Du har redan i grafen de som är dubbelt så bra som idag. Säg att de som nu levereras typiskt ligger på ca 20%. Och i grafen är du uppe i 48%. Kan man få till en effektiv produktion på några som ger 40% så har du en fördubbling från idag.S sandos skrev:
Dubbelt så bra har funnits ganska länge. För rymdapplikationer. Så dyra att du aldrig får tillbaka pengarna om du köper för att sälja el, tyvärr.D daVinci skrev:
Det finns inget scenario där något som är många ggr fler komplicerat att tillverka kommer bli hälften så dyrt att tillverka. Under tiden det har blivit billigare att tillverka nya komplicerade celler har förmodligen de enklare blivit ännu billigare.
Och det gällde det som folk köper och lägger på taken.S sandos skrev:
Du "missar" två saker.S sandos skrev:
* potentialen tillförbilligande är större för de mer komplexa panelerna.
* idag är panelerna billigare än installationen. Dvs det är diminishing returns på billigare paneler med dagens verkningsgrad. Och mer intressant att acceptera dagens priser men högre verkningsgrad.
Var och en kan ha sin uppfattning om framtiden. Men jag räknar inte bort fortsatt förbättring av paneler som folk de facto lägger på taken.
Varken gillar eller ogillar det du skriver, fundamentala fakta runt ellära gäller och de tänker jag inte utmana.M Martin Lundmark skrev:
Jag skrev om en helt annan sida, den kommersiella, och där gäller andra lagar, precis på samma sätt som Ohms lag gäller på tekniksidan. den första regeln är -ta alltid alla pengar på bordet, och vad detta innebär är att man alltid ska ta betalt till bristningsgränsen, dvs så mycket som kunden öht kan betala för att lösa problemet.
På en fri marknad finns det lite olika faktorer som avgör, det kan vara unika egenskaper i ens leverans, konkurrenters oförmågor, parat med hur viktigt det är för kunden, osv.
På våra elnätsmonopol sätts allt detta ur spel, nätföretagen sitter på en i princip livsuppehållande leverans för kunderna, den perfekta stormen alltså.
Det enda de räds är om den allmänna opinionen vänder sig mot dem, att folk ska förstår hur mycket de har betalt för så lite, under alla dessa år. Då kommer såklart dessa populistiska utspel mot sol, vind osv som manna från himlen, nu kan man inte bara använda detta som argument för sina debiteringar utan till och med dra upp de ytterligare och folk, det ser vi här, sväljer hela wobblern i en tugga och hakar på.
Nu vet jag inte vad det är för "populism" med att ifrågasätta solcellers roll i ett elnät och i Sverige då med mycket dålig verkningsgrad i stora delar av landet inkl att den mesta elen produceras under den varma årstiden.D djac skrev:
Sen oavsett om det är ett monopol så kostar ju en ombyggnad i ett elnät stora summor och det kommer att synas rejält i elnätstaxor.
Man kan förenklat se det som rubriceringen av TN's artikel "Därför får du betala för grannens solcellel"
https://www.tn.se/naringsliv/35230/darfor-far-du-betala-for-grannens-solpaneler/
Kalla fakta och inte ett dugg "populism"..... eventuellt så är det bättre att lägga våra pengar på andra gemensamma lösningar?
Kommersiella grundregler kommer fortsätta gälla, maximera debiteringen och minimera leveransen, inget kan ändra det!P paralun skrev:
Argumenten kommer såklart bytas för att passa vad som är poppis för stunden, understött av nyttiga idioter, men fundamenta kommer inte ändras.
Leker man med tanken att, inte praktiskt möjligt såklart, det hade funnits flera nät att välja mellan så hade vi sett väsentligt lägre avgifter, mer funktionalitet och förmodligen kampanjer som riktade sig till grupper som investerade i solceller och elbilar. Hade näten varit statliga så hade det högst sannolikt varit väsentligt billigare och redan varit dimensionerat så att solceller inte varit något problem.
Jo men även hur man nu vänder och vrider på frågeställningen så kostar det mycket stora belopp att förstärka ett elnät och det stora faktumet är ju att stora delar av Sverige geografiskt ligger helt fel för solenergi.D djac skrev:
"Populismen" i det hela är väl mer att har jag en elbil så ska jag banne mig även ha solceller på taket.
Räknar man på "kalaset" så går det inte ihop, det bara är så inkl rimlig avkastning för en nätägare.
Såg dock inget om mängdlära. Citat från utbildningssida på nätet:M Martin Lundmark skrev:
Såg inget om samband mellan mängder och mängders egenskaper. Antog i stället att du bara använde ordet fel. Och jag ignorerade det. Men om du menar att detta är viktigt får du förtydliga.
Låt oss utgå från Eons formel för ersättning. A*B + CM Martin Lundmark skrev:
där A=egna effektförluster, B=elpris aktuell timme, C=ersättning till överliggande nät för effektförluster i det.
Och ersättningen är större när resultatet av formeln minskar.
Först referensfall 0. A0*B+C0 då ingen mikroproduktion finns i nätet.
Sedan fall 1 när mikroproduktionen är så stor att ingen ström går genom transformatorn. Dvs A1*B+C1.
Är nu nätnyttan större eller mindre i fall 1? Är C1 större eller mindre än C0?
* C1 kommer vara mindre än C0. Eftersom Eon i fall 1 har produktion av el i sitt nät så minskar det dom köper externt. Nätnytta har uppstått.
* Effektförlusterna i 230 V nätet där egenproduktionen finns kommer vara lika stor i båda fallen.
* Effektförlusterna i 400V nät (och eventuellt regionnät) kommer vara mindre då inget transporteras till 230V nätet.
* Hur är det med effektförlusterna i transformatorn när ingen ström går genom den? Är den större eller mindre än när det går en hel del ström? Martin Lundmark kanske kan svara på den.
* A1 kommer vara mindre än A0. Nätnytta uppstår även här, i och med att de effektförluster Eon måste betala för har minskat.
Om nu detta är svårt att följa så klarar man inte av att förstå Eons modell för ersättning. Men nog borde väl de flesta klara det?
Hej daVinciD daVinci skrev:
Jag har använt uttrycket ”Mängdlära” ett stort antal gånger de senaste 5–10 åren när jag till exempel kortfattat vill beskriva att när fler väljer att göra samma saker, då förändras villkoren för t.ex. lönsamheten när utbudet (mängden) ökar.
Om en villaägare i ett bostadsområde startar pizzabakning i källaren på fredag eftermiddag så kan det möjligen vara lönsamt. Men om alla villaägare i ett bostadsområde startar pizzabakning i källaren på fredag eftermiddag så är inte lönsamt.
Du är den förste under dessa drygt 5 år som ifrågasatt valet av ord, för att kortfattat beskriva fenomenet. Det finns inget, vad jag vet, som förbjuder att använda ordet ”Mängdlära” i det syftet.
Om du nu inte förstod budskapet i inlägg #2 855; Att ”alla villor med solceller ”dras alla över en kam”, detta oberoende hur den enstaka villan påverkar elnätet. Men man ser en påverkan genom ökande elnätsförluster.”
Med andra ord; debiteringen för nätnyttan gör man likformig för alla hus med solceller. Och detta oberoende om varje enstaka hus bidrar med mer eller mindre i ökning eller minskning av elnätsförlusterna.
Om du inte har förstått det ännu, så är Eons formel för ersättning en mycket stark förenkling av det som sker med gällande förlusterna i elnätet vid installation av solceller på villor. Detta eftersom det handlar om ett sorts viktat medelvärde över elnätet och över tiden.
Som en konsekvens av detta så kan du givetvis inte använda utdebiteringen av positiv eller negativ nätnytta för ett elnätbolag för att studera hur ett enstaka hus med solceller eller grupper av hus med solceller bidrar till positiv eller negativ nätnytta i elnätet. Och givetvis inte för att bedöma (förändring av) förlusten i en enstaka transformator.
Redigerat:
Man larmar om att nätförlusterna har ökat från 1miljard till 6 miljarder. Det kan ju låta väldigt alarmerande. När man sedan tänker efter en sekund, så blir väl den adekvata frågan: Hur stor del av nätbolagens totala kostnader är detta?
Hur många hönshus är då inkopplade innan mätare??K Klacken skrev:
Ju dyrare el så ökar också fusket.
Är inte hemma mycket så fick min vatten räkning igår för 2 månader.
2 kubik vatten för 36 kr styck=72 kr.
Andra fasta avgifter som då höjdes med 100 procent vid årskiftet så landade min totala räkning på 1470 kr.
Verkligen lönt att snåla på vattnet
Priser för nätförluster i kr ökar när priset på elen ökar.K Klacken skrev:
Ökar priset från 20 öre till 120 öre /kWh så har vi hela ökningen där.
Och nu när elpriserna faller tillbaka så kommer nätbolagens kostnaderna för nätförluster falla tillbaka.
Hörde just från min kollega i Nederländerna att regeringen där inte vågar fortsätta att fasa ut kvittningen mellan producerad och konsumerad el. Då denna kvittning är lagstadgad så kan inte energibolagen ta en extra avgift per kWh heller, energibolagen har därför börjat ta ut en fast avgift av alla som säljer el tillbaka till dem som ligger på runt €500/år när man skriver ett nytt avtal. Marknaden löser det politikerna misslyckas med. Det tråkiga (?) är dock att det ändå inte påverkar elbörsens priser, så politikerna i Nederländerna pressar elpriserna mot den negativa sidan på börsen med sin politik.
Vilka avgifter som får tas ut av nätbolagen är reglerat, i alla fall i Sverige.