Vilka diskmedel är okej att använda i minireningsverk
Vi har precis uppgraderat vårt avlopp med ett minireningsverk för BDT. Det intressanta är att många minireningsverk renar med hjälp av naturliga bakterier. Då vill man ju säkerställa att dom trivs och framför allt att man inte tar död på dom. Så jag frågade leverantören om dom hade en lista med godkända eller rekommenderade produkter men det hade dom så klart inte. Det var bara det vanliga självklara spola inte ner klorin, WC rengöring eller lösningsmedel, mm.
Så jag har gjort en ovetenskaplig efterforskning på internet som kanske kan vara intressant för alla er med enskilda avlopp.
Följande handdiskmedel har klassats som både miljövänliga och har bra disk resultat,
Det finns hormonstörande ämnen i många maskindiskmedel på marknaden därför skulle jag aldrig använda något annat än ett maskindiskmedel som inte Astma och Allergiförbundets testat och godkänt. De två första är testade med okej disk resultat i Råd o Rön men alla fungerar säkert bra om man diskar i 65C.
Allergitestade tvättmedel finns det gott om men alla tvättar inte lika bra. Jag har kommit fram till att följande flytande tvättmedel både är miljövänliga och tvättar bra.
Hoppas någon har nytta av detta och det kanske finns någon som kan addera eller har uppdaterad informationen:
Så jag har gjort en ovetenskaplig efterforskning på internet som kanske kan vara intressant för alla er med enskilda avlopp.
Följande handdiskmedel har klassats som både miljövänliga och har bra disk resultat,
- Axfood Såklart (klarar Astma och Allergiförbundets tester),
- Lidel W5 Sensitive (inte testats av Astma och Allergiförbundets)
Det finns hormonstörande ämnen i många maskindiskmedel på marknaden därför skulle jag aldrig använda något annat än ett maskindiskmedel som inte Astma och Allergiförbundets testat och godkänt. De två första är testade med okej disk resultat i Råd o Rön men alla fungerar säkert bra om man diskar i 65C.
- ICA Maskindisktabletter allt i ett,
- Coop Änglamark Maskindisktabletter,
- Axfood Såklart Maskindisktabletter,
- ICA SKONA Maskindisktabletter
Allergitestade tvättmedel finns det gott om men alla tvättar inte lika bra. Jag har kommit fram till att följande flytande tvättmedel både är miljövänliga och tvättar bra.
- ICA SKONA ,
- Coop Änglamark Kulörtvättmedel,
Hoppas någon har nytta av detta och det kanske finns någon som kan addera eller har uppdaterad informationen:
Alla tvätt och diskmedel för konsumentbruk skall ha tensider som bryts ned lätt i (mini)reningsverk - man får inte sälja något annat idag enligt nationella och EU-krav.
Det jag tycker kan ge problem i minireningsverk i avseende grumling av utgående vatten (vilket är potentiell slamflykt - förvisso i liten mängd) är tvätt och diskmedel som har stor mängd med zeoliter - de blir och är så finmalda efter användning att delar av det inte vill sedimentera på mycket lång tid, och all massa som inte vill lägga sig till ro i reningsverket (och tas vid slamsugning senare) är något som potentiellt bidrar till att sätta igen infiltreringen då detta till skillnad från biologiskt material - aldrig förmultnar eller försvinner eftersom de är mineralrisk 'lera'
med andra ord tvättsåpa är bättre alternativ framför tvättmedelspulver.
på diskmaskinsidan finns det inte så mycket att välja då jag ännu inte sett varianter med zeolitfria flytande tvättmedel för diskmaskiner (för restaurang-diskmaskiner är det annan sak - dessa flytande diskmedel är baserade på hög andel med NaOH och är väldigt akaliska)
Slutligen - man kan försöka dra med på både disk och tvättmedel till så låg dos som möjligt och hitta den magiska gränsen att tex. tvätt blir rent med så lite överskott av tvättmedel som möjligt - dvs att minska på dosen stegvis till ma upplever att tvätten inte blir så rent som förväntat och då höjer dosen en smula och blir det bra så få fortsätter man med det..
För handdiskmedel så är det inte så många droppar som behövs - speciellt inte om man har mjukt vatten och man får testa sig fram på samma sätt att minska på dosen tills man upplever att det inte blir rent och sedan öka igen en smula. ha diskmedel i en pumptvål-behållare och en pumptryck brukar ge runt 1.1 ml och den vägen kan räkna hur många pumptag för tex 15 liter vatten (brukar vara 2 eller 3 ml för handdiskmedel på 15 liter vatten - se förpakning)
Kör man pulverdiskmedel i diskmaskin kan man prova på motsvarande sätt med minskad pulvermängd medans med disktabletter så är man låst och oftast är det ganska för mycket diskmedel i dessa för de flesta vatten då dessa har avhärdningskemikalier för minst medelhårt vatten i mängd.
Förutom biologisk orsak så finns en anledning ytterligare att hålla ned rengöringsmedelmängden och det är för att minimera skumbildning i framförallt minireningsverkets luftad kammare så att man inte får problem av den orsaken att det väller skum över alla kanter...
Det jag tycker kan ge problem i minireningsverk i avseende grumling av utgående vatten (vilket är potentiell slamflykt - förvisso i liten mängd) är tvätt och diskmedel som har stor mängd med zeoliter - de blir och är så finmalda efter användning att delar av det inte vill sedimentera på mycket lång tid, och all massa som inte vill lägga sig till ro i reningsverket (och tas vid slamsugning senare) är något som potentiellt bidrar till att sätta igen infiltreringen då detta till skillnad från biologiskt material - aldrig förmultnar eller försvinner eftersom de är mineralrisk 'lera'
med andra ord tvättsåpa är bättre alternativ framför tvättmedelspulver.
på diskmaskinsidan finns det inte så mycket att välja då jag ännu inte sett varianter med zeolitfria flytande tvättmedel för diskmaskiner (för restaurang-diskmaskiner är det annan sak - dessa flytande diskmedel är baserade på hög andel med NaOH och är väldigt akaliska)
Slutligen - man kan försöka dra med på både disk och tvättmedel till så låg dos som möjligt och hitta den magiska gränsen att tex. tvätt blir rent med så lite överskott av tvättmedel som möjligt - dvs att minska på dosen stegvis till ma upplever att tvätten inte blir så rent som förväntat och då höjer dosen en smula och blir det bra så få fortsätter man med det..
För handdiskmedel så är det inte så många droppar som behövs - speciellt inte om man har mjukt vatten och man får testa sig fram på samma sätt att minska på dosen tills man upplever att det inte blir rent och sedan öka igen en smula. ha diskmedel i en pumptvål-behållare och en pumptryck brukar ge runt 1.1 ml och den vägen kan räkna hur många pumptag för tex 15 liter vatten (brukar vara 2 eller 3 ml för handdiskmedel på 15 liter vatten - se förpakning)
Kör man pulverdiskmedel i diskmaskin kan man prova på motsvarande sätt med minskad pulvermängd medans med disktabletter så är man låst och oftast är det ganska för mycket diskmedel i dessa för de flesta vatten då dessa har avhärdningskemikalier för minst medelhårt vatten i mängd.
Förutom biologisk orsak så finns en anledning ytterligare att hålla ned rengöringsmedelmängden och det är för att minimera skumbildning i framförallt minireningsverkets luftad kammare så att man inte får problem av den orsaken att det väller skum över alla kanter...
Redigerat:
Tack för din utförliga kommentar.X xxargs skrev:
Så utifrån minireningsverkets perspektiv är att i princip alla rengöringsmedlen på den svenska marknaden användbara. Dock kan zeoliter utgöra ett problem då de inte bryts ner och kan sätta igen filtreringen.
Då är frågan om allergi och hormonstörande tillsatser intressantare. Även om man som vi har efterpolering vill man ju inte riskera att fruktträd och bärbuskar eller i värsta fall dricksvattnet ska kontamineras. Min slutsats blir att så länge jag håller mig till rengöringsmedel som är testade och godkända av Astma och Allergiförbundet så har man gjort det man kan.
WC-rengöring och klorin går att spola ned så länge det handlar om måttliga mängder - dagens toalettrengöring består ofta till stor del av citronsyra, vinsyra eller annan organisk nedbrytbar syra som den kalkätande syran tillsammans med tensider - kan också finnas lite mineralsyror som sulfonater.
Att använda Hessa kalkbort är dock olämpligt för minireningsverk med Fosfor-fällning i områden med förhöjda krav. Hessa kalkbort är i princip en ganska starkt konc fosfosyra-lösning med lite tensider i sig och en kapsyl full av det motsvarar flera personer fosforlast under en dag. Vet man med sig att rengöra bryggeriutrustning med fosfatinnehållande rengöringmedel så kan man behöva öka fosforfällningstillsatsen till reningsverket under några dagar.
Klorin (i måttlig mängd) omvandlas ganska fort till sina ursprungsämnet koksalt som den är gjort på då i avlopp finns massor av organiska ämnen som kan oxideras upp.
att skura av duschabinens golv med klorin power mosse eller hemmagjord blandning med typ 1 del klorin och 2 delar vatten och en rejäl kläm med diskmedel kan man kosta på sig emellanåt för att få bort den gulaktiga tonen som bildas med tiden på ljusa plastytor (som duschkabingolv) och som är nästa omöjlig att få bort på annat sätt. - men det är åter igen - måttliga mängder och precis så mycket som behövs för att göra jobbet.
---
En sak att ha lite koll då och då är pH-halten i vattnet i reningsverket - går det under pH 6 så minskar denitrifieringen fort och under pH 5.5 och lägre så avstannar denitrifieringen helt och verket surar ned sig ännu fortare av all nitrat som bildas av urinens kväveinnehåll (urea) och bildar sur depå i reningsverkets vattenmängd och inte längre processas till ren kvävgas av denitrifierings-steget (som har en pH-höjande effekt iom. att den tar bort (helt) sura nitratjoner)
Blir det mycket surt som under pH 5.5 bör man hjälpa med 1 dl bikarbonat nedspolat med mycket vatten eller 0.5 dl hushållssoda/målarsoda (torra vit-pulversorten som även kallas kalcinerad soda - är det kristallsoda/målarsoda med närmast vattninga kristaller så behövs det betydligt mer då denna har mycket mer med vatten i sina kristaller) eller pH+ för pool (som oftast är just kalcinerad natriumsoda) och detta kan göras i köksvasken med mycket nedspolad vatten samtidigt, och sedan kolla pH några dagar senare och se om de höjts tillräckligt - annars mer soda.
Att använda Hessa kalkbort är dock olämpligt för minireningsverk med Fosfor-fällning i områden med förhöjda krav. Hessa kalkbort är i princip en ganska starkt konc fosfosyra-lösning med lite tensider i sig och en kapsyl full av det motsvarar flera personer fosforlast under en dag. Vet man med sig att rengöra bryggeriutrustning med fosfatinnehållande rengöringmedel så kan man behöva öka fosforfällningstillsatsen till reningsverket under några dagar.
Klorin (i måttlig mängd) omvandlas ganska fort till sina ursprungsämnet koksalt som den är gjort på då i avlopp finns massor av organiska ämnen som kan oxideras upp.
att skura av duschabinens golv med klorin power mosse eller hemmagjord blandning med typ 1 del klorin och 2 delar vatten och en rejäl kläm med diskmedel kan man kosta på sig emellanåt för att få bort den gulaktiga tonen som bildas med tiden på ljusa plastytor (som duschkabingolv) och som är nästa omöjlig att få bort på annat sätt. - men det är åter igen - måttliga mängder och precis så mycket som behövs för att göra jobbet.
---
En sak att ha lite koll då och då är pH-halten i vattnet i reningsverket - går det under pH 6 så minskar denitrifieringen fort och under pH 5.5 och lägre så avstannar denitrifieringen helt och verket surar ned sig ännu fortare av all nitrat som bildas av urinens kväveinnehåll (urea) och bildar sur depå i reningsverkets vattenmängd och inte längre processas till ren kvävgas av denitrifierings-steget (som har en pH-höjande effekt iom. att den tar bort (helt) sura nitratjoner)
Blir det mycket surt som under pH 5.5 bör man hjälpa med 1 dl bikarbonat nedspolat med mycket vatten eller 0.5 dl hushållssoda/målarsoda (torra vit-pulversorten som även kallas kalcinerad soda - är det kristallsoda/målarsoda med närmast vattninga kristaller så behövs det betydligt mer då denna har mycket mer med vatten i sina kristaller) eller pH+ för pool (som oftast är just kalcinerad natriumsoda) och detta kan göras i köksvasken med mycket nedspolad vatten samtidigt, och sedan kolla pH några dagar senare och se om de höjts tillräckligt - annars mer soda.
Redigerat:
Det handlar om mängder av allting - själv gillar jag inte pulvertvättmedlerna av orsaken att zeoliterna finmals så otroligt mycket vid tvätt att de tar lång tid på sig att sedimentera och tvättar man mycket så kan man börja se tendens till slamflykt (dvs. det som går vidare ut ur reningsverket är inte dricksvattenklart längre)
tex. vid handdisk så klämmer man i det som rekommenderas för mängden vatten (typiskt 2 eller 3 ml/5 liter vatten - står numera på förpackningen ) - inte som en del klämmer på en rejäl skvätt diskmedel som ett rengöringsmedel och sedan späder ut och sköljer av - per tallrik typ...
man kan diska rätt mycket disk på de 2 eller 3 ml diskmedel...
De flesta flytande rengöringsmedel av neutral typ har någon form av konserveringsmedel - annars skulle de 'ruttna' i sin förpackning - dock redan från början stark alkaliska rengöringsmedel som såpa och en del även flytande rengöringsmedel som ger mer eller mindre alkaliska tvättlösningar har liten/ingen behov av konserveringsmedel då den starka alkaliet själv har konserverande verkan.
---
Givetvis får man ha koll på hur verket fungerar och för verk som inte luktar illa redan från början i sitt arbetssätt utan verk som knappt luktar något alls som mitt - att om det skulle börja lukta märkbart illa så är något fel - allvarligt fel.
En viktig sak för att verket skall fungera utan problem och tex. reducera kväve - är att pH i verkets processkammare inte blir för lågt.
Att mäta nitratnivån är ju ett sätt att få viss koll om det är ett problem, då denitrifieringen slås lätt ut (och nitratnivån skenar) när det är problem som låg pH, skulle säga att denitrifieringsbakterierna nog bland de känsligare bioindikerare när något inte fungerar så bra i verket. - det fins nitrattest-kit för akvarier att använda om man vill ha koll på sitt avloppsvatten.
för själva fosfornivån och man har fosforfällning för att man har förhöjd krav så är det en kemiska fällningen dominerande och den biologiska absorbtionen av fosfor i slammet är mindre del av det¹.
¹och det är tveeggat - när bakterier växer så förbrukas fosfor - när bakterier svälter och till slut dör i slammet så avges det fosfor till avloppsvattnet.
.
tex. vid handdisk så klämmer man i det som rekommenderas för mängden vatten (typiskt 2 eller 3 ml/5 liter vatten - står numera på förpackningen ) - inte som en del klämmer på en rejäl skvätt diskmedel som ett rengöringsmedel och sedan späder ut och sköljer av - per tallrik typ...
man kan diska rätt mycket disk på de 2 eller 3 ml diskmedel...
De flesta flytande rengöringsmedel av neutral typ har någon form av konserveringsmedel - annars skulle de 'ruttna' i sin förpackning - dock redan från början stark alkaliska rengöringsmedel som såpa och en del även flytande rengöringsmedel som ger mer eller mindre alkaliska tvättlösningar har liten/ingen behov av konserveringsmedel då den starka alkaliet själv har konserverande verkan.
---
Givetvis får man ha koll på hur verket fungerar och för verk som inte luktar illa redan från början i sitt arbetssätt utan verk som knappt luktar något alls som mitt - att om det skulle börja lukta märkbart illa så är något fel - allvarligt fel.
En viktig sak för att verket skall fungera utan problem och tex. reducera kväve - är att pH i verkets processkammare inte blir för lågt.
Att mäta nitratnivån är ju ett sätt att få viss koll om det är ett problem, då denitrifieringen slås lätt ut (och nitratnivån skenar) när det är problem som låg pH, skulle säga att denitrifieringsbakterierna nog bland de känsligare bioindikerare när något inte fungerar så bra i verket. - det fins nitrattest-kit för akvarier att använda om man vill ha koll på sitt avloppsvatten.
för själva fosfornivån och man har fosforfällning för att man har förhöjd krav så är det en kemiska fällningen dominerande och den biologiska absorbtionen av fosfor i slammet är mindre del av det¹.
¹och det är tveeggat - när bakterier växer så förbrukas fosfor - när bakterier svälter och till slut dör i slammet så avges det fosfor till avloppsvattnet.
.