Sedan 1978 har jag kört med Bruks flishugg/Skogma stoker/CTC panna 28 kW. Jag har förbrukat ca 124 m3 flis/år.

Nu är jag trött på att köra flis mellan det stora flisförrådet i ladugården och det lilla förrådet ovanpå pannrummet i bostadshusets källare.

Därför ska jag bygga nytt flisförråd och pannrum. I flisförrådet ska jag få plats med hela årsförbrukningen i anslutning till pannrummet.

På detta forum har jag läst trådarna 103462, 81637, 102340, 91828, 59331, 89454, 75686 och 75051.

Tidningen Bioenergi 2/2008 hade en bra marknadsöversikt för fastighets- och gårdsvärme. Med denna som utgångspunkt besökte jag respektive företags webbplats.

Med ledning av de kloka råden i ovanstående forumtrådar, besökta webbplatser och mina egna erfarenheter konstruerade jag en för mig, som jag tyckte, optimal anläggning enligt nedanstående bild och tabell:

http://rudorna.se//Forum/Flisanlaggning.pdf

Skruven från matningsgropen ligger i en ränna i golvet på inmatningsgolvet (betong).

Bilden ovan gäller tills jag ändrat mig.

Från webbplatserna hittade jag 10 fabrikat enligt ovanstående tabell, som mer eller mindre skulle kunna uppfylla den önskade konfigurationen:

Respektive fabrikats egenskaper har jag försökt att utläsa från informationen på webben men här räcker inte mina kunskaper till. Kan jag få hjälp att rätta tabellen och komplettera den med viktiga egenskaper som jag ska titta efter? Jag förstår till exempel inte innebörden och värdet av turbulatorer, konvektorer och PLC eller uttrycket ekonomisotning av turbulatorer.

När de viktigaste egenskaperna är lika gäller givetvis pris/prestanda. Tacksam för Er hjälp för att småningom kunna reducera tabellen och hitta rätt utrustning
 
Redigerat:
Eldat med flis i 30 år - respekt säger jag bara!!

Har inte riktigt förstått vilken hjälp du är ute efter på forumet, är det generell förklaring om vad turbulatorer, konvektor, plc betyder eller? När du står inför att investera i en ny anläggning borde man först göra en ordentlig kravfångst av dina förväntningar, önskemål etc. Läser man på tillverkarnas hemsidor så talas det givetvis varmt om just deras produkter, men tro mig det skiljer sig åt väldigt mycket beroende på om tillverkaren är från ex Österrike eller skandinavien. Givetvis fungerar alla anläggningar, men när det kommer till hur bekväma systemen är med tanke på hur ofta man måste besöka pannrummet, övervakningsmöjligheter, sotning etc etc så är skillnaderna som dag och natt. Bara en sån enkel sak som automatisk tändning. Det jag försöker säga här är att man kanske inte bör låta sig övertalas av "40 år i branschen" och liknande. Givetvis har det betydelse, men en del har inte utvecklat sina grejor på 20-40 år!!

Du skriver att du vill lasta in hela årsförbrukningen vilket låter som en dröm om man har plats för det. Dock väcker det frågor hos mig om såna saker som "vilka ytmått/höjd har du som begränsar?", "vilken fukthalten har flisen?". Detta är saker som man behöver tänka på vid val av transportsystem, dvs fjäderomrörare eller kanske hydrauliska skrapor.

Vill inte påstå att jag är någon expert, tvärtom så är jag en amatör och entusiast som är helt inne på biobränslesystem. Ställer gärna upp med att fortsätta diskussionerna :)
 
Jag känner, precis som Du skriver, att det är stor skillnad på utrustning från de olika tillverkarna. Alla tycker givetvis att deras utrustningar är bäst och det ska de givetvis tycka. Men jag ska försöka hitta det som är bäst för mig. Därför gör jag en tabell med utrustningarnas väsentliga egenskaper för att kunna jämföra. I första hand önskar jag hjälp med att sätta upp fler egenskaper i kolumnen längst till vänster. Då kan jag leta efter uppgifter hur väl de olika utrustningarna uppfyller egenskapen.

Hur jag torkar och flyttar flisberget till vänster fram till matningsgropen tycker jag att jag har bra grepp om. Just nu är jag mest osäker på nästa bit av projektet – från matningsgropen in i pannan och processen i pannan. När jag fått grepp om den ska jag börja fundera på kulvert, ackumulatortankar, reservsystem och koppling till befintligt uppvärmningssystem. Det blir för stort att ta allt på en gång.

Att jag skissat på en fjäderomrörare beror på att jag ser det som den enklaste lösningen. Gropen måste jag alltid gjuta och jag tror att det vore kostnadseffektivt att låta fjädern går direkt på det gjutna golvet. Om det är genomförbart.

Jag är alltså tacksam för förslag till nya egenskaper som jag ska beakta vid val av utrustning och jag kommer att uppdatera tabellen med allt nytt som framkommer.
 
Intressant, är rökgastemperatur och verkningsgrad viktiga egenskaper att lägga till i min tabell? Men jag förmodar att det blir olika värden om pannan eldats med pellets eller flis när mätningen gjordes?
 
Eldar ej med flis idag men för mig är de självklart med biobränsle då jag har lite skog. Jag har därför tänkt att när värmeanläggningen uppgraderas så blir det troligen flis. Därför av ren nyfikenhet undrar jag hur stor uppvärmningsyta du som kräver 124 m^3. Jag är novis på ämnet men för mig låter det så väldans mycket???
 
_ap_
hej och välkommen.
Efter att ha läst igenom dina inlägg kan jag komma med några råd,
låter klokt med ett förråd som rymmer hela årsförbrukningen men att låta fjäderomröraren ligga direkt mot betong är nog svårt, ett alternativ är att gjuta en
fyrkantig "grop" och regla upp bara golvet i typ trä efter att man monterat skruven och växeln för att lättare kunna serva den.
Sen tycker jag att du kan strycka pannor utan automatisk sotning och eltändning från din lista.
Bifogar en bild på en omrörare från Fröling för att du lättare ska se problemet med att gjuta in hela omröraren.
 
  • 0 098.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Till Moltas

Uppvärmd yta är ca 460 m2 inklusive garage/verkstad med stora otäta dåligt isolerade plåtportar (3 x 3 m).

Kontinuerlig eldning sommar som vinter. När det är 20 grader kallt ute stannar aldrig skruven.

Flisar bara skräp som inte går att sälja – mycket sly och hyggesavfall, efter stormarna har det blivit mycket rötved innan det blev pris på energived. Således mycket bark i flisen och säkert dåligt bränslevärde. Ofta hög fukthalt men det har blivit bättre de senaste 5 åren.
 
_ap_
Min tanke var att slippa dubbla golv men det kanske inte låter sig göras. Träkonstruktioner i ett flisförråd ruttnar. Annars har Du väl en smart lösning med drivning av fjäderomröraren i vinkel från skruven, dvs ingen motor under fjäderomröraren. Bilden måste väl vara från Din egen installation. Hur tror Du att det blir med vinkeln för matarskruven från gropen och in till slussen om jag gör gropen 2,5 x 2,5 m? Kommer slussen väldigt långt in i pannrummet då? Klart att jag kan bygga upp gropen mot väggen – då blir det skarpare vinkel men volymen i gropen mindre.

Vad innebär automatisk sotning – hur går det till. Det kan väl inte vara en liten robot som far omkring inne i pannan med en skrapa heller. Och plåtar som ska tas bort och alla luckor...

Tabellen uppdaterad: http://rudorna.se//Forum/Flisanlaggning.pdf
 
Redigerat:
_ap_
Kanske man ändå kan göra allt utom just "diket" för själva skruven i betong och täta
med plåt mellan betongen och skruven.
Själv skulle jag göra gropen större är 2,5'*2,5 det gör väl inget om den är lika bred som byggnaden och kring 3m "lång"?
Jäkligt fint med betong överallt för du har väl tänkt trycka in flisen i gropen allt efter som det tar slut?
Sen det här med cellmatare/sluss, Fröling har original något som dom kallar
för brandklaff ett fyrkantigt "stup" med en klaff som stänger när pannan stannar
av erfarenhet är det i slussarna problemen oftast uppstår
därför är det bäst driftsäkerhet med en annläggning som inte har undehållsfyr
och ingen sluss.
Alltså brinner med öppen klaff och när den stannar stänger klaffen.
Vad automat sotning är ska jag visa imorgon, ska fota lite bilder och beskriva delarna.
Har en Fröling 55kW som gått 120h.
 
Ah, det var ju ganska stor volym. Då kan jag återta mina flisfunderingar. Skulle vara intressant att följa ditt projekt, du får väldigt gärna rapportera till tråden medans bygget framskrider...
 
_ap_
Greybird skrev:
_ap_

Vad innebär automatisk sotning – hur går det till. Det kan väl inte vara en liten robot som far omkring inne i pannan med en skrapa heller. Och plåtar som ska tas bort och alla luckor...
Nej ingen liten robot här inte till att börja med sotar min panna otroligt lite,
manuell rengörning ska utföras 1 gång/år resten tar pannan hand om.
Vi börjar med eldstaden där sitter ett roster som efter en viss inmatnings tid vibrerar
för att undvika att det bildas hårda kakor.
Askan som har bildats trillar ner genom hålen i rostret ner till en skruv som transporterar ut
det till en burk på utsidan av pannan.
Varje gång panna stannar tippas rostret i ca 30* vinkel och vibrerar samtidigt
så om det skulle finnas stenar och annat som inte faller genom hålen åker dom ner till askskruven nu, när den är klart fäller den tillbaka rostret och väntar på nästa eld tillfälle.
Samtidigt som rostret tippas finns det typ fjädrar i konvektions delen som rör sig upp och ner för att skarpa rent tuberna och där faller också sotet/askan ner till en skruv som transporterar det till utsidan av pannan.
Något annat behövs inte, trots att jag eldar med kanska stor mängd spån är det otroligt lite
"flygaska" högst uppe på tuberna.
Börjar med en bild på själva fyr rummet.
 
  • IMG_1409.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
_ap_
Här är själva eldstaden där rostret är tippat.
 
  • IMG_1414.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
_ap_
Askan på utsidan.
 
  • IMG_1423.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.