi om ett förslag att vi skulle få bygga ut befintlig originalaltan med 10 kvadratmeter. Alltså skulle man få ha en altan på totalt 20 kvadratmeter. Dock röstades detta förslag ned. (De flesta befintliga "svartbyggda" altaner överskrider denna area med råge..)
* Frågan har tydligen diskuterats i omgångar tidigare år men fallit i träda men aktualiserades då en granne smackade upp en upp-pålad gigiantisk altan med ett uthus på med tillhörande luftvärmepump.. Och nu tyckte man att området börjar bli för vildvuxet.
* Jag har fått uppgiften att kolla med kommunen om ett eventuellt kollektivt bygglov.
Mina funderingar:
Om vi frågar kommunen så antar jag att de hänvisar till samfälligheten om hur altanerna ska utformas osv. vilket redan behandlats i förra årets stämma.
Gör kommunen "hembesök" för att titta på hur utformningen av en eventuell utbyggd altan kan se ut, då terrängen runt husen är olika i området?
Och om de gör det ser de ju att många redan byggt ut, vad händer då, anmäler de detta och någon bötfälls eller hur fungerar det? Måste det vara grannar som klagar på svartbyggen för att folk måste riva osv.?
En granne påstår att dennes altan är byggd för 13 år sedan och hävdar att bygglov inte behövs då ärendet är "preskriberat" pga gammal hävd eller hur man nu uttryckte sig. Vad gäller i det fallet, altanen är ju byggd på samfällighetens mark? Gäller i så fall "gammal hävd" (om det nu finns något som heter det)?
Vid sidan av kan jag säga att ingen klagat officiellt utan folk muttrar bara men verkar vara rädda att ta en konflikt. Typiskt.
Bygglov kan bara ansökas av fastighetsägaren, inte kollektivt, om ni inte vill ombilda fastigheterna igen till en stor fastighet....dengen skrev:
Om någon har byggt ut på samf. mark så kan vem som helst av medlemmarna (med rent mjöl i sin påse) anmäla svartbyggen till kommunen. Är det byggt för mer än 10 år sedan så kan man anmäla det i efterhan och på så sätt få det godkänt. Men detta kräver att samf godkänner bygget på deras fastighet (tomt)
Ni måste alltså lösa detta först med styrelsen och sedan via kommunen. Lycka till!
Ansökan om bygglov kan inlämnas av vem som helst. Man måste inte alls äga en fastighet för att begära bygglov.
I övrigt förstår jag inte riktigt hur området är organiserat. Talar vi om radhus med friköpta tomter, omgivna av mark som tillhör en samfällighet? Eller handlar detta om en bostadsrättsförening, där radhustäppan skötes av medlemmarna individuellt inom ramen för gemensamma regler?
I övrigt förstår jag inte riktigt hur området är organiserat. Talar vi om radhus med friköpta tomter, omgivna av mark som tillhör en samfällighet? Eller handlar detta om en bostadsrättsförening, där radhustäppan skötes av medlemmarna individuellt inom ramen för gemensamma regler?
Plan- och bygglagen ställer inga som helst hinder mot att man ansöker om bygglov för åtgärder som berör flera fastigheter. I 8 kap §19 heter det bara att "Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov". Och "Ansökningarna skall vara skriftliga". Men för att göra en lång story kort tror jag det smartaste blir om radhusägarna lämnar in sina ansökningar var för sig.
Vem som helst kan anmäla svartbygge. Man måste inte vara sakägare, och givetvis hindrar inget att byggnadsnämnden själv tar initiativet. I plan- och bygglagen 10 kap §27 heter det att byggnadsnämnden ska ta upp fråga om påföljd senast tio år efter det att överträdelsen begicks. Det är nämnden som ska bevisa detta. Annars kan åtgärden omöjligen leda till påföljd. Byggnadsnämnden kan heller inte tvinga fram någon formell bygglovsansökan i efterskott. Först den dag man nästa gång vill utföra en bygglovspliktig åtgärd får byggnadsnämnden skuggan av en chans att utöva maktmedel mot det befintliga "svartbygget".
Vem som helst kan anmäla svartbygge. Man måste inte vara sakägare, och givetvis hindrar inget att byggnadsnämnden själv tar initiativet. I plan- och bygglagen 10 kap §27 heter det att byggnadsnämnden ska ta upp fråga om påföljd senast tio år efter det att överträdelsen begicks. Det är nämnden som ska bevisa detta. Annars kan åtgärden omöjligen leda till påföljd. Byggnadsnämnden kan heller inte tvinga fram någon formell bygglovsansökan i efterskott. Först den dag man nästa gång vill utföra en bygglovspliktig åtgärd får byggnadsnämnden skuggan av en chans att utöva maktmedel mot det befintliga "svartbygget".
Redigerat:
Du skriver att du är nyinflyttad. Om jag vore nyinflyttad så skulle jag nog försöka smyga mig ur ett sådant uppdrag. Där finns troligen alla möjligheter att skaffa sig fler ovänner än man skaffar under ett helt liv i övrigt.
Det är en sak om man är invald i styrlesen och har ett mer "oficiellt" ansvar för att samfällighetens mark (eller vad det nu handlar om för organisationsform). Då kommer åtminstonde en del av grannarna att acceptera att man lägger sig i.
Det är en sak om man är invald i styrlesen och har ett mer "oficiellt" ansvar för att samfällighetens mark (eller vad det nu handlar om för organisationsform). Då kommer åtminstonde en del av grannarna att acceptera att man lägger sig i.
För att svara på dina funderingar så kommer kommunen möjligen att fråga samfälligheten i form av markägare, men det finns detaljplaner och lagar som kommunen måste hålla sig till vad gäller utformningen.
Kommunen kommer säkert att åka ut och ta sig en titt på hur det ser ut, och då kan man inte gärna undgå att se allt. Det är ingen grundlagsskyddad mänsklig rättighet att få bygga en altan, så kommunen kommer nog inte att föreslå så mycket mer än att man läser lagen och söker bygglov.
Kommunen kommer säkert att i de fall man gjort byggnationen som kräver bygglov att kräva att ansökan om bygglov lämnas in, och att man då får betala en förhöjd bygglovsavgift.
Kommunen kan på eget initiativ börja kika på detta med bygglov, det är inte alls ovanligt. En del kommuner intar strutsattityden och ser ingenting förrän en anmälan kommer, en del står praktiskt taget på brädgården och följer efter för att se så att inget otillåtet byggs.
Det kommer garanterat bli ett oherrans liv om man börjar reda ut detta nu. Styrelsen för samfälligheten borde redan när det började byggas ut ha satt ned foten i backen och skapat en hållbar policy. Nu står det altaner som tillsammans är värda väldigt mycket pengar, många har köpt hus med byggnationer de inte vetat om var svartbyggen och det kommer bli mycket upprörda känslor om man skall ta fram kofoten och riva det hela.
Den som håller i yxan bör nog vara medveten om att man kan komma att utsättas för väldigt mycket hat och känslor.
Ändå måste styrelsen någonstans dra en gräns, annars kommer de boende successivt att pröva sig fram var gränserna går. Vad händer om någon bygger 200m2 altan, med pool, vedeldad badtunna, 180 belysningspunkter och inbyggda högtalare med muzak som skvalar från morgon till kväll?
Kommunen kommer säkert att åka ut och ta sig en titt på hur det ser ut, och då kan man inte gärna undgå att se allt. Det är ingen grundlagsskyddad mänsklig rättighet att få bygga en altan, så kommunen kommer nog inte att föreslå så mycket mer än att man läser lagen och söker bygglov.
Kommunen kommer säkert att i de fall man gjort byggnationen som kräver bygglov att kräva att ansökan om bygglov lämnas in, och att man då får betala en förhöjd bygglovsavgift.
Kommunen kan på eget initiativ börja kika på detta med bygglov, det är inte alls ovanligt. En del kommuner intar strutsattityden och ser ingenting förrän en anmälan kommer, en del står praktiskt taget på brädgården och följer efter för att se så att inget otillåtet byggs.
Det kommer garanterat bli ett oherrans liv om man börjar reda ut detta nu. Styrelsen för samfälligheten borde redan när det började byggas ut ha satt ned foten i backen och skapat en hållbar policy. Nu står det altaner som tillsammans är värda väldigt mycket pengar, många har köpt hus med byggnationer de inte vetat om var svartbyggen och det kommer bli mycket upprörda känslor om man skall ta fram kofoten och riva det hela.
Den som håller i yxan bör nog vara medveten om att man kan komma att utsättas för väldigt mycket hat och känslor.
Ändå måste styrelsen någonstans dra en gräns, annars kommer de boende successivt att pröva sig fram var gränserna går. Vad händer om någon bygger 200m2 altan, med pool, vedeldad badtunna, 180 belysningspunkter och inbyggda högtalare med muzak som skvalar från morgon till kväll?
Tack för alla intressanta svar.
Jo vi är invalda i styrelsen och förstår att detta är en riktig soppa som skulle retts ut för bra länge sedan.
Då jag fått bollen av styrelsen att höra med kommunen så kommer jag ställa en del motfrågor till styrelsen innan, exempelvis vad som sker om nu kommunen kommer till platsen och ser alla svartbyggen.
Det jag personligen blir lite sned på är att man i och med haft en alltför mesig inställning från början, satt hela området i en sits att om vi och andra som kan tänka oss att bygga lagligt inte törs ansöka om bygglov då man avslöjar de andras svartbyggen. Taskigt läge faktiskt..
Jag kanske ska tacka nej till att peta mer i ämnet. Å andra sidan har jag fått uppdraget av styrelsen.
Jo vi är invalda i styrelsen och förstår att detta är en riktig soppa som skulle retts ut för bra länge sedan.
Då jag fått bollen av styrelsen att höra med kommunen så kommer jag ställa en del motfrågor till styrelsen innan, exempelvis vad som sker om nu kommunen kommer till platsen och ser alla svartbyggen.
Det jag personligen blir lite sned på är att man i och med haft en alltför mesig inställning från början, satt hela området i en sits att om vi och andra som kan tänka oss att bygga lagligt inte törs ansöka om bygglov då man avslöjar de andras svartbyggen. Taskigt läge faktiskt..
Jag kanske ska tacka nej till att peta mer i ämnet. Å andra sidan har jag fått uppdraget av styrelsen.
Intressant, det låter nästan som du varit i vårt område och sett senaste bygget.Swetrot skrev:
Vad gäller din grannes påstående om "gammal hävd" för den 13 år gamla altanen har hon rätt såtillvida att hon inte kan tvingas betala några straffavgifter eller åläggas att riva altanen om den står på hennes tomt. Sånt som står på annans mark kan markägaren alltid ta bort.
Det relevanta lagrummet är 10 kap. 27 § plan- och bygglagen (PBL) som lyder:
27 § Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.
Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 § 1--3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Det relevanta lagrummet är 10 kap. 27 § plan- och bygglagen (PBL) som lyder:
27 § Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.
Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 § 1--3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.