10 182 läst · 74 svar
10k läst
74 svar
Mitt första hus - kommer jag sakna att bo i lägenhet (vi får se)
Om det är en BRF du bor i så kan det vara bra att du engagerar dig i styrelsen och hjälper till att arbeta för att föreningen ska skötas och fungera så bra som möjligt. Prata med styrelsen om vilka kompetenser som de (om några) har behov av och fundera hur du bäst kan bidraga. Man behöver inte kunna allt från början men man behöver vara intresserad av att lära sig olika saker som föreningen och styrelsen har behov av. Det kan vara många olika saker som ekonomi och underhåll av fastigheter. Prata även med valberedningen om du anser att du kan bidraga. En väl fungerande förening med bra ekonomi gynnar alla medlemmar. Föreningen där jag ingick i styrelsen hade drygt 100 lägenheter. Oftast hade vi 1-2 lägenheter där vi hade olika problem med de boende. Håller det sig på den nivån så kan en bra styrelse oftast hantera problemen beroende på vad de består i. Ingår föreningen i någon övergripande organisation så finns det ofta hjälp att få/köpa med juridik och frågor om förvaltning och fastighetsskötsel.Alfredo skrev:
Börjar närma sig flytt nu och tankarna börjar snurra allt mer. Något jag funderat över är detta...
Bor ju som sagt i lägenhet just nu som jag gjort hela livet. Bor högt upp långt ifrån alla ljud och kan sova med fönstret på glänt så som jag tycker om för att få in frisk luft.
I huset däremot kommer jag att sova på markplan. Att sova med öppet fönster där, vette fan om det kommer att fungera med tanke på att vi bor relativt centralt. Kommer förmodligen höra bilar som kör förbi, sopbilen, folk som pratar högt kanske, dvs ljud jag aldrig hör i lägenheten då jag bor så högt upp. Gissar att dessa ljud kommer att upplevas som mer "in your face".
Hur funkar det för er som bor i hus relativt centralt i storstad? Kan ni sova med fönster på glänt? Tänker att jag eventuellt kan behöva installera en AC i sovrummet med tanke på hur känslig jag är för värme/stillastående luft.
Bor ju som sagt i lägenhet just nu som jag gjort hela livet. Bor högt upp långt ifrån alla ljud och kan sova med fönstret på glänt så som jag tycker om för att få in frisk luft.
I huset däremot kommer jag att sova på markplan. Att sova med öppet fönster där, vette fan om det kommer att fungera med tanke på att vi bor relativt centralt. Kommer förmodligen höra bilar som kör förbi, sopbilen, folk som pratar högt kanske, dvs ljud jag aldrig hör i lägenheten då jag bor så högt upp. Gissar att dessa ljud kommer att upplevas som mer "in your face".
Hur funkar det för er som bor i hus relativt centralt i storstad? Kan ni sova med fönster på glänt? Tänker att jag eventuellt kan behöva installera en AC i sovrummet med tanke på hur känslig jag är för värme/stillastående luft.
Är man normalt funtad vänjer msn sig vid "hemmaljud" efter en tid. Jag reagerar tex på hissljud och röster i trapphus när jag besöker lägenhetsboende barn.
Att tassa ut i trädgården i nattdräkt med morgonkaffet denna sommar överväger då all annan form av boende!
Att tassa ut i trädgården i nattdräkt med morgonkaffet denna sommar överväger då all annan form av boende!
Vi har 3 tågspår ca 200 m bakom oss. Trodde det skulle störa men nu är det bara charmigt. Går väl minst 2-3ggr/h.
Vi har får betandes 50 m från oss och mot tågspåren. Dom pratar på friskt. Halvåret som dom inte är här saknar man dem. Ljuden vänjer man sig vid om man ser fördelarna med att bo i hus. Just nu några katter som bråkar..
Jag kan inte tänka mig att flytta tillbaka till en lägenhet igen. Kanske när jag blir gammal men vet egentligen inte varför. Flytta till mindre för att barnen flyttar ut? Näe då blir det ju mer plats till mig och min fru. Och barnen kan komma och hälsa på med sina familjer.
Jag kan välja om jag vill vara ifred. Min tomt, min Borg. Gillar ytor. Har ca 5 km till staden vilket är på lagom avstånd.
Folk generellt tänker för mkt på saker innan dem har hänt. Det är oron för tanken som ställer till det. Det är sällan det man oroar sig över faktiskt inträffar.
Vi har får betandes 50 m från oss och mot tågspåren. Dom pratar på friskt. Halvåret som dom inte är här saknar man dem. Ljuden vänjer man sig vid om man ser fördelarna med att bo i hus. Just nu några katter som bråkar..
Jag kan inte tänka mig att flytta tillbaka till en lägenhet igen. Kanske när jag blir gammal men vet egentligen inte varför. Flytta till mindre för att barnen flyttar ut? Näe då blir det ju mer plats till mig och min fru. Och barnen kan komma och hälsa på med sina familjer.
Jag kan välja om jag vill vara ifred. Min tomt, min Borg. Gillar ytor. Har ca 5 km till staden vilket är på lagom avstånd.
Folk generellt tänker för mkt på saker innan dem har hänt. Det är oron för tanken som ställer till det. Det är sällan det man oroar sig över faktiskt inträffar.
Alla är olika känsliga och man reagerar olika i olika situationer. Jag kände mig väldigt instängd i lägenhet när grannarnas ljud hördes genom väggar, golv och tak vid alla möjliga tider på dygnet. Man kunde liksom inte komma bort från ljudet och jag störde mig tillslut på minsta fotsteg.
Vi bor nu i ett relativt lugnt villaområde i Stockholmsförort, men det är klart att man hör sopbilen, dagisgruppen som går förbi, grannens tonåring som drar förbi på moppe, närliggande större bilväg i vissa väder osv. Det konstigaste ljudet på senare tid är fallfrukt som landar på grannens soptunna 😄 Jag är relativt känslig för ljud, men när jag vet vad det är som låter och vet att jag i värsta fall kan stänga fönstret och få det tyst är det okej. Ingen hamrar i väggen på lördag kväll eller ”knarrar rytmiskt med sängen” mitt i natten på våningen ovanför.
Vänta och se hur det blir, och du har ju redan tänkt ut en backup-plan med AC.
Vi bor nu i ett relativt lugnt villaområde i Stockholmsförort, men det är klart att man hör sopbilen, dagisgruppen som går förbi, grannens tonåring som drar förbi på moppe, närliggande större bilväg i vissa väder osv. Det konstigaste ljudet på senare tid är fallfrukt som landar på grannens soptunna 😄 Jag är relativt känslig för ljud, men när jag vet vad det är som låter och vet att jag i värsta fall kan stänga fönstret och få det tyst är det okej. Ingen hamrar i väggen på lördag kväll eller ”knarrar rytmiskt med sängen” mitt i natten på våningen ovanför.
Vänta och se hur det blir, och du har ju redan tänkt ut en backup-plan med AC.
Från början, absolut. Gissningsvis sorterar din hjärna bort det efter ett tag.E Erik JS skrev:
Du kanske också kommer märka att din hjärna inte lika snabbt lär sig att sortera bort ljuden från ditt eget ansvarsområde, dvs det som tycks komma från ditt eget hus. Ett knappt hörbart ljud - som skulle kunna vara något som droppar - är kanske svårare för en husägare att somna ifrån än sirenerna från utryckningsfordon ute på vägen.
Intressant. Vi bor dock väldigt tyst i vår lägenhet. Är nyproducerat och högst upp i huset och när jag lägger mig och när jag vaknar är det helt tyst. Jag hör egentligen ingenting i mitt sovrum som vetter mot skog. Inga grannar, inga fordon, inga barn. Och då bor vi också väldigt centralt.M mrsnhp skrev:Alla är olika känsliga och man reagerar olika i olika situationer. Jag kände mig väldigt instängd i lägenhet när grannarnas ljud hördes genom väggar, golv och tak vid alla möjliga tider på dygnet. Man kunde liksom inte komma bort från ljudet och jag störde mig tillslut på minsta fotsteg.
Vi bor nu i ett relativt lugnt villaområde i Stockholmsförort, men det är klart att man hör sopbilen, dagisgruppen som går förbi, grannens tonåring som drar förbi på moppe, närliggande större bilväg i vissa väder osv. Det konstigaste ljudet på senare tid är fallfrukt som landar på grannens soptunna 😄 Jag är relativt känslig för ljud, men när jag vet vad det är som låter och vet att jag i värsta fall kan stänga fönstret och få det tyst är det okej. Ingen hamrar i väggen på lördag kväll eller ”knarrar rytmiskt med sängen” mitt i natten på våningen ovanför.
Vänta och se hur det blir, och du har ju redan tänkt ut en backup-plan med AC.
Det som oroar mig lite är att jag sovit hos folk som har hus eller radhus och jag upplever att ljuden kommer extremt nära mot vad jag är van vid. Om någon pratar utanför låter det som att de är i ens hus, eller om en sopbil åker förbi hörs det ganska rejält så man nästan kan känna vibrationerna.
Jagh inbillar mig inte att man kan förvänta sig att bo centralt i hus i storstad och att det ska vara helt tyst, jag tror nog jag bara tagit tystnaden och lugnet i min lägenhet för givet och antagit att om man bor i hus kommer det vara helt tyst. Jag har nog inte tänkt så mycket på att man hamnar på markplan.
Men vi får se. Jag oroar mig kanske i onödan och kanske är det en vanesak som jag kan bortse ifrån i framtiden när jag vant mig
Låter väl mer som din hjärna inte släpper fram ljuden till ditt medvetande.E Erik JS skrev:
När bussen dånar förbi utanför ditt hus så skulle jag vakna ifall jag sov med öppet fönster där. Även om det är högt upp.E Erik JS skrev:
Nyproducerade lägenheter är mer isolerade än gamla. Jag har haft bekanta som bott i 70-tals hyreshus och hört vad grannarna säger.
Ljudet går inte så mycket längre bara för att man är några våningar upp.E Erik JS skrev:Jagh inbillar mig inte att man kan förvänta sig att bo centralt i hus i storstad och att det ska vara helt tyst, jag tror nog jag bara tagit tystnaden och lugnet i min lägenhet för givet och antagit att om man bor i hus kommer det vara helt tyst. Jag har nog inte tänkt så mycket på att man hamnar på markplan.
Ja, man blir van. Jag har liksom en tidigare skribent bott vid järnväg (stambanan). Dröjde inte länge innan man slutade höra tågen.E Erik JS skrev:
Det mesta som stör dig är att du oroar dig.
Jag har bott i runt fem olika lägenheter bara de senaste åren och visste vad jag var ute efter och hur jag skulle optimera vårt boende. Lägenheten är medvetet vald just för sin tysthet. Högst upp, nyproducerad, sovrum mot skog, osv. Det är i princip helt tyst. Självklart kan jag höra ljud ibland, men det är ingenting som att befinna sig på markplan.D daVinci skrev:
Inga bussar åker här där vi bor. Ingen biltrafik alls förutom boende som ska köra in i garaget. Vi är många våningar upp så de ljud som ändå existerar känns ganska långt bort om du förstår vad jag menar.D daVinci skrev:
Precis, vi har bott i lägenheter med fruktansvärd lyhördhet. Alltså, så illa att man kan höra vad folk pratar om eller när de spelar musik så kan man sjunga med i texten. Det är fruktansvärt. Jag har lärt mig av detta under åren och optimerat mitt boende utefter mina tidigare erfarenheter.D daVinci skrev:
Det är ganska rejäl skillnad att bo på markplan jämfört med t ex våning 5-6 enligt min erfarenhet. Bor man vid en kraftigt trafikerad gata kommer det ju fortfarande höras, men i regel kommer man längre bort från ljuden ju högre upp man bor. Det blir inte lika mycket "in your face".D daVinci skrev:
Jag får helt enkelt återkomma när vi flyttat och bott in oss ett tag. Jag hoppas ju verkligen att det är som många av er säger, att man vänjer sig. Precis som en människa som bott i villa hela livet måste vänja sig vid nya saker i lägenhet så är det samma för mig som aldrig bott i villa.D daVinci skrev:
Jag tror kanske den största förändringen blir att jag kommer ha en gata utanför jämfört med nu där vi inte har någon egentlig biltrafik alls. Det är visserligen en relativt liten genomfartsgata med hastighet 30 km/h och där det under dagtid passerar kanske 0-4 bilar var femte minut. När det inte åker förbi bilar alls är det helt tyst. Bara vinden hörs.
Som ni märkt, jag är lite av den ängsliga typen, men det blir nog bra 😅
När du startade tråden, och när man läser rubriken, får man intrycket att du frågar hur det blir att bo i villa jämfört med lägenhet.E Erik JS skrev:Jag har bott i runt fem olika lägenheter bara de senaste åren och visste vad jag var ute efter och hur jag skulle optimera vårt boende. Lägenheten är medvetet vald just för sin tysthet. Högst upp, nyproducerad, sovrum mot skog, osv. Det är i princip helt tyst. Självklart kan jag höra ljud ibland, men det är ingenting som att befinna sig på markplan.
Inga bussar åker här där vi bor. Ingen biltrafik alls förutom boende som ska köra in i garaget. Vi är många våningar upp så de ljud som ändå existerar känns ganska långt bort om du förstår vad jag menar.
Precis, vi har bott i lägenheter med fruktansvärd lyhördhet. Alltså, så illa att man kan höra vad folk pratar om eller när de spelar musik så kan man sjunga med i texten. Det är fruktansvärt. Jag har lärt mig av detta under åren och optimerat mitt boende utefter mina tidigare erfarenheter.
Det är ganska rejäl skillnad att bo på markplan jämfört med t ex våning 5-6 enligt min erfarenhet. Bor man vid en kraftigt trafikerad gata kommer det ju fortfarande höras, men i regel kommer man längre bort från ljuden ju högre upp man bor. Det blir inte lika mycket "in your face".
Jag får helt enkelt återkomma när vi flyttat och bott in oss ett tag. Jag hoppas ju verkligen att det är som många av er säger, att man vänjer sig. Precis som en människa som bott i villa hela livet måste vänja sig vid nya saker i lägenhet så är det samma för mig som aldrig bott i villa.
Jag tror kanske den största förändringen blir att jag kommer ha en gata utanför jämfört med nu där vi inte har någon egentlig biltrafik alls. Det är visserligen en relativt liten genomfartsgata med hastighet 30 km/h och där det under dagtid passerar kanske 0-4 bilar var femte minut. När det inte åker förbi bilar alls är det helt tyst. Bara vinden hörs.
Som ni märkt, jag är lite av den ängsliga typen, men det blir nog bra 😅
Nu däremot verkar frågan vara att du har bott högt upp i obygden, där inga ljud finns, och nu skall bo centralt med stadstrafik.
Det är en helt annan fråga.
Tja, har du biltrafik utanför så kommer du notera den tills du kopplar bort det. Sedan kommer alltid extra högt ljud släppas fram till ditt medvetande. Kan vara någon med hål i avgasrör, eller motsvarande.
Har du svårt för det så är det bara att bo där det är lugnare.
För egen del har jag bott i villa i Stockholm på olika ställen, men sett till att mikroläget är lugnt och stillsamt. Och inte bosatt mig vid genomfartsgator. Återvändsgator har mindre trafik. Dock skall man vara medveten om att villaägare vanligen inte lämnar tomten i annat än bil. Och det blir många bilrörelser från en del tomter varje dag. Så inte ens återvändsgator är skonade.
Ska man vara riktigt ostörd så är nog mitt på en stor tomt utanför stadsplanerat område lösningen.
Hur kommer det sig att ni valde ett centralt beläget hus om du vill ha det tyst runtomkring? Ett hus med fönster mot gata är ju aldrig lika tyst som en nyproducerad lägenhet med fönster mot skog.
Men som sagt, vänta och se och ge det en stund. Om inte annat hittar du kanske andra fördelar med att bo i hus. Det går ju alltid att flytta till tystare läge om du efter några år känner att det inte funkar och att du kan offra lite ”centralt läge” för att få fortsätta bo i ett hus men tystare.
Men som sagt, vänta och se och ge det en stund. Om inte annat hittar du kanske andra fördelar med att bo i hus. Det går ju alltid att flytta till tystare läge om du efter några år känner att det inte funkar och att du kan offra lite ”centralt läge” för att få fortsätta bo i ett hus men tystare.
På 80-talet hade jag en kollega som bodde centralt i lägenhet, med trottoar utanför sovrummet. Frun ville nödvändigtvis sova med öppet fönster. Men det hade ju sina konsekvenser då förbipasserande på natten roade sig med att hiva in skräp genom fönsteröppningen.E Erik JS skrev:
Deras lösning blev att flytta till villa.
Att ha en portabel AC igång när man skall sova kräver extra utmattning och sömnbrist. Det folk gör är att kyla ned rummet innan dom skall sova. Detta gäller en del dagar på sommaren. Så det är väl en mindre ansträngning. Jag skulle väl rekommendera det mer än att ha fönster öppet.E Erik JS skrev:
Men detta varierar ju med person. Jag har med stor förvåning noterat att en granne har fönster öppna året runt. Kanske någon med frisklufts-psykos. Ja, inget jag lägger mig i.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 717 inlägg
Jag tror det kommer bli bra. Det är alltid en ny ljudbild på en ny plats. Njut och stimuleras av ljuden, för det brukar inte vara så mycket om man inte har en trafikled eller typ rondell inom 100m
Slappna av, njut av det lya. Få sinnet att söka efter allt som är härligt på den nya platsen
Ibland letar man saker att störa sig på, lite undermedvetet och sen sätter det sig som en irriterande defekt som inte hör hemma där. Irritationen växer mer och mer tills man exploderar eller accepterar den. Bättre då att gilla läget från början
Slappna av, njut av det lya. Få sinnet att söka efter allt som är härligt på den nya platsen
Ibland letar man saker att störa sig på, lite undermedvetet och sen sätter det sig som en irriterande defekt som inte hör hemma där. Irritationen växer mer och mer tills man exploderar eller accepterar den. Bättre då att gilla läget från början
Det känns nästan som att du har en lite dömande och konfrontativ inställning till det jag delar med mig av. Tråkigt om det är så. Hur ska jag veta hur det är att bo i hus innan jag gjort det? Lägenhet har jag bott i hela mitt liv, så det kan jag innan och utan, men menar du att jag ska köpa ett hus och så vet jag innan exakt hur allt kommer att vara?D daVinci skrev:När du startade tråden, och när man läser rubriken, får man intrycket att du frågar hur det blir att bo i villa jämfört med lägenhet.
Nu däremot verkar frågan vara att du har bott högt upp i obygden, där inga ljud finns, och nu skall bo centralt med stadstrafik.
Det är en helt annan fråga.
Tja, har du biltrafik utanför så kommer du notera den tills du kopplar bort det. Sedan kommer alltid extra högt ljud släppas fram till ditt medvetande. Kan vara någon med hål i avgasrör, eller motsvarande.
Har du svårt för det så är det bara att bo där det är lugnare.
För egen del har jag bott i villa i Stockholm på olika ställen, men sett till att mikroläget är lugnt och stillsamt. Och inte bosatt mig vid genomfartsgator. Återvändsgator har mindre trafik. Dock skall man vara medveten om att villaägare vanligen inte lämnar tomten i annat än bil. Och det blir många bilrörelser från en del tomter varje dag. Så inte ens återvändsgator är skonade.
Ska man vara riktigt ostörd så är nog mitt på en stor tomt utanför stadsplanerat område lösningen.
Nu har jag varit modig och tagit ett "leap of faith". Jag är inte rädd. Det blir som det blir. Är det skit så flyttar jag igen. Det betyder dock inte att jag är utan oro och funderingar. Helst vill man ju inte hålla på och flytta. Det tar på krafterna.
Jag har startat den här tråden för att folk ska kunna följa min resa då andra kanske funderar på att göra samma och då ingår det att man också delar med sig av sina funderingar och det man oroar sig över.
Att du kallar det "friskluftspsykos" bara för att man vill sova med öppet fönster är...vet inte ens vad jag ska säga. Vi sover alla med öppet fönster i lägenheten. Verkligen ingenting konstigt med det. Ska jag sova med stängda fönster när det är 27C i lägenheten? Du behöver dessutom inte utgå ifrån dig själv, vissa blir lätt varma, andra blir lätt kalla. Whatever. Vilken diskussion 🙄
Redigerat: