Hur länge är räntan låg?
Någon som törs ge sig på en kvalificerad gissning eller rent av önskar dela med sig av tidigare erfarenheter?
Sverige och omvärlden befinner i sig i den största finanskrisen sedan 40- talet.
Räntan är nu nästan löjligt låg och beräknas så vitt jag förstår sjunka ytterligare.
Hur länge kan man förvänta sig att räntan egentligen ligger så här lågt och när vänder den uppåt igen? Den kanske viktigaste frågan... hur vet man om räntan stiger och med hur mycket och hur fort stiger den? Sker det över en natt eller utspritt på 6 mån eller 2 år?
Jag menar är det realistiskt eller rent av en självklarhet att inom 5 - 7 år ha en bålåneränta på 8 %??? Vad styr den att sticka iväg så mycket från idag isåfall?
Det har hänt förr att räntan legat på 16 %!!!
Vem/vad styr detta och kan det bli så igen :eek:
Sverige och omvärlden befinner i sig i den största finanskrisen sedan 40- talet.
Räntan är nu nästan löjligt låg och beräknas så vitt jag förstår sjunka ytterligare.
Hur länge kan man förvänta sig att räntan egentligen ligger så här lågt och när vänder den uppåt igen? Den kanske viktigaste frågan... hur vet man om räntan stiger och med hur mycket och hur fort stiger den? Sker det över en natt eller utspritt på 6 mån eller 2 år?
Jag menar är det realistiskt eller rent av en självklarhet att inom 5 - 7 år ha en bålåneränta på 8 %??? Vad styr den att sticka iväg så mycket från idag isåfall?
Det har hänt förr att räntan legat på 16 %!!!
Vem/vad styr detta och kan det bli så igen :eek:
Jag tror att vi kan få se högre räntor ganska så snart. Inga 16%, och inte tvåsiffrigt, men 5% är inte orimligt.
Nästan alla världens regeringar dras med stora underskott i sina offentliga finanser. De lånar pengar för att finansiera det. Många företag i världen går lite knackigt, genererar inga vinster och inga aktieutdelningar. Fler personer blir arbetslösa och slutar därmed betala in premier till pensionsföretag, samtidigt som allt fler rent demagogiskt går i pension. Det finns ingen överlikviditet att tala om hos de stora traditionella obligationsplacerarna om konjunkturen fortsätter så här.
Det gör att stater världen över kommer att få betala allt högre räntor för att få låna pengar. Ju mindre och mer volatil valuta man har, desto högre kommer räntan att bli. Vad Riksbanken sätter räntan till spelar till sist ingen roll, om de inte själva skall starta sedelpressen och själva låna ut alla pengar som behövs.
2009 kommer vi nog att fortsätta se låga räntor, men för 2010 ser det lite mer annorlunda ut. Regeringens och konjunkturinstitutets prognoser den senaste veckan jämfört med för ett halvår sedan ser oerhört mycket mörkare ut, att vi nog får glömma alla funderingar på mjuklandning. Istället är det ett hårt stålbad som väntar.
Nästan alla världens regeringar dras med stora underskott i sina offentliga finanser. De lånar pengar för att finansiera det. Många företag i världen går lite knackigt, genererar inga vinster och inga aktieutdelningar. Fler personer blir arbetslösa och slutar därmed betala in premier till pensionsföretag, samtidigt som allt fler rent demagogiskt går i pension. Det finns ingen överlikviditet att tala om hos de stora traditionella obligationsplacerarna om konjunkturen fortsätter så här.
Det gör att stater världen över kommer att få betala allt högre räntor för att få låna pengar. Ju mindre och mer volatil valuta man har, desto högre kommer räntan att bli. Vad Riksbanken sätter räntan till spelar till sist ingen roll, om de inte själva skall starta sedelpressen och själva låna ut alla pengar som behövs.
2009 kommer vi nog att fortsätta se låga räntor, men för 2010 ser det lite mer annorlunda ut. Regeringens och konjunkturinstitutets prognoser den senaste veckan jämfört med för ett halvår sedan ser oerhört mycket mörkare ut, att vi nog får glömma alla funderingar på mjuklandning. Istället är det ett hårt stålbad som väntar.
Jag tror att räntan kommer gå upp så snabbt som den gick ned, dvs 4-5 mån.
Sen tror jag själv på ett betydligt högre ränteläge än vad vi sett sista 15 åren. Jag sätter mina pengar på att lågräntepolitiken hör till det förgågna, och att vi snarare får parera en stundande hyperinflation när vi går in i nästa högkonjuktur efter att sedelpressarna gått varma för att kompensera 0-räntan och deflationen.
Jag hålle det för sannolikt att realvärdena på fastigheter inte behöver öka öht på väldigt många år. Snarare minska.
Sen tror jag själv på ett betydligt högre ränteläge än vad vi sett sista 15 åren. Jag sätter mina pengar på att lågräntepolitiken hör till det förgågna, och att vi snarare får parera en stundande hyperinflation när vi går in i nästa högkonjuktur efter att sedelpressarna gått varma för att kompensera 0-räntan och deflationen.
Jag hålle det för sannolikt att realvärdena på fastigheter inte behöver öka öht på väldigt många år. Snarare minska.
De räntor på över 10% som vi hade för ngt decenium sen åtföljdes av en inflation som var riktigt hög också. Det är inte omöjligt att det inträffar igen..
Troligare skulle jag tro är att räntan om säg 2-3 år går uppåt igen, och sedan toppar på 4-7% innan nästa konjuktursväng.
Detta om inte alla olyckskorpar får rätt och att detta är tidernas depression framför oss - men då vet man inte alls hur det går me någonting....räntor kanske är det minsta problemet om världen får en ny storkonflikt på halsen...
Skall man låna långsiktigt i dagsläget så skall man nog iaf räkna på att har råd med 5-6% ränta. Vad gäller bindning så tror jag som alltdi att man förlorar på bundna lån - om inte annat så är 10 åringen rejält dy, och kommer troligen vara det i iaf 3-4 år... så bidna är ngt man gör om man är beredd att betala för stabiliteten.
/K
Troligare skulle jag tro är att räntan om säg 2-3 år går uppåt igen, och sedan toppar på 4-7% innan nästa konjuktursväng.
Detta om inte alla olyckskorpar får rätt och att detta är tidernas depression framför oss - men då vet man inte alls hur det går me någonting....räntor kanske är det minsta problemet om världen får en ny storkonflikt på halsen...
Skall man låna långsiktigt i dagsläget så skall man nog iaf räkna på att har råd med 5-6% ränta. Vad gäller bindning så tror jag som alltdi att man förlorar på bundna lån - om inte annat så är 10 åringen rejält dy, och kommer troligen vara det i iaf 3-4 år... så bidna är ngt man gör om man är beredd att betala för stabiliteten.
/K
Det har aldrig hänt. Givetvis kommer räntan att någon gång höjas gradvis men då förmodligen i väl avvägda steg. (ex den största höjningen som gjort på en gång är +0,5% sedan 1994 och var då den enda höjningen på något mer än 1 år)imported_AX skrev:
Det finns ju absolut ingenting som talar för detta scenario. Skapar centralbankernas åtgärder hyperinflation? Har ex Japan hamnat i ett hyperinflationscenario? Nej, trots väldigt låga räntor de senaste årtiondena.imported_AX skrev:
Och jag håller det för sannolikt att reallönernas utveckling kommer visa vägen för fastigheternas realvärden i den mån det avser bostadsfastigheter. Hittills i år har också både reallönerna och de reala bostadspriserna ökat.imported_AX skrev:
Till frågeställaren: Räntan går bara att överblicka den närmaste tiden, kanske uppåt 1 år framåt med någorlunda sannolikhet. Desto längre tid man försöker förutspå räntenivåerna, desto större blir givetvis möjligheterna att man får fel.
Räntan har aldrig legat på 16% sedan kronan tilläts flyta fritt i oktober 1992. Detta har bara hänt innan dess då räntan användes för att försvara kronkursen. Man kan enkelt visa på att räntan mer eller mindre varit konstant fallande sedan dess. Det finns ingen politisk vilja hos något parti att införa en fast växelkurs igen.
Reporäntan har sedan oktober 2000 varit 3,08% och innefattar både låg- och högkonjunktur (som av en del kallades superkonjunkturen då den pågick längre än en normal högkonjunktur). Det är rimligt att anta att detta genomsnitt kan tjäna som vägledning för vad som genomsnittligt är en normal reporänta i modern tid. I högkonjunktur kommer den givetvis att vara högre (som högst var reporäntan 4,75%) och i lågkonjunktur, som idag, givetvis lägre (som lägst hade den tidigare varit 1,5% H2 2005 för att sedan gradvis höjas i intervaller av +0,25%) än genomsnittet.
Redigerat:
Många verkar tro att de höga räntorna vi hade förr var en engångsföreteelse i samband med krisen i början på 90 talet. Då höjdes styrräntan till 500% sedan 5000% under några dagar. De faktiska räntorna som folk fick betala gick upp till 18 - 25% (själv hade jag ett bilån som under någon månad låg på 19%).
MEN bolåneräntorna låg högt under hela 80- talet. Jag köpte mitt första boende 1984. Då lånade jag till 15,25% ränta. Det var då en helt normal ränta, inget som uppfattades som särskilt högt. Under åren som gick varierade räntan om jag minns rätt upp mot 16,5%, men gick ner till ca 13% innan krisen. Innan den berömda krisen så hade vi en "räntechock" hösten 1990, då gick bolåneräntorna upp från ca 15% till drygt 17% över en natt. Sjönk sedan tillbaka något.
MEN bolåneräntorna låg högt under hela 80- talet. Jag köpte mitt första boende 1984. Då lånade jag till 15,25% ränta. Det var då en helt normal ränta, inget som uppfattades som särskilt högt. Under åren som gick varierade räntan om jag minns rätt upp mot 16,5%, men gick ner till ca 13% innan krisen. Innan den berömda krisen så hade vi en "räntechock" hösten 1990, då gick bolåneräntorna upp från ca 15% till drygt 17% över en natt. Sjönk sedan tillbaka något.
Inte engångsföreteelse, men en effekt av att Sverige hade en fast växelkurs vars värde försvarades genom att höja räntan. Så länge vi inte återinför en fast växelkurs kommer de räntenivåerna som var dessförinnan med en fast växelkurs aldrig att komma tillbaka. Vi förlorar, respektive tjänar istället det som gav dessa höga räntor över valutan istället.hempularen skrev:
Om räntan steg till 90-talets nivå skulle dagens villaägare bilda socialgrupp fyra...
När vi köpte hus för ett par år sedan var bankernas skräckscenario en ränta på 5-6%. Känner flera som levde på gränsen förra året när den rörliga räntan (som ju "ska" vara billigast på sikt) tangerade 6%-strecket.
Som Lekkamraten skriver ovan kommer inte räntorna att nå upp till de nivåer vi såg på 80- och början av 90-talet, då räntesättningen fyllde ett helt annat syfte då. Tidigare erfarenheter känns därför rätt ointressanta. Därmed återstår bara att sia i framtiden, dvs att gissa. Jag gissar att den rörliga snitträntan den kommande 5-årsperioden kommer att vara 4,12%...
När vi köpte hus för ett par år sedan var bankernas skräckscenario en ränta på 5-6%. Känner flera som levde på gränsen förra året när den rörliga räntan (som ju "ska" vara billigast på sikt) tangerade 6%-strecket.
Som Lekkamraten skriver ovan kommer inte räntorna att nå upp till de nivåer vi såg på 80- och början av 90-talet, då räntesättningen fyllde ett helt annat syfte då. Tidigare erfarenheter känns därför rätt ointressanta. Därmed återstår bara att sia i framtiden, dvs att gissa. Jag gissar att den rörliga snitträntan den kommande 5-årsperioden kommer att vara 4,12%...
Nja, nu förbättrar du historien lite.hempularen skrev:
För det första själva nivåerna på marginalräntan. Den högsta marginalräntan var 500% (inte 5000%) och den hölls från och med den 17 september till den 21 september (varav 19-20 september var helg).
För det andra går det inte att jämföra dåtidens marginalränta med nutidens styrränta (reporäntan). Man hade på den tiden en räntetrappa och ju mer bankerna lånade, desto mer fick de betala för nästa krona de lånade. En marginalränta på 500% innebar att räntan på nästa lånad krona var 500%, inte att man betalade 500% på all upplåning från Riksbanken.
För det tredje så genomförde man särskilda åtgärder för att bankerna inte skulle behöva betala så mycket som räntetrappan normalt skulle indikera. Redan dagen efter höjningen så annonserade man om special-utlåning till bättre villkor över helgen (och på måndagen sänkte man marginalräntan till 50%).
Bolåneinstituten gavs dessutom möjlighet att låna till 20% ränta.
Däremot stämmer det att folk faktiskt fick betala räntor uppåt 25%, men under en mycket kort period.
Förutom att vi då satte räntan utefter vad den fasta kronan krävde, så är det viktigt att förstå skatteskillnaderna.
Fram till 1990 hade vi helt andra avdragsregler för ränteutgifter, vilket innebar att det behövdes en såpass hög ränta för att begränsa krediterna. Även med 15% ränta kunde man vissa år ha en negativ realränta efter skattereduktion, vilket innebar att inte ens den räntan stoppade nya krediter och inflation.
Idag får en höjning till 5-6% ganska omedelbara effekter på kreditefterfrågan, och därför behöver man inte höja lika högt för att få önskad effekt av en räntehöjning.
Du kanske även borde redovisa att en liknande snabb räntesänkning som vi har sett det senaste halvåret aldrig heller har hänt tidigare. Enligt min mening innebär denna överdrivna räntesänkning att vi kommer att få en motsatt effekt uppåt när konjunkturen tar fart igen. Snabbt kommer vi att se inflationstendenser, inte minst pga vår krona som försvagats av alla räntesänkningar (smygdevalvering), som måste stävjas med kraftigt räntehöjningar från Riksbanken. Om två år skulle jag gissa jag att reporäntan ligger kring ca 4%.Lekkamraten skrev:
Du tror att marknaden har hämtat sig så pass väl på 2 år alltså? Det var positivt tänkande...Deven skrev:
Lekkamraten skrev:
DI: "Starta sedelpressarna, Stefan Ingves! Det är finansminister Anders Borgs budskap till riksbankschefen i regeringens vårbudget."
http://di.se/Avdelningar/Artikel.as...nId=Ettan&menusection=Startsidan;Huvudnyheter
Medlem
· Stockholm
· 1 392 inlägg
6% reporänta har en enorm avkylningeffekt på dagens ekonomi. Tvåsiffriga räntor skulle sänka landet.
