Det är inte riktigt samma sak.data55 skrev:
Om du skall byta ett bef. perilexuttag, så kan du koppla in det nya med exakt samma placering av de olika trådarna som på det bef. uttaget. Du behöver egentligen inte förstå varför blå skall sitta på just den positionen osv.
Om du öppnar en anslutningsdosa i badrummet för att koppla in en tvättmaskin. Och ser att det finns 4 trådar istället för de tre du väntat dig. Om vi då antar att du har "noll koll". Hur skall du då veta att du kopplar dina 3 trådar till rätt anslutningsklämmor? Och hur vet du att skyddsjorden är ansluten i sin andra ände?
I fallet med perilex kontakten så kan du iofs inte säkert veta om skyddsjorden verkligen är ansluten eller har lossnat i centralen, men uttaget har varit i drift tidigare, och man kan då med viss rätt anta att det iallafall gjordes en kontroll när uttaget installerades från början. Det antagandet kan du absolut inte göra om du kopplar in dig i en anslutningsdosa som inte använts tidigare.
Det är ingen direkt ingenjörsutbildning som behövs för att få inkopplingen rätt, men det är en nivå mer än att bara kopiera en inkoppling.
Och det är väl så enkelt att gränsen måste dras, oavsett var gränsen sedan dras kommer vissa alltid att anse att den är fel "för att". Den som anser att gränsen är fel kan ju tala om vart gränsen ska gå och varför just där.
Och kanske vore det klokare om man förbjuder även uttagsbyte mm.
Och kanske vore det klokare om man förbjuder även uttagsbyte mm.
Vad många anser att man borde få är ju inte samma sak som vad man faktiskt får göra. Det är då och då diskussioner här om att det ställs orimligt höga krav på utbildning och praktik för att göra små enkla saker som att montera ett nytt vägguttag eller ansluta en tvättmaskin. Därför kan du säkert få medhåll från många att man borde få ansluta en tvättmaskin fast. Men det gäller att vara tydlig med att såsom reglerna är utformade så får man inte det hur många som än tycker att man borde få det.
Orsaken att det finns en lag är bra. Felaktigt utförda anläggningar kan skada och döda. Tittar man på hur många som blivit dömda enligt Elsäkerhetslagen 2016:732 så är det i stort sett ingen. Att sen preskriptionen endast är två år gör att det är i stort sett riskfritt att göra nästan vad som helst utan att behöva stå till svars. Om någon däremot skadas av en anläggning man pillat i utan tillräcklig kunskap får man leva med det resten av livet.
Då är det även andra lagar som träder in, jag är övertygad (men vet inte) att vållande till annans död, eller allmänfarlig vårdslöshet har längre preskription.M MickeMörkö skrev:
Det är nog riktigt. Dock tvivlar jag stark på att man, i praktiken, kan bli dömd för vållande till annans död pga. hempulande. Jag kan iallafall inte komma på något exempel då det skulle bli möjligt.H hempularen skrev:
Dock måste jag förtydliga att det absolut gör det mindre oförlåtligt att koppla el, utan tillräcklig kännedom.
Bästa svaret
Fel.
(Men det KAN vara så).
* Säkringen skyddar kabel och installation mot kortslutningsströmmar (inte alltid, men nästan alltid)
* Säkringen skyddar ibland kabel mot överlast, men skydd det kan även räknas mot känd last (och det är här anledningen finns till att det inte är tillåtet att byta fast inkopplad apparat själv).
* Säkringen finns för att garantera villkoret för automatisk frånkoppling.
Mittalternativet, det fetade, är anledningen till begränsningen. Det kan vara en elektriker som räknat på lite noggrant och satt en direktstartad motor på 1,5mm2 ledning avsäkrad med 16 eller 20A.
Det är inte alls svårt att hitta möjligheten att göra detta, helt korrekt.
Däremot blir det snabbt tokigt då om någon byter denna motor till en kraftigare.
Det här var ett exempel till varför fast ansluten utrustning inte hör till undantagen över vad man får göra själv.
Jag är ganska säker på att gränsen är dragen precis här, p.g.a det jag skrev i inlägget här ovan.E elmont skrev:
Och som du vet fanns det en behörighetsnivå förut som gällde precis detta moment, och inget mer.
De behövde egentligen bara ett kunnande som händig lekman + förståelse för hur man kontrollerar/räknar på ledningarna map säkring, last och överlast.
Man tillåter ju alltid 45% överlastström i upp till en timme innan brytning måste ske (andra villkoret i formeln i överströmkapitlet i SS 436 40 00) så helt skyddad är man aldrig.
Dvärgbrytare är ju inställda på just det villkoret enligt standard men diazed klarar betydligt högre överlastströmmar och kräver därför en ledning med högre belastningsförmåga.
Den vanligaste röd 10A gG klarar 1,9x märkströmmen i upp till en timme om jag minns rätt från minnet.
Dvärgbrytare är ju inställda på just det villkoret enligt standard men diazed klarar betydligt högre överlastströmmar och kräver därför en ledning med högre belastningsförmåga.
Den vanligaste röd 10A gG klarar 1,9x märkströmmen i upp till en timme om jag minns rätt från minnet.
Japp, och 1,6 för 13 och 16AA avh67f skrev:
Tackar för svaret det förklarar ju saken.Mikael_L skrev:
Intressant att man får göra på det sättet, antar man inte att maskinen inte kan gå sönder då? Jag är inte helt hundra på hur motorer funkar men om t.ex kapacitatorn går sönder kan inte motorn börja dra ett par ampere extra utan att det blir full kortslutning? Alternativt om motorn belastas onormalt som att ett lager går sönder och skapar friktion.
Var en stund sen jag gick kraftelektronik kursen men vill minnas att ström på elmotorer beror på vridmomentet. Dvs den röda linjen här är inte konstant.
Redigerat:
Det är inte fråga om att anta att en maskin inte kan gå sönder. Det är fråga om att man känner sig säker på att den inte kommer att dra mer ström än kabeln tål även om den går sönder. Det kan ske på flera sätt. Det kan finnas ett motorskydd i maskinen till exempel. Eller det kan vara en så liten motor att den inte överbelastar kabeln ens om den får full spänning när den är fastlåst.
Detta är ju något ganska vanligt. Vanliga schuko-uttag får vara avsäkrade med 16 A. Många apparater har en anslutningskabel med 0,75 mm² ledararea. Och det stannar inte där. En europakontakt får anslutas i ett schukouttag som är avsäkrat 16 A. Men den får inte belastas med mer än 2,5 A. Det innebär att för alla apparater son har en europakontakt har tillverkaren försäkrat att den inte kan dra mer än 2,5 A även om den går sönder. Det är ju trots allt ett ganska udda felfall att en apparat börjar dra mer ström. Betydligt vanligare är kortslutning eller avbrott.
Det tankesättet hör mer direkt hemma i om lasten är tex typiskt resistiva värmare där är det svårt att få till ökad ström utsträckt i tid vid fel som inte snart slutar i avbrott eller kortslutning, jordslutning.
I motorfallen kommer alltid överström tas omhand via tex motorskydd och dimensioneringen mot kortslutning kan läggas högre än de gängse tumreglerna. Bra med tanke på startströmmarna som då trots allt medger ett snålare kabelval i steg ett sen får man fylla på med driftekonomi beroende på lastfall för driften.
Helt oavsett vilken säkring eller kabel man har, så får ju inte maskinen för mycket. Det är ju maskinen som drar så mycket ström den behöver. Det är alltså inte säkringen eller kabelarean som bestämmer hur mycket maskinen får. Huruvida vi använder rätt spänning naturligtvis.
Det farliga blir om maskinen tar mer ström än vad säkringen och kablarna klarar. Då blir kablarna och säkringen varma. Risken finns ju då att det börjar brinna, eller att isoleringen på kablarna skadas. Normalt sett går säkringen innan det har hunnit bli för varmt.
Det är alltså inte maskinen, eller annat motstånd, som riskerar att skadas, av att man tillåter överström i säkringarna.