Är ni redo för elprischocken som precis startat?

[Rejäl]

Trä har högre värmekapacitivitet än betong enligt Träguiden (länk i inlägg #2 272).

Värmekapacitivitet mäts i J/(kg·K) så det är massan som är signifikant, inte volymen.

Men det i sig säger ingett om att trä lagrar värme bättre utan tvärtom…

 

[Dilato]

Trä har högre värmekapacitivitet än betong enligt Träguiden (länk i inlägg #2 272).

Värmekapacitivitet mäts i J/(kg·K) så det är massan som är signifikant, inte volymen.

Kan man anta att betong har betydligt högre massa per volymenhet än trä, så med samma volym ( exempelvis tjocklek på vägg) borde betongväggen ha högre värmekapacitet (eller i vart fall inte lägre) än samma vägg i massivt trä?

Om man tänker sig experimentet att man tar en betongklump och en vedklabbe med samma volym och lägger dem i en 300 grader varm ugn.
När båda är mättade, vilken av dem kan hålla värmen längst ?
Lägg sedan samma i en 800 grader ugn, vad händer då 🤔

 

[pmd]

Men det i sig säger ingett om att trä lagrar värme bättre utan tvärtom…

Hur resonerar du för att komma fram till den slutsatsen?
Specifika värmet är alltså högre för trä än för betong. Utgå från det.

 

[Rejäl]

Hur resonerar du för att komma fram till en slutsatsen?
Specifika värmet är alltså högre för trä än för betong. Utgå från det.

Ja trä värms upp snabbare och kyls av snabbare..
Har du läst det jag länkade?
Vad har du att säga om det dom skriver?

 

[pmd]

Kan man anta att betong har betydligt högre massa per volymenhet än trä, så med samma volym ( exempelvis tjocklek på vägg) borde betongväggen ha högre värmekapacitet (eller i vart fall inte lägre) än samma vägg i massivt trä?

Betong har oftast högre densitet än trä, ja. Din slutsats är dock inte självklar. Den specifika värmekapaciteten (eller värmekapacitiviteten) definieras för ämnets massa (Joule per kg som behövs för att ändra temperaturen en Kelvin, J/(kg·K)) och anger den termiska trögheten. Om vi diskuterar volym är det snarare den volymetriska värmekapacitiviteten det handlar om.

 

[Rejäl]

Densitet betong 2300-2400kg/m3

Densitet gran (medelvärde)460kg/m3

Densitet furu (medelvärde)520kg/m3

Undrar nu vilket kan lagra mest värme per m3?

 

[pmd]

Ja trä värms upp snabbare och kyls av snabbare..

Nej, specifika värmet för trä är högre än för betong.

Jag tror att artiklarna du refererar till syftar till volymetrisk värmekapacitivitet, men en formulering som "Generellt gäller att materialets värmekapacitet är relaterat till materialets tyngd" är inte direkt glasklar.

Pluggakutens websida är lite förvirrande. Den påstår att trä har lägre specifik värmekapacitet än betong, men det är ju fel.

 

[pmd]

Undrar nu vilket kan lagra mest värme per m3?

Det är bara att räkna. Se länken i inlägg #2 272 för data om värmekapacitiviteten för trä och betong.

 

[Rejäl]

Nej, specifika värmet för trä är högre än för betong.

Jag tror att artiklarna du refererar till syftar till volymetrisk värmekapacitivitet, men en formulering som "Generellt gäller att materialets värmekapacitet är relaterat till materialets tyngd" är inte direkt glasklar.

Pluggakutens websida är lite förvirrande. Den påstår att trä har lägre specifik värmekapacitet än betong, men det är ju fel.

Jag är ingen fysiker men det du skriver går inte ihop..

I branschen när man pratar om tröga hus sånär det alltid Sten och betonghus man pratar om precis som artiklarna säger att värmen lagras bättre i betong. Trähus nämns alldrig i dessa sammanhang..

Värför tror du att trähus blir så varma på sommaren och betonghus håller sig kyligare?

 

[pmd]

Det specifika värmet anges alltid per kg, vilket kanske rör till det för många.

 

[Rejäl]

Det specifika värmet anges alltid per kg, vilket kanske rör till det för många.

Jag tror inte att det är som du säger för då skulle hela branschen ha fel, gör ett test som Dilato beskrev och ta ut dom ur ugnen och mät tid och temperatur så är jag övertygad om att betongen håller värmen längre…

 

[Rejäl]

Sedan har vi ju täljsten som alla vet är bra på hålla värmen som har densiteten 2860kg/m3..

 

[pmd]

Jag tror inte att det är som du säger för då skulle hela branschen ha fel, gör ett test som Dilato beskrev och ta ut dom ur ugnen och mät tid och temperatur så är jag övertygad om att betongen håller värmen längre…

Börja med att läsa på om densitet och värmekapacitivitet …

 

[Harald Blåtumme]

Trä lagrar mer värme än betong. Trähus kan definitivt vara tröga.

Om detta vore sant så skulle kakelugnar byggas i trä för att lagra värme mera effektivt... hmm.

Tror knappast det är eldfängdheten som gör denna idé orimlig.

 

[Rejäl]

Börja med att läsa på om densitet och värmekapacitivitet …

Det är Tidskonstanten som blir aktuell och inte bara värmekapacitiviteten och värmeledningsförmågan som du och Daniel tjatar om..det är så många faktorer som spelar in..

Tidskonstanten är ett förenklat mått på en byggnads värmetröghet. En byggnad med längre tidskonstant har en mycket bättre förmåga att ”hålla värmen”, på motsvarande sätt som en bättre termos. Man kan t ex jämföra vad som händer i en byggnad med kort respektive lång tidskontant vid ett långvarigt strömavbrott under en riktigt kall vinterperiod. Vi förutsätter här att uppvärmningssystemet är helt elberoende, som t ex vanlig vattenburen värme som är helt beroende av el till cirkulationspumpen. I byggnaden med kort tidskonstant blir det på kort tid obehagligt kallt inne, och efter en viss tid skulle läget kunna bli kritiskt genom att vatten i vissa rör fryser och frostsprängning orsakar vattenläckage. I byggnaden med lång tidskonstant sjunker innetemperaturen mycket långsammare, och det kan ta väldigt lång tid innan man riskerar minusgrader någonstans.

En byggnads tidskonstant kan förenklat uppskattas genom kvoten mellan total tillgänglig värmekapacitet i olika material och byggnadens totala specifika värmeförluster av transmission och ventilation (naturligtvis inklusive köldbryggor respektive luftläckning). Byggnadens tidskonstant påverkas alltså i princip lika mycket av t ex fördubblad värmekapacitet som av halverade värmeförluster.

Allmänt gäller att ju större en byggnad är desto mindre är värmeförlusterna av transmission i förhållande till byggnadens storlek. Principen är ju att byggnadens volym ökar med kubiken på den linjära storleken medan byggnadshöljets area, och därmed transmissionsförlusterna, ”bara” ökar med kvadraten på den linjära storleken. Om man t ex tänker sig en kub där man fördubblar den linjära storleken så ökar ju volymen med en faktor åtta medan arean bara ökar med en faktor fyra. En större byggnad får härigenom generellt mindre värmeförluster i förhållande till både volym och golvarea. Storleksskillnaden mellan t ex ett småhus och ett flerbostadshus medför därför i praktiken att flerbostadshuset normalt har en mycket längre tidskonstant, och den här skillnaden ökar ytterligare om småhuset har trästomme och flerbostadshuset har betongstomme.

1. Ett litet småhus med stomme av trä. Kort tidskonstant. Liten byggnad = stora transmissionsförluster. Liten tillgänglig värmekapacitet.
2. Ett litet småhus med stomme av betong (ovanligt). Medel tidskonstant. Liten byggnad = stora transmissionsförluster. Stor tillgänglig värmekapacitet.
3. Ett stort flerbostadshus med stomme av betong. Lång tidskonstant. Stor byggnad = små transmissionsförluster. Stor tillgänglig värmekapacitet.
4. Ett stort flerbostadshus med stomme av trä (blir allt vanligare). Medel tidskonstant. Stor byggnad = små transmissionsförluster. Liten tillgänglig värmekapacitet.

Källa:

https://byggteknikforlaget.se/och-svarar-6-20/