6 230 läst · 6 svar
6k läst
6 svar
beskära äppelträd
jo nu har vi flyttat till hus o det är tid att ta tag i trädgården. trädgården har fått förfalla under de åren den tidigare ägaren bodde där.
* vinbärsbuskar, krusbärsbuskar, äppelträd mm har inte beskurits.
* mossan har fått ta över gräsmattan helt.
* det har planterats energiskog längsmed ena långsidan !? :-? osv osv
vinbärsbuskarna har jag beskurit eftersom det är nåt jag förstår mig på. men äppelträdet? ja det förstår jag mig inte alls på får jag nog erkänna. vad ksa jag tänka på? hur ska jag gå tillväga? alla tips emottages tacksamt. ;D
* vinbärsbuskar, krusbärsbuskar, äppelträd mm har inte beskurits.
* mossan har fått ta över gräsmattan helt.
* det har planterats energiskog längsmed ena långsidan !? :-? osv osv
vinbärsbuskarna har jag beskurit eftersom det är nåt jag förstår mig på. men äppelträdet? ja det förstår jag mig inte alls på får jag nog erkänna. vad ksa jag tänka på? hur ska jag gå tillväga? alla tips emottages tacksamt. ;D
Jag tycker du gör rätt i att ha litet respekt när det gäller äppelträdet...det finns mängder av felbeskurna äppelträd. De vanligaste felen är att man beskär för mycket och för ofta.
Det är bra att gå med i en förening och man kan få råd men det är inte säkert att alla råd är goda för det finns många myter om när och hur äppelträd ska beskäras. Det kan också finnas lokala traditioner som uppkommit ur moden som egentligen inte är bra för träden - t ex den "paraplybeskärning" som är vanlig i Stockholmstrakten.
Kolla in de här sidorna: http://www.juniper.se/tradvard/ - läs t ex sidan "Myter om beskärning". En bra bok är "beskärningsboken" av Vollbrecht/Alm. Inte för att jag tror att böcker och webbsidor är någon ersättning för att lära sig av någon som kan, men de gör det kanske lättare att bedöma hur mycket denne "någon" vet egentligen.
Det är bra att gå med i en förening och man kan få råd men det är inte säkert att alla råd är goda för det finns många myter om när och hur äppelträd ska beskäras. Det kan också finnas lokala traditioner som uppkommit ur moden som egentligen inte är bra för träden - t ex den "paraplybeskärning" som är vanlig i Stockholmstrakten.
Kolla in de här sidorna: http://www.juniper.se/tradvard/ - läs t ex sidan "Myter om beskärning". En bra bok är "beskärningsboken" av Vollbrecht/Alm. Inte för att jag tror att böcker och webbsidor är någon ersättning för att lära sig av någon som kan, men de gör det kanske lättare att bedöma hur mycket denne "någon" vet egentligen.
Som Farzan skriver beskärs "för mycket och för ofta". Jag började att beskära efter en för mig ny metod för några år sedan. Den innebär i stort att man aldrig beskär mer än 30 procent av det som skall bort. Fördelen med detta är att det bildas färre nya vattskott till nästa år. Den här metoden verkar fungera bra eftersom det blivit betydligt mindre att beskära och träden ser mycket bättre ut.
Tidigare beskar jag allt det som skulle bort vilket fick till följd att det bildades enormt stora mängder vattskott.
Testa 30-procentsmetoden. Nackdelen är att det ser ut som om man varit slö och slarvat med beskärningen men det har man snart igen när grannarnas träd blivit fulla med nya vattskott medans ens egna då ser mycket mer välansade ut i jämförelse
Tidigare beskar jag allt det som skulle bort vilket fick till följd att det bildades enormt stora mängder vattskott.
Testa 30-procentsmetoden. Nackdelen är att det ser ut som om man varit slö och slarvat med beskärningen men det har man snart igen när grannarnas träd blivit fulla med nya vattskott medans ens egna då ser mycket mer välansade ut i jämförelse
Jag förstår din förvirring, det finns många teorier.
För min egen del tror jag mycket på dem på Juniper (länken jag lade in) eftersom de utgår från biologisk kunskap om hur träd lever och försöker lira ihop med det, snarare än gamla tumregler som inte alltid är särskilt gamla och som man sällan vet vad de baserar sig på. Men det är jag det..!
En bra sak när man får råd om att göra si eller så är om man kan fråga varför - vad förväntas man uppnå med att klippa på det ena eller andra sättet? För det finns olika motstridiga krav som man kan ställa på äppelträd och alla sätt att beskära är inte bra till allt.
Ta t ex den stockholmska "paraplybeskärningen" som jag nämnde. Den har säkert uppkommit för att man ville ha äpplena i lagom plockhöjd. Kanske har det också spelat in att man får träd med en höjd som rent visuellt passar bra in i de här "trädgårdsstäderna" med ganska små tomter som utgör en stor del av det äldre villabeståndet i Stockholm.
Men den beskärningen innebär också att man hela tiden tar bort i stort sett all nytillväxt och får träd med nästan bara gammal fruktved som blir allt mer tilltrasslad, vek och nerhängande. Och det är väl självklart att träd som konsekvent hindras från att föryngra sig lever kortare eller åtminstone fortare slutar ge frukt.
Då kan ju den ena göra den värderingen att det är viktigare att få lättplockade och lagom låga träd, börjar det sacka kan man ju allltid byta till ett nytt träd. Medan jag själv gärna vill ha långlivade träd eftersom jag tycker att unga äppelträd är rätt trista men att de gamla och knotiga är charmiga.
Vad jag menar är att det svårt att värdera de olika råden utan att försöka sätta sig in i vad det är för slags tänkande om träden som ligger bakom den. Litet trädideologi, liksom. Vilket väl i o f s är mer än de flesta trädgårdsägare har ork och lust att bry sig om...
För min egen del tror jag mycket på dem på Juniper (länken jag lade in) eftersom de utgår från biologisk kunskap om hur träd lever och försöker lira ihop med det, snarare än gamla tumregler som inte alltid är särskilt gamla och som man sällan vet vad de baserar sig på. Men det är jag det..!
En bra sak när man får råd om att göra si eller så är om man kan fråga varför - vad förväntas man uppnå med att klippa på det ena eller andra sättet? För det finns olika motstridiga krav som man kan ställa på äppelträd och alla sätt att beskära är inte bra till allt.
Ta t ex den stockholmska "paraplybeskärningen" som jag nämnde. Den har säkert uppkommit för att man ville ha äpplena i lagom plockhöjd. Kanske har det också spelat in att man får träd med en höjd som rent visuellt passar bra in i de här "trädgårdsstäderna" med ganska små tomter som utgör en stor del av det äldre villabeståndet i Stockholm.
Men den beskärningen innebär också att man hela tiden tar bort i stort sett all nytillväxt och får träd med nästan bara gammal fruktved som blir allt mer tilltrasslad, vek och nerhängande. Och det är väl självklart att träd som konsekvent hindras från att föryngra sig lever kortare eller åtminstone fortare slutar ge frukt.
Då kan ju den ena göra den värderingen att det är viktigare att få lättplockade och lagom låga träd, börjar det sacka kan man ju allltid byta till ett nytt träd. Medan jag själv gärna vill ha långlivade träd eftersom jag tycker att unga äppelträd är rätt trista men att de gamla och knotiga är charmiga.
Vad jag menar är att det svårt att värdera de olika råden utan att försöka sätta sig in i vad det är för slags tänkande om träden som ligger bakom den. Litet trädideologi, liksom. Vilket väl i o f s är mer än de flesta trädgårdsägare har ork och lust att bry sig om...
Glömde att svara på din fråga - nej jag tror inte att det säger så mycket att testa olika metoder på olika grenar. Såvida inte metoderna är ganska likartade och inte så drastiska. Trädet är ju en hel organism och det som sker i ena delen påverkar den andra...för att ta ett extremt exempel: Om du beskär halva kronan till stumpar, så kommer antagligen den andra halvan att skjuta massor av vattenskott den också.