Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Det beror väl helt på modellen hos nätägaren. Vissa har ju ingen effektavgift alls på natten.

Men är effektavgiften på 40kr/kW och man har nytta av 15kW så kan man ju räkna på att om man behöver 2500kWh/mån till värme+bil att om man kan köpa den 1kr billigare per kWh genom att maxa på natten så kan det spara säg 1500kr jfr jämn förbrukning. Då är det ju värt att betala 600kr för det om man kan leva med komfortstörning av att bunkra värme på natten...
Tack. Då får jag skapa ett script i home assistant där jag anger kostnad per kw i effekt, och historisk förbrukning samt historisk medelkostnad per kwh den månaden och få en rekommendation för just den månaden. Tror det blir lite olika förfaranden de olika årstiderna. Särskilt då jag har solceller och elbil. De kan kliva in och balansera. För effekttariffen gäller väl både in och ut?
 
V Viktorbyggahus skrev:
... För effekttariffen gäller väl både in och ut?
Inget jag har fått information om, effekttariffen belastar köpt el såvitt jag vet.
 
  • Gilla
Roger Fundin
  • Laddar…
Ja, när det är högt effektbehov så är ju solelen till nytta.
 
D Daniel 109 skrev:
Ja, när det är högt effektbehov så är ju solelen till nytta.
Upp till dess att det blir bakmatning...
...då är det inte så bra...
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej Bananskalare

Jag sviker i så fall den linjen, eftersom jag inte ”gör som politikerna säger vi använder mer el”.

Jag köpte huset 1994, och använder bl.a. med bergvärme, LED-belysning och nya vitvaror idag ca 33 % av nivån när jag köpte huset.

Bergvärmen är återbetalad och, i princip, har jag dessutom ett helt nytt kök av de pengarna och kan fortsätta arbetet att minska elbehovet genom att byta drygt 50 år gamla fönster.

Menar du att elbolagen är förlorare på mig?
Vad hade du för värmekälla innan du bytte till bv? Varför har du inte bytt fönster för det är den största energiboven förutom värmekällan.
Hmm när jag flyttade in ersattes elvärme mes luft/vatten. led i alla lampor samt nya vitvaror. Jag har installerat en enkel tredje glas...
De va inte svårt alls att spara massa el.
Men det är inget jag skryter över. Utan det är självklarheter.
Nästa gång du ska skryta om din energibesparing. Tänk på att väldigt många har gjort precis samma resa.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
D DaLundh skrev:
Om fler optimerar effekt- och energianvändning behövs mindre kapacitetsförstärkning av elnäten (befintligt nät kan användas längre) - vilket ger mindre investeringskostnader för elnätsföretagen > lägre intäktsram > sänkta elnätsavgifter.
Tror knappast att nätkostnaderna kommer att minska. Det är en fin mjölkkossa för nätbolagen.
Jag fick högre överföringsavgift när jag sänkte årsförbrukning.
 
  • Gilla
erik_83 och 3 till
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej Bananskalare

Alla kostnader i elnäten betalas av de som använder elnäten.
Det gäller alla aktörer, både de som matar in och de som tar ut eleffekt och elenergi i elnäten.
Energimarknadsinspektionen (Ei) utövar tillsyn energimarknaden.

Så här berättar Ei om sitt uppdrag:

”Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet och vårt ansvarsområde regleras av svensk lagstiftning och EU-lagstiftning.”
[länk]

” En av våra huvudsakliga uppgifter är att säkerställa att marknadernas aktörer följer lagar och regler inom energiområdet.”
[länk]
Har du någon uppfattning om hur upplägget för uttaget av effekttoppsavgift kommer att se ut?
Kommer det att vara en gräns för effektuttag där avgiften tas ut eller får man betala efter din egen effekttopp oavsett hur hög den är i det stora hela.
 
G Guzzen1 skrev:
Har du någon uppfattning om hur upplägget för uttaget av effekttoppsavgift kommer att se ut?
Kommer det att vara en gräns för effektuttag där avgiften tas ut eller får man betala efter din egen effekttopp oavsett hur hög den är i det stora hela.
Alla nätägare verkar köra sin egen modell...
 
Bananskalare Bananskalare skrev:
Vad hade du för värmekälla innan du bytte till bv? Varför har du inte bytt fönster för det är den största energiboven förutom värmekällan.
Hmm när jag flyttade in ersattes elvärme mes luft/vatten. led i alla lampor samt nya vitvaror. Jag har installerat en enkel tredje glas...
De va inte svårt alls att spara massa el.
Men det är inget jag skryter över. Utan det är självklarheter.
Nästa gång du ska skryta om din energibesparing. Tänk på att väldigt många har gjort precis samma resa.
Det är enkelt att spara el, speciellt om man inte värmer med el.
Ska jag byta till bv eller lvvp så ökar jag min förbrukning.
Eldar pellets.
 
G Guzzen1 skrev:
Det är enkelt att spara el, speciellt om man inte värmer med el.
Ska jag byta till bv eller lvvp så ökar jag min förbrukning.
Eldar pellets.
Enkel matematik. Skulle du säga att du skulle förlora om du bytte värmekälla... Skulle börja kvittra om att det är något fel.

Det visar varför det är intressant att veta vad man byter ifrån.

Jag har ingen aning om hur mycket pengar jag sparar på att byta från el vi lvvp. Jag bytte direkt nästan när jag flyttade in
 
Bananskalare Bananskalare skrev:
Vad hade du för värmekälla innan du bytte till bv? Varför har du inte bytt fönster för det är den största energiboven förutom värmekällan.
Hmm när jag flyttade in ersattes elvärme mes luft/vatten. led i alla lampor samt nya vitvaror. Jag har installerat en enkel tredje glas...
De va inte svårt alls att spara massa el.
Men det är inget jag skryter över. Utan det är självklarheter.
Nästa gång du ska skryta om din energibesparing. Tänk på att väldigt många har gjort precis samma resa.
Hej Bananskalare

När vi skriver här på Byggahus, då gör vi det för att hjälp andra, inte för att skryta. Vi beskriver hur man kan göra olika åtgärder (hur vi har gjort) och ger gärna referenser och siffervärden om resultatet.

Många vill nog ha tips hur man planerar för att klara effektavgifterna, du som ser energibesparing som "självklarheter", kan du hjälpa dem?

När det gäller elanvändning till bostaden då handlar det om en långsiktig planering, som gärna kan börja när man planerar att köpa, bygga eller hyra en bostad.

Vi har alla olika möjligheter och omständigheter gällande bostad och kostnader för värme, varmvatten och hushållsström. Men sett över den tid vi själva bekostar vår bostad så är dessa kostnader, för många, ofta nog så stora som andra bostadskostnader. Där kan en långsiktig planering innebära stora kostnadsreduktioner.

När jag köpte huset behövde det 25 A säkringar och 42 600 kWh/år till värme, varmvatten och hushållsström. Det var vattenburen värme och en kombipanna för el/ved/olja. Idag har jag 16 A säkringar och använder ca 14 000 kWh/år.

Jag ville ha en varvtalsstyrd bergvärmepump som inte behövde elpatron för spets. Jag fick vänta drygt 10 år efter husköpet innan en sådan på marknaden. Bergvärmepumpen kopplades in december 2006 d.v.s. för 17 år sedan. 2007, året efter installationen, använde huset totalt 16 319 kWh. Idag behöver huset ca 14 000 kWh/år.

Om vi gör en snabb och grov överslagsberäkning. 17 år med ett genomsnittligt elpris på 1 kr/kW och ett elbehov, efter åtgärd på ca 15 000 kWh/år ger en besparing på (42 600–15 000) x17x 1kr = 469 200 kr. Besparingen fortsätter även efter det att bergvärmepump har återbetalat sig.

Med dessa pengar är bergvärmeinstallationen betalad. Pengarna räcker dessutom till att totalrenovera köket och att byta husets fönster som båda är över 50 år gamla.

Att jag inte började med att byta fönstren är lätt att förstå om man inser att ett fönsterbyte ger en låg besparing (en lång återbetalningstid) gentemot installation av en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets. Det kan uppskattningsvis vara en faktor 5 i skillnad.

När det nyligen var drygt 30 minusgrader i några dagar så behövde min bergvärmepump utan elspets ca 5 300 W för att förse huset med värme och varmvatten. Det år ca 8 A i ström d.v.s. en bit kvar till abonnemangssäkringarnas 16A.

Den fasta avgiften för 25 A säkringar är idag 9 060 kr/år (755 kr/månad), för 16 A säkringar är den fasta avgiften 5 190 kr/år (432,50 kr/månad) en skillnad på 3 870 kr år och 65 790 kr om jag tar den årliga skillnaden gånger 17 år.

Att jag inte har en elspets på min värmepump bedömer jag kan vara viktigt, den dag jag får effekttariff eftersom jag undviker effekttoppar från uppvärmningen som kan pågå under längre tid, i flera timmar vid stark kyla.

När jag använder spisen och kaffebryggare/vattenvärmare uppstår kortvarigt höga effekttoppar. Men utspritt över en kvart eller en timme så blir det inte så mycket.

Men innan jag vet hur effektavgiften utformas så är det svårt att genomföra bra beräkningar.

Men gissningsvis så kommer den fasta avgiften på säkringarna att omvandlas till en lägre fast avgift oberoende av säkringsstorlek (upp till 63A) och sedan en effektavgift. Totalt gissar jag att jag kommer att betala mer än nu under 3–5 månader per år och mindre under de övriga månaderna och totalt mindre än idag. Vi får de hur det blir när effektavgiften kommer.

Nu har jag svarat på de frågor du ställde. Så nu kan du berätta om hur du planerade och genomförde ”din energibesparing”, de tekniska och de ekonomiska resultaten, samt hur du räknar med att hantera effektavgifterna.
 
Redigerat:
  • Gilla
martin43 och 2 till
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej Bananskalare

När vi skriver här på Byggahus, då gör vi det för att hjälp andra, inte för att skryta. Vi beskriver hur man kan göra olika åtgärder (hur vi har gjort) och ger gärna referenser och siffervärden om resultatet.

Många vill nog ha tips hur man planerar för att klara effektavgifterna, du som ser energibesparing som "självklarheter", kan du hjälpa dem?

När det gäller elanvändning till bostaden då handlar det om en långsiktig planering, som gärna kan börja när man planerar att köpa, bygga eller hyra en bostad.

Vi har alla olika möjligheter och omständigheter gällande bostad och kostnader för värme, varmvatten och hushållsström. Men sett över den tid vi själva bekostar vår bostad så är dessa kostnader, för många, ofta nog så stora som andra bostadskostnader. Där kan en långsiktig planering innebära stora kostnadsreduktioner.

När jag köpte huset behövde det 25 A säkringar och 42 600 kWh/år till värme, varmvatten och hushållsström. Det var vattenburen värme och en kombipanna för el/ved/olja. Idag har jag 16 A säkringar och använder ca 14 000 kWh/år.

Jag ville ha en varvtalsstyrd bergvärmepump som inte behövde elpatron för spets. Jag fick vänta drygt 10 år efter husköpet innan en sådan på marknaden. Bergvärmepumpen kopplades in december 2006 d.v.s. för 17 år sedan. 2007, året efter installationen, använde huset totalt 16 319 kWh. Idag behöver huset ca 14 000 kWh/år.

Om vi gör en snabb och grov överslagsberäkning. 17 år med ett genomsnittligt elpris på 1 kr/kW och ett elbehov, efter åtgärd på ca 15 000 kWh/år ger en besparing på (42 600–15 000) x17x 1kr = 469 200 kr. Besparingen fortsätter även efter det att bergvärmepump har återbetalat sig.

Med dessa pengar är bergvärmeinstallationen betalad. Pengarna räcker dessutom till att totalrenovera köket och att byta husets fönster som båda är över 50 år gamla.

Att jag inte började med att byta fönstren är lätt att förstå om man inser att ett fönsterbyte ger en låg besparing (en lång återbetalningstid) gentemot installation av en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets. Det kan uppskattningsvis vara en faktor 5 i skillnad.

När det nyligen var drygt 30 minusgrader i några dagar så behövde min bergvärmepump utan elspets ca 5 300 W för att förse huset med värme och varmvatten. Det år ca 8 A i ström d.v.s. en bit kvar till abonnemangssäkringarnas 16A.

Den fasta avgiften för 25 A säkringar är idag 9 060 kr/år (755 kr/månad), för 16 A säkringar är den fasta avgiften 5 190 kr/år (432,50 kr/månad) en skillnad på 3 870 kr år och 65 790 kr om jag tar den årliga skillnaden gånger 17 år.

Att jag inte har en elspets på min värmepump bedömer jag kan vara viktigt, den dag jag får effekttariff eftersom jag undviker effekttoppar från uppvärmningen som kan pågå under längre tid, i flera timmar vid stark kyla.

När jag använder spisen och kaffebryggare/vattenvärmare uppstår kortvarigt höga effekttoppar. Men utspritt över en kvart eller en timme så blir det inte så mycket.

Men innan jag vet hur effektavgiften utformas så är det svårt att genomföra bra beräkningar.

Men gissningsvis så kommer den fasta avgiften på säkringarna att omvandlas till en lägre fast avgift oberoende av säkringsstorlek (upp till 63A) och sedan en effektavgift. Totalt gissar jag att jag kommer att betala mer än nu under 3–5 månader per år och mindre under de övriga månaderna och totalt mindre än idag. Vi får de hur det blir när effektavgiften kommer.

Nu har jag svarat på de frågor du ställde. Så nu kan du berätta om hur du planerade och genomförde ”din energibesparing”, de tekniska och de ekonomiska resultaten, samt hur du räknar med att hantera effektavgifterna.
Om du inte hade sparat på de premisserna. Då är det något som är fel.
Du bytte ut en tio år gammal bv mot en ny varvtalsstyrd. Detta för att spara 2000kwh?
Vad fick du ge för den pumpen?

Jag gjorde som du. Jag bytte ut el pannan mot luft/vatten Sen satte jag in en tredje plexiglas i alla fönster. Jag vet inte hur mycket jag har sparat. Jag behöll min 20A säkring. Betalar det lilla extra för att slippa ligga på kanten.
Tillskillnad från dig anser jag det inte som någon större bedrift att spara energi om man har haft en sådan bov att kasta ut.
Sen undrar jag varför du inte satsade på att byta ut fönstrena istället för att byta ut en fullt fungerande bv.
Om jag hängde med rätt så prioriterade du en ny bv och ett nytt kök före nya fönster?
Tja, nu är det dags att ta ner dig på jorden.
Du har inte gjort någon större bedrift. du bytte ut elvärme mot bv. De flesta vet att elvärme är inte ekonomiskt.

Anledningen till att jag inte vet min besparing, beror på att jag bytte elvärmen det gjordes första månaden. Dessutom var det sommar. Jag tänker inte utgå från siffrorna från energideklarationen. Redan vid budgivningen tog jag rygg för att byta ut elvärmen.

Effekttariffen? Jag har ingen som helst aning. Jag har inte läst på så jag vet inte hur den kommer att slå.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Bananskalare Bananskalare skrev:
Om du inte hade sparat på de premisserna. Då är det något som är fel.
Du bytte ut en tio år gammal bv mot en ny varvtalsstyrd. Detta för att spara 2000kwh?
Vad fick du ge för den pumpen?

Jag gjorde som du. Jag bytte ut el pannan mot luft/vatten Sen satte jag in en tredje plexiglas i alla fönster. Jag vet inte hur mycket jag har sparat. Jag behöll min 20A säkring. Betalar det lilla extra för att slippa ligga på kanten.
Tillskillnad från dig anser jag det inte som någon större bedrift att spara energi om man har haft en sådan bov att kasta ut.
Sen undrar jag varför du inte satsade på att byta ut fönstrena istället för att byta ut en fullt fungerande bv.
Om jag hängde med rätt så prioriterade du en ny bv och ett nytt kök före nya fönster?
Tja, nu är det dags att ta ner dig på jorden.
Du har inte gjort någon större bedrift. du bytte ut elvärme mot bv. De flesta vet att elvärme är inte ekonomiskt.

Anledningen till att jag inte vet min besparing, beror på att jag bytte elvärmen det gjordes första månaden. Dessutom var det sommar. Jag tänker inte utgå från siffrorna från energideklarationen. Redan vid budgivningen tog jag rygg för att byta ut elvärmen.

Effekttariffen? Jag har ingen som helst aning. Jag har inte läst på så jag vet inte hur den kommer att slå.
Hej Bananskalare

Varför ”hittar du på” saker jag inte skrivit, som du sedan anmärker på?

I stället för att läsa det jag skrivit.

Det förvirrar de som läser, och minskar förståelsen.

Huset hade när det köptes ”vattenburen värme och en kombipanna för el/ved/olja” som jag ersatte med ”en varvtalsstyrd bergvärmepump som inte behövde elpatron för spets” för ca 17 år sedan. Denna första (och enda) bergvärmepump har jag alltså haft i ca 17 år.

Minskningen i elbehov genom bytet är ca 28 000 kWh/år och jag har ett maximalt effektbehov för värme och varmvatten vid dimensionerande utetemperatur DUT (som är -34 garder) på mindre än 5 500 W.

Detta är svårt att ens komma i närheten med ett fönsterbyte i ett hus med ett totalt elbehov på ca 42 600 kWh. Varför skall jag då prioritera fönsterbyte före bergvärmepump utan elspets?

Att ha en låg maxeffekt för värme och varmvatten i bostaden är en stor fördel vid effekttariff.

Jag har inga bekymmer att klara mig på 16 A säkringar nu i 17 år, och sparat ca 65 000 när jag lämnade 25 A säkringar.

Tråden har rubriken; ”EI: Dyrare nätavgift under effekttoppar senast 2027”.

Tråden bör rimligen innehålla hur vi hanterar den frågan.

När vi skriver här på Byggahus, då gör vi det för att hjälp andra!
 
  • Gilla
martin43
  • Laddar…
I de tre villor jag bott/bor i har det bara varit 16A huvudsäkringar och jag har aldrig förbrukat mer än kanske 12 kw toppeffekt.
Vad är det för prylar folk har som drar såna mängder energi ?
 
D Dilato skrev:
I de tre villor jag bott/bor i har det bara varit 16A huvudsäkringar och jag har aldrig förbrukat mer än kanske 12 kw toppeffekt.
Vad är det för prylar folk har som drar såna mängder energi ?
Va menar du, är ju enkelt att komma upp i toppeffekt snabbt. Speciellt om anläggningen inte är dimensionerad bra.
Räcker ju man sätter på en modern ugn som har boost på 3,4kW samtidigt som någon av halvorna på induktionen ligger på samma fas och drar 3kW.
Har man riktig otur så är det någon som duschar samtidigt så BVP drar nästan 1kW/fas.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.