Ser nu att min mening i först inlägget kan misstolkas:

Det som är vanligast när det ser ut som om exempelvis byggnader inte ligger inom den fastighet de tillhör är att byggnaden TACK VARE att den mätts in via flygbilder har fått ett nytt och förbättrat läge, och att det därför ser ut som om den inte längre ligger på fastigheten.

Men DEN menar jag alltså byggnaden inte fastigheten:

Det som är vanligast när det ser ut som om exempelvis byggnader inte ligger inom den fastighet de tillhör är att byggnaden TACK VARE att BYGGNADEN mätts in via flygbilder har fått ett nytt och förbättrat läge, och att det därför ser ut som om den inte längre ligger på fastigheten.

/Fummel
 
Fummel skrev:
MHen: Nej, riktigt! Man tolkar aldrig gränser från flygbilder, däremot topografi som då kan få ett nytt och vanligtvis mer korrekt läge. Det jag sade var just det att man utelämnar gränser vi kvalitetshöjande åtgärder eftersom dessa har en juridisk innebörd i registerkartan, något inte byggnader, sjöar, lraftledningar mm har.

konichiwa girl: Jag säger ju just det att tomtgränserna INTE flyttas. Hur vet du att gränserna förskjutits åt "vänster" och inte byggnaderna åt höger?

Jag kan heller inte säga att det är så i detta fall, MEN i de flesta fall då liknande situationer uppstått har det berott på detta.

/Fummel
Därför att byggnaderna ligger korrekt på lantmäteriets kartor i relation till diken, älvens sträckning, åkermarken och kraftledningarna. Jämför man med laga skiftes karta ligger byggnaderna likadant - men inte gränserna. Därför verkar det som om gränserna har förflyttats, och inte byggnaderna, vägarna och kraftledningarna.
 
Men allting utom gränserna uppdateras samtidigt. Jag tog bara byggnader som exempel, men även diken, sjöar, kraftledningar, stigar, markanvändning mm mm . I princip allt man ser "på riktigt" behandlas tillsammans, medan det man inte ser - gränser och annan administrativ indelning behandlas för sig.

Därför tror jag fortfarande (eftersom det oftast är så) att allt utom gränser har flyttats till det jag lite lätt kallat "bättre läge", medan gränserna ligger kvar ouppdaterade. Men som sagt det är vad jag tror utifrån att det oftast är så.

/Fummel
 
När du skriver "enligt alla andra än Lantmäteriet" betyder det då att du talat med någon på Lantmäteriet, eller bara sett kartorna? Om inte borde du kunna få hjälp av Lantmäteriet att få fram akter mm där alla avstånd mm förhoppningsvis finns med. För att vara säker kan du också kolla upp eventuella gränsmarkeringar.

/Fummel
 
Hej igen...
Googlade lite, och hittade ett långt dokument, där det jag försöker beskriva omnämns på sidan 68-69 (den som är angiven i texten, annars är det sid 78-79 i dokumentet)

http://www.lantmateriet.se/upload/f..._och_utveckling/langsiktig_plan_2005-2010.pdf

Där står under rubriken "Lägesnoggrannhet" bla:
"Anpassning av digitala registerkartan (DAX) är ett projekt för att anpassa registerkartans begränsningslinjer mot topografiska detaljer med bättre lägesnoggrannhet. På så sätt förbättras förhållandet mellan fastighetsinformationen och den topografiska informationen."

En kostnadsuppskattning i samma text visar en tidplanen för detta som sträcker sig tom 2010.

Jag tror och hoppas för din skull att det i ditt fall är på det sätt jag försökt förklara.

/Fummel
 
Betyder detta att nya byggnader borde hamna rätt enligt den digitala kartan/koordinater, men den gamla tomtgränsen fortfarande kan var fel?

Varför jag frågar är det faktum att vårt nya hus troligtvis ligger rätt i verkligheten och efter kommunens koordinater. Det ligger också rätt enligt nybyggnadskartan där huset placerades och är sedan uppdaterad i kommunens kartor (såg detta på den nya nybyggnadskartan), Dock är gränserna åt helskotta fel på nybyggnadskartan och då är naturligtvis huset felplacerat på kartan. Vi talar alltså om upp till 2 meter.
Men eftersom kartan också är fel, kanske dessa två fel tar ut varandra.

Bakgrunden är att Lantmätarna hade stora svårigheter att placera huset vid utsättningen. Tre försök behövdes innan de var nöjda. Trots att det fanns fyra välmarkerade hörn inslagan i berget. Någon månad senare sprang de omkring i hela dalen och mätte under någon vecka.
 
Johan: Art redovisningen på kartan misstämmer med verkligheten skulle kunna bero på det som diskuterats ovan.

Däremto brukar ju den inre nogranneheten vara rätt god i ett mindre område, så problem brukar inte uppstå i mätningar och utsättningar pga detta. Dock kan det ju ge upphov till lite förvirring.

Ibland kan det också vara så att det inte går att matematiskt räkna ihop vissa punkter. Det kan finnas så kallade spänningar i nätet (ej de elektriska, utan de som består av mätpunkter...). Ibland är dessa spänningar så stora att man måste prova några olika alternativ, och ibland även undanta någon punkt från beräkningen.

Jämför med om man mäter en sträcka om femtio meter med tumstock, och börjar från varsitt håll. Då blir det FÖRMODLIGEN en diff när man möts på någon centimeter. I dessa sammanhang har man ju naturligtvis bättre instrument, men principen är densamma, och vid stora områden som förtätats med mätpunkter kan det räcka med något litet fel långt tillbaka för att det skall uppstå problem i specifika fall. Ditt fall skulle kunna vara ett sådant.

Lösningen på detta är att när det inte praktiskt funkar längre gör man nya mätningar och utjämnar hela områdets vars koordinater då räknas om. Detta är dock något som kräver en ganska stor insats, och kan därför samordnas med allmänna koordinatsystemsbyten. Något som pågår i Sverige nu med övergång från "RT" till "Sweref"
 
Tack för info. Intressant fakta.

Dras mig till minnes något vetenskapsprogram för många år sedan om britternas uppmätning av geografin i Indien. De började på sydspetsen och triangulerade sig hela vägen upp till Himalaya. Om jag inte minns fel var differensen i sidled 8 meter mot verkligheten när man hade avverkat hela landet. Rätt fascinerande, men mycket av förklaringen låg i att trianguleringens slumpmässiga felvärden jämnar ut sig själva.
Det var väl också i samband med detta Mount Everest mättes och namngavs
 
Redigerat:
konichiwa girl skrev:
Jag är livrädd för att köparen av grannhuset ska kräva att vi tar bort det som enligt Lantmäteriets kartor ska ligga på hans mark, för det finns ju inget servitut på vägen (något sådant har inte behövts eftersom den ju ligger på vår mark... enligt alla andra än Lantmäteriet). Vad gäller egentligen?
Hej!
När vi köpte vår tomt hade 3 av markeringarna för tomten grävts bort när elbolaget drog fram elen. Vi kontaktade kommunen (här är det kommunen som har hand om fastighetbildningen, annars är det ju ofta lantmäteriet) som kom ut och mätte in och markerade upp tomten igen. I vårt fall behövde vi inte betala, det stod elbolaget för. Här tar de annars 555 kr/tim exkl moms, så det kan nog kosta några 1000-lappar, men det kan det väl vara värt för att slippa framtida tjafs om gränserna? Kanske säljande grannen kan dela kostnaden med er?

mvh, Ingela
 
Underlaget som kan hämtas på Lantmäteriets webbsida låter som det är ekonomiska kartan. Den är en översikt (skiss) med en nogrannhet på om man har tur 5 meter men i många fall ännu mer ibland uppåt 30 meter. Efter inmätning så bra som ca 5 cm
Generell nogrannhet på ortofoto (flygbilder) är minst 4,5 meter. Tittar man noga kan man se skuggningar på dessafrån träd.
Vilket gör att det ser ut på kartan som om hus, vägar etc ofta ligger på fel sida eller mitt på gränsen. Mkt vanligt.

Markeringar i terrängen (verkligenheten) gäller. Förrättningskartan är en hjälp med förhoppningsvis mått och typ av markering ex rör, råsten.

Finns det inga markeringar kvar på marken är det fastighetsbestämning som gäller. Då bör man vara överens med grannen. Om inte ring Aschberg.
 
Fastighetskartans gränser har ingen rättsverkan!
Jag har själv arbetat på Lantmäteriet med att digitalisera gränser för Fastighetskartan (hette förut Ekonomiska kartan eller Gula kartan). Från början gjorde man ortofoton (alltså skal-justerade flygbilder, lodbilder, där exempelvis ett 100m2 stort hus ser lika stort ut oavsett vart i bilden det ligger, i mitten eller i ett hörn, jämför med ett vanligt fotografi där det som ligger närmast kameran ser större ut än det som ligger längre bort) genom att mer eller mindre med handkraft slita och dra i flygbilden. Man värmde materialet, krympte på vissa ställen och drog på andra för att uppnå ett så bra och enheligt resultat som möjligt. Detta ortofoto använde man sedan som bakgrund för att passa in gränserna. Kartritarna satt med förrättningsakterna som facit, och försökte passa in fastigheterna med hjälp av detaljer i akten, som man kunde se på ortofotot. Ibland kunde detta vara lite svårt, då flygningen kanske gjorts året innan förrättningen, tänk exempel då ett nytt bostadsområde mitt i en fd skog anläggs, om flygbilden togs innan röjningsarbetet påbörjats finns inga byggnader, diken eller vägar att "hänga upp" fastighetsgränserna på.
Betänk även att detta arbete utfördes på material i skala 1:10 000, dvs 1 dm är 1 km, alltså 1 cm 100 m och 1 mm är 10 m...
Detta arbete deltog jag själv i från 1989-1999, och påståendet som någon skrev tidigare att de senaste årtiondets gränser skulle vara behäftade med färre fel än äldre ställer jag mig tveksam till. Även om vi "på min tid" hade något bättre framställningsmetoder för ortona än de jag beskrev, så var de inte lika bra som idag.
Vartefter tiden har gått har flygbilderna blivit bättre, skapandet av ortofotona sker idag med digital teknik och mycket större noggrannhet kan uppnås. Med ojämna intervall, lite olika i landet, sker nya flygningar och nya ortofoton skapas. Med ojämna intervall, olika i landet och olika för olika typer av information, gås den topografiska informationen igenom och korrigeras så att den passar överens med detaljerna i de nya ortofotona. Man flyttar exempelvis husen och vägarna på kartan så att de stämmer överens med det man ser i ortofotot. Detta arbete utförs av kartmänniskor på Lantmäteriet. Dock får kartmänniskorna inte röra fastighetsgränserna, då dessa handhas av fastighetsbildningskontoren, som kan vara kommunala på vissa ställen i landet, och Lantmäterianknutna i andra delar. Justeringar av fastighetsgränserna sker vanligen endast då större förrättningar ska ske inom ett område, eller om det blir påkallat av någon sakägare = "vanlig människa".
Alltså finns det ett nytt ortofoto, hus och vägar är justerade till det ortot, medan gränserna ligger kvar där de låg innan. = stämmer inte överens.
Om vi då går tillbaka en liten bit i detta inlägg, jag citerar "Betänk även att detta arbete utfördes på material i skala 1:10 000, dvs 1 dm är 1 km, alltså 1 cm 100 m och 1 mm är 10 m..."
Vi har alltså ett flertal felkällor som är skapade under årens lopp. I vissa fall kan nog felen ta ut varandra och bidra till att slutresultatet blir riktigt bra, men i andra fall ökar felen dramatiskt och blir riktigt stora. Idag, med moderna presentationsmöjligheter kan man plötsligt förstora delar av denna fastighetskarta, skapad i och anpassad för skala 1:10 000, och tror att allt ska vara perfekt. Bara linjebredden på en fastighetsgräns, ca 1 mm, ritad på ett material i skala 1:10 000 motsvarar 10 meter i verkligheten.
Det säger sig egentligen självt att Fastighetskartan inte har rättsverkan, med alla dessa fel. Det är förrättningsakten, och de koordinater som finns nedtecknade där som gäller. Se Fastighetskartan mer som en illustration och en ungefärlig bild.
 
Intresssant inlägg av Malin, tack så mycket!

Fastighetskartans ursprung är inte för att visa var fastigheterna går, utan för att man ganska enkelt skall veta vilka fastigheter som finns i ett visst område, en slags register alltså. Mer som en översiktskarta ungefär. Då förstår man kanske bättre varför noggranheten inte är så stor (och inte har varit så jätteviktig heller)..
 
hej det första man bör göra är att begära en gränsutsättning av lantmätaren
det andra är att leta efter info om avstyckningen ifrån stamfastigheten
i det första läget är det gränsutsättninge som gäller.
men för säkerhets skull kolla avstyckningshandlingarna.:)
 
blaksta skrev:
Markeringar i terrängen (verkligenheten) gäller. Förrättningskartan är en hjälp med förhoppningsvis mått och typ av markering ex rör, råsten.
I mitt fall stämmer inte stenmurarna med fastighetskartan. På kartan är gränsen spikrak, men i verkligheten skiljer det på något ställe tio meter. Och det är alltså murarna som gäller?

Och vem är det som märker ut gränser med meterhöga gula rör med en röd markering på toppen, är det lantmäteriet eller skogsbolagen själva? Dom har kommit upp alldeles nyligen, så det är antagligen skogsavverkning på gång i vinter
 
Det är inte säkert att murarna markerar gränsen. Du måste ta fram förrättningskaten, där det står vad punkterna är.

Meter höga gula rör med röd markering på toppen? Det låter som en rågångsstolpe från KEBA. Det sätter markägaren ut, så han vet vilka träd som är hans/hennes respektive grannens. Har ingen rättsverkan, men är väldigt praktiska. Själv använder jag röda med blå knopp. :)

Avverkning, gallring, röjning eller ägare som tröttnat på att inte veta var gränsen går.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.