Storbankerna kostar villakunder i snitt 7000 SEK/år extra ?
Såg denna artikel som jag tänkte kunde vara av intresse för att spara pengar..
sbab.se: Debattartikel: "Banker raserar kundernas förtroende" (2024-10-01)
En artikel av:
Mikael Inglander, VD SBAB (556253-7513)
Arvid Krönmark, VD Skandiabanken (516401-9738)
Per Lindblad, VD Landshypotek Bank (556500-2762)
"Många bankkunder upplever problem med bankernas förhandlingstvång av bolåneräntor. Det finns en känsla av ständigt informationsunderläge och en stress i att löpande bevaka sin ränta. Det som sällan kommer fram är att det redan i dag finns en annan prismodell med transparenta räntor."
"Den svenska bolånemarknaden kan i dagsläget något förenklat delas upp i två huvudsakliga modeller; transparenta bolån utan förhandling samt bolån som kräver förhandling. Skandiabanken, SBAB och Landshypotek Bank är i dagsläget de tre största aktörerna som valt den första modellen med förhandlingsfria bolån."
"Den gängse uppmaningen från boendeekonomer och politiker i offentligheten brukar vara att man som kund ska ta kontakt med sin bank och förhandla om man inte är nöjd med sin nuvarande ränta. Den uppmaningen har man dock som kund inte mycket nytta av om banken är ovillig att förhandla."
"Storbanksmodellen förutsätter att kunder förhandlar med banken om rabatter på det så kallade listpriset. Ju starkare förhandlingsposition kunden har – exempelvis hög inkomst och stort sparande – desto större möjlighet har hen att påverka sin ränta."
"Vidare är ränterabatten som storbankerna erbjuder nästan alltid tidsbunden och kunden befinner sig i ett tydligt informationsunderläge gentemot sin motpart."
"För kunder som är missnöjda med sin ränta och inte ges möjlighet att förhandla återstår endast möjligheten att flytta sitt bolån."
"Nya siffror för augusti i år visar att storbankpåslaget i genomsnitt landar på omkring 7 000 kronor per år för villaägare och 5 000 kronor per år för lägenhetsinnehavare i Stockholms län."
Jämförelse:
(bankerna verkar sakna vital information?)
svd.se: Bolånekunder inlåsta – får inte förhandla ränta (2024-09-03)
dn.se: DN Debatt. ”Listräntans enda syfte är att lura bankkunderna” (2024-09-24)
Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Cecilia Reuter, ordförande, Villaägarna
sbab.se: Debattartikel: "Banker raserar kundernas förtroende" (2024-10-01)
En artikel av:
Mikael Inglander, VD SBAB (556253-7513)
Arvid Krönmark, VD Skandiabanken (516401-9738)
Per Lindblad, VD Landshypotek Bank (556500-2762)
"Många bankkunder upplever problem med bankernas förhandlingstvång av bolåneräntor. Det finns en känsla av ständigt informationsunderläge och en stress i att löpande bevaka sin ränta. Det som sällan kommer fram är att det redan i dag finns en annan prismodell med transparenta räntor."
"Den svenska bolånemarknaden kan i dagsläget något förenklat delas upp i två huvudsakliga modeller; transparenta bolån utan förhandling samt bolån som kräver förhandling. Skandiabanken, SBAB och Landshypotek Bank är i dagsläget de tre största aktörerna som valt den första modellen med förhandlingsfria bolån."
"Den gängse uppmaningen från boendeekonomer och politiker i offentligheten brukar vara att man som kund ska ta kontakt med sin bank och förhandla om man inte är nöjd med sin nuvarande ränta. Den uppmaningen har man dock som kund inte mycket nytta av om banken är ovillig att förhandla."
"Storbanksmodellen förutsätter att kunder förhandlar med banken om rabatter på det så kallade listpriset. Ju starkare förhandlingsposition kunden har – exempelvis hög inkomst och stort sparande – desto större möjlighet har hen att påverka sin ränta."
"Vidare är ränterabatten som storbankerna erbjuder nästan alltid tidsbunden och kunden befinner sig i ett tydligt informationsunderläge gentemot sin motpart."
"För kunder som är missnöjda med sin ränta och inte ges möjlighet att förhandla återstår endast möjligheten att flytta sitt bolån."
"Nya siffror för augusti i år visar att storbankpåslaget i genomsnitt landar på omkring 7 000 kronor per år för villaägare och 5 000 kronor per år för lägenhetsinnehavare i Stockholms län."
Jämförelse:
| Bank: | Org nr: | Vinstmarginal: | Omsättning MSEK: | Tillgångar MSEK: |
| SBAB Bank | 556253-7513 | 21,18% | 6 588 | 294 075 |
| Skandiabanken | 516401-9738 | |||
| Landshypotek Bank | 556500-2762 | 20,51% | 2 752 | 70 803 |
| Swedbank | 502017-7753 | 18,92% | 38 058 | 1 000 000 |
| Nordea | 502010-5523 | |||
| SEB | 502032-9081 |
svd.se: Bolånekunder inlåsta – får inte förhandla ränta (2024-09-03)
dn.se: DN Debatt. ”Listräntans enda syfte är att lura bankkunderna” (2024-09-24)
Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Cecilia Reuter, ordförande, Villaägarna
Redigerat:
Ja visst är det märkligt med dessa listpriser som i praktiken aldrig tillämpas. Ja inte för andra än de som inte har koll på att man förväntas förhandla.
De tre bankVD:arna förefaller en aning självgoda när de påstår att de har en transparent prissättning. Som vanlig kund i dessa banker är det inget som märks. Skillnaden är väl egentligen att de ger alla samma grundränta. Denna grundränta justeras sedan utifrån vissa ganska tydliga spelregler, som inkomst, belåningsgrad lånebelopp osv. Det är naturligtvis bra.
Men det saknas transparens i hur grundräntan sätts. Det är en så grundläggande del i beräkningen av räntesatsen att jag inte med bästa vilja i världen kan tycka att det är transparent hur räntan sätts.
Det jag saknar är en tydlig information om detta. Modellen som elbolagen använder för sk rörligt (timdebiterat) elpris är enkel och kan kallas transparent. Priset ges som marknadspris på elbörsen plus ett påslag. Kunden får hela tiden ett marknadsrelaterat pris.
Bankerna kan göra exakt samma sak. Alltså ange räntan som marknadsräntan plus ett påslag. Man kan t.ex. använda STIBOR 3mån för de sk rörliga räntorna. Då skulle vi få något som kan kallas transparens.
Min uppmaning till de tre bankVD:arna är att ta steget fullt ut och bli transparenta på riktigt.
De tre bankVD:arna förefaller en aning självgoda när de påstår att de har en transparent prissättning. Som vanlig kund i dessa banker är det inget som märks. Skillnaden är väl egentligen att de ger alla samma grundränta. Denna grundränta justeras sedan utifrån vissa ganska tydliga spelregler, som inkomst, belåningsgrad lånebelopp osv. Det är naturligtvis bra.
Men det saknas transparens i hur grundräntan sätts. Det är en så grundläggande del i beräkningen av räntesatsen att jag inte med bästa vilja i världen kan tycka att det är transparent hur räntan sätts.
Det jag saknar är en tydlig information om detta. Modellen som elbolagen använder för sk rörligt (timdebiterat) elpris är enkel och kan kallas transparent. Priset ges som marknadspris på elbörsen plus ett påslag. Kunden får hela tiden ett marknadsrelaterat pris.
Bankerna kan göra exakt samma sak. Alltså ange räntan som marknadsräntan plus ett påslag. Man kan t.ex. använda STIBOR 3mån för de sk rörliga räntorna. Då skulle vi få något som kan kallas transparens.
Min uppmaning till de tre bankVD:arna är att ta steget fullt ut och bli transparenta på riktigt.
Ett grundproblem är väl att det är en fiatekonomi där man lånar ut fiktiva pengar som baseras på skulder och statens utgifter är mer kopplade till inflation mm än skatt. Kanske man inte vill gräva för djupt i detta träsk. Man har betalt för att inte veta.O skrev:
Nu måste man inse att bankerna är vinstdrivande företag på en marknad.
Det man söka efter som konsument är banker som är känsliga för deras rykte hos allmänheten och vad politiker i maktställning tycker. Dvs större väletablerade banker.
En lösning om man är en attraktiv lånekund (hög stadig inkomst, hög = i relation till lånestorleken) är att välja obunden ränta och byta varje gång det finns alternativ med signifikant lägre ränta. Tyvärr sätter regler och byråkrati i dag hinder för att göra så här fullt ut.
I slutändan är hur bankerna redovisar och deras principer inte relevanta här. Det som är avgörande är den ränta man måste betala.
En intressant ändring vore att bolånekunder (Sic!) alltid kunde byta bolånebank snabbt och utan signifikant kostnad. Och ev att banker skulle vara skyldiga att acceptera nya bolånekunder som annars är "felfria" s a s. Dvs de har bra/relevant inkomst, har inga betalningsanmärkningar eller är kriminella.
Det man söka efter som konsument är banker som är känsliga för deras rykte hos allmänheten och vad politiker i maktställning tycker. Dvs större väletablerade banker.
En lösning om man är en attraktiv lånekund (hög stadig inkomst, hög = i relation till lånestorleken) är att välja obunden ränta och byta varje gång det finns alternativ med signifikant lägre ränta. Tyvärr sätter regler och byråkrati i dag hinder för att göra så här fullt ut.
I slutändan är hur bankerna redovisar och deras principer inte relevanta här. Det som är avgörande är den ränta man måste betala.
En intressant ändring vore att bolånekunder (Sic!) alltid kunde byta bolånebank snabbt och utan signifikant kostnad. Och ev att banker skulle vara skyldiga att acceptera nya bolånekunder som annars är "felfria" s a s. Dvs de har bra/relevant inkomst, har inga betalningsanmärkningar eller är kriminella.
Det är ett mynt (hi-hi) med två sidor. Om man har ett sparkapital insatt på bankens konto och tycker man får för dålig ränteinkomst på grund av att banken i fråga prioriterar aktieutdelning till sina ägare finns ett riktigt bra alternativ. Man byter från att var kund till att bli ägare.TRJBerg skrev:
Dvs man köper aktier i banken för pengarna på sparkontot.
Om man tar Swedbank som exempel ligger deras rörliga sparräntor på mellan 1,65% och 2,1%. Sk direktavkastning på aktien är 7,4%
Om man antar att räntan och direktavkastningen är samma under 10 år och att man har 10000kr på ett Sparkonto med 1,65% ränta har man efter 10 år 11046kr och efter 20 år 12202kr
Om man istället har aktier för 10000kr (och återinvesterar = köper fler aktier för utdelningarna) har värdet efter 10 år vuxit till 19672kr och efter 20 år till 38697
Som, fd kund numera, aktieägare söker man efter banker med rejäl räntemarginal och hög direktavkastning. Det är ofta samma banker. Speciellt som politikerna alltid räddar dessa om de hamnar i kris...
En utmärkt idé. Man kan göra samma sak med sina sparpengar. Då är det enkelt att föra över rubbet på kontot till en annan bank. Konton brukar kunna öppnas direkt på nåtet om man inte har innan.
Alternativt passar man på och konsekvent byter bank varje gång räntan ändras till något sämre. Med sparpengar kan man göra så idag.
Det hade varit logiskt om samma sak gällde bostadslån.
Precis!
För lån upp till t.ex. 80% av bostadens marknadsvärde borde inget annat krav behövas än att man redan har blivit beviljad ett lån. Då har den nya banken en tillräckligt bra säkerhet.
Apropå sparpengar så roterar jag runt nischbanker med dem i 3 mån bundet. Av någon anledning har 3 mån bundet ofta högsta räntan. Men jag är selektiv vilka nischbanker jag använder.
(Har annars det mesta i Globala indexfonder med låga avgifter. Vore jag yngre hade jag nog haft nästan allt där.)
(Har annars det mesta i Globala indexfonder med låga avgifter. Vore jag yngre hade jag nog haft nästan allt där.)