Våran vind är en oisolerad vind gentemot yttertaket. Sen är det isolerat mot innertaket. Det innebär att det är nästan lika kallt på vinden som det är ute. Då är det nog inte så stor risk med kondensproblem vid råsponten, möjligtvis mot innertaket i så fall. Om man hypotetiskt hade lagt t ex cellplast på insidan mot råsponten och därmed ev. höjt temperaturen på vinden på det sättet så skulle det kunna bli kondens i cellplasten och sedan mögel kan jag tänka. Jämför med att isolera insidan av väggen i källare. Det kan skapa fukt-och mögelproblem pga olika temperatur och fuktvandring utifrån och in som sen inte går att få bort, förutom att ta bort isoleringen och isolera på utsidan i stället. Du isolerar på utsidan av taket, faleke, förstår jag. Det verkar vara en vettig ide.
Jag är hur som helst mycket nöjd med mögelstoppers i alla fall och har inga kondensproblem som jag kan se.
Måste vara svårt att hindra fukt att komma in. Kanske man kan täta hermetiskt om det nu är möjligt.
Jag är hur som helst mycket nöjd med mögelstoppers i alla fall och har inga kondensproblem som jag kan se.
Måste vara svårt att hindra fukt att komma in. Kanske man kan täta hermetiskt om det nu är möjligt.
Jag har gammalt, tilläggs isolerat hus med en tät vind. Råsponten har blivit svarta nere vid takfoten. Jag står i två val, antingen avfuktare eller öppna upp för ventilering. Spontant så känns det som att man ska lufta mer (det sa även Antecimex när de besiktade huset). Med den erfarenheten och det resultatet som jag har på min täta vind så avråder jag dig faleke att köra på en tät variant. Du vill inte ha en vind som min
När vi besiktigade vårt hus före köpet, så klagade besiktningsmannen på att takfoten inte var ventilerad.
Vi upptäckte dock senare att vinden är ventilerad på ett helt annat sätt.
Vi har en luftspalt längst upp vid nocken. Sedan finns det ett rör som går från vinden, nära nocken,
och ner till källaren. Vi har mekanisk frånluftventilation, dvs undertryck i huset.
Uteluften går alltså in mellan takpannor och papp vid takets nedre kant,
in på vinden vid nocken, och sedan ner i källaren.
Jag brukar strypa flödet i röret något på vintern, för det är ju kall luft som kommer ner i källaren.
Det sitter en fläkt och ett vämeelement i röret (på vinden), men fläkten har pajat, så vi har aldrig
använt dessa. Luften cirkulerar ju ändå, och den kalla luften kommer in på ett ställe som inte stör.
Det fungerar ju som en extra friskluftventil.
Det verkar som den här lösningen fungerar väldigt bra. Huset är byggt 1980, och det finns inget mögel
på vinden. Vi kan förvara saker på vinden utan att de blir fuktiga. Kan det vara så att eventuell fukt i inkommande luft kondenseras på undersidan av takpannorna, ovanför takpappen? Kan det bli bättre än så?
Vi upptäckte dock senare att vinden är ventilerad på ett helt annat sätt.
Vi har en luftspalt längst upp vid nocken. Sedan finns det ett rör som går från vinden, nära nocken,
och ner till källaren. Vi har mekanisk frånluftventilation, dvs undertryck i huset.
Uteluften går alltså in mellan takpannor och papp vid takets nedre kant,
in på vinden vid nocken, och sedan ner i källaren.
Jag brukar strypa flödet i röret något på vintern, för det är ju kall luft som kommer ner i källaren.
Det sitter en fläkt och ett vämeelement i röret (på vinden), men fläkten har pajat, så vi har aldrig
använt dessa. Luften cirkulerar ju ändå, och den kalla luften kommer in på ett ställe som inte stör.
Det fungerar ju som en extra friskluftventil.
Det verkar som den här lösningen fungerar väldigt bra. Huset är byggt 1980, och det finns inget mögel
på vinden. Vi kan förvara saker på vinden utan att de blir fuktiga. Kan det vara så att eventuell fukt i inkommande luft kondenseras på undersidan av takpannorna, ovanför takpappen? Kan det bli bättre än så?
Här tycker jag det förs en del vettiga resonemang kring fuktproblem på vind:
"Ny lösning för fuktskadade byggnader
http://chalmersnyheter.chalmers.se/Article.jsp?article=8157
[061108]
CHALMERS INNOVATION: Fuktskadade kallvindar är ett vanligt och växande problem som ofta uppstår i samband med tilläggsisolering eller vid övergång från oljepanna till berg- eller fjärrvärme. Men efter lång forskning vid Chalmers kommer företaget Ventotech med en lösning som håller fukten under kontroll.
I ett pressmeddelande, 8 november, 2006, rapporterar Ventotech om en ny teknisk lösning på problemet:
Mögel frodas på ställen där det finns fukt och är varmt nog och enligt Anticimex ligger 50 procent av Sveriges villor med kallvindar i riskzonen. Problemen uppstår vid kraftig ventilation av uteluft, regnläckage eller då fuktig luft läcker upp från innemiljön till vinden, kyls ner och bildar kondens. I nuläget finns ingen byggnadsteknisk lösning som garanterar att fuktproblem inte uppstår.
Idag är det en trend bland villaägare att tilläggsisolera eller byta värmekälla, allt för att minska värmebehovet. Det är att spara så mycket energi som möjligt som har hamnat i fokus, medan de risker som åtgärderna medför har hamnat i skymundan. För ju bättre man isolerar desto kallare blir det på vinden och risken för fuktskador ökar markant.
- Även för en fackman kan det vara svårt att bedöma om det är riskfritt att utföra en tilläggsisolering.
...
Problemet som dagens aktörer ska handskas med ligger alltså i att hitta en passande ventilationslösning. Forskning har visat att fuktsituationen inte blir bättre genom att ventilera mer, vilket är den vanliga föreställningen. Att strypa ventilationen skapar också risker med instängd fukt.
Efter många års forskning vid Chalmers kommer Ventotech med en ny smart teknisk lösning som bygger på idén att ventilera vinden endast när luften utanför är torrare än inne på vinden. Processen är helt automatisk och består i att två sensorer, en på utsidan och en på insidan, känner av när det är dags att öppna ventilen och låta en fläkt blåsa in torr utomhusluft.
Bakom forskningen står Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Bygg- och miljöteknik på Chalmers. Han har forskat och undervisat inom byggnadsfysik i över 20 år, ett ämne som omfattar värme, luft och fukt i byggnadens klimatskal, vilket består av byggnadens tak, väggar, fönster och grund.
...
Kallvindar är normalt torrast under sommarhalvåret då solens strålar mot taket hjälper till att torka ut vindsutrymmet. De flesta problem uppstår under vinterhalvåret då uteluftens relativa fuktighet är högst och strålningen från solen mindre intensiv och dagarna kortare.
Temperaturen på kallvindar är betydligt lägre än under sommarhalvåret och luften kan bära mycket mindre fukt. Fuktig luft som sipprar upp på vinden från bostaden resulterar därför i förhöjd fuktighet. Under nätter med klar himmel kan kallvinden till och med bli kallare än uteluften, vilket resulterar i kondens på takets undersida.
Tilläggsisolering gör att vindsutrymmet blir ännu kallare. Som följd fastnar fukten på vinden istället för att bäras av den varma luften.
Byte av värmekälla påverkar lufttrycket i hela huset. Berg- och fjärrvärme förvärrar fukttillståndet på vinden, då det inte bidrar till uppvärmning av vinden på samma sätt som en skorsten. När man dessutom slutar elda i pannan blir man av med den ventilationseffekt som den varma skorstenen har haft. Det undertryck som tidigare har bildats genom suget i skorsten försvinner och det finns risk för att inomhusluften istället sipprar upp genom vindsbjälklaget."
"torsdag 5 april 2007
Betyg:4,0
Ny ventilation ska minska mögelskadade vindar
På marknaden till sommaren
...
Den nya utrustningen, som består av en fläkt och ett motorstyrt spjäll, kommer att finnas till försäljning före sommaren. Vad priset blir är ännu inte klart, men Marcus Thorin lovar att det kommer bli konkurrenskraftigt, inte minst vad gäller driftskostnader, gentemot andra typer av avfuktarlösningar som finns på marknaden idag.
..."
http://www.viivilla.se/2800.aspx
Någon som vet priset för denna utrustning?
"Ny lösning för fuktskadade byggnader
http://chalmersnyheter.chalmers.se/Article.jsp?article=8157
[061108]
CHALMERS INNOVATION: Fuktskadade kallvindar är ett vanligt och växande problem som ofta uppstår i samband med tilläggsisolering eller vid övergång från oljepanna till berg- eller fjärrvärme. Men efter lång forskning vid Chalmers kommer företaget Ventotech med en lösning som håller fukten under kontroll.
I ett pressmeddelande, 8 november, 2006, rapporterar Ventotech om en ny teknisk lösning på problemet:
Mögel frodas på ställen där det finns fukt och är varmt nog och enligt Anticimex ligger 50 procent av Sveriges villor med kallvindar i riskzonen. Problemen uppstår vid kraftig ventilation av uteluft, regnläckage eller då fuktig luft läcker upp från innemiljön till vinden, kyls ner och bildar kondens. I nuläget finns ingen byggnadsteknisk lösning som garanterar att fuktproblem inte uppstår.
Idag är det en trend bland villaägare att tilläggsisolera eller byta värmekälla, allt för att minska värmebehovet. Det är att spara så mycket energi som möjligt som har hamnat i fokus, medan de risker som åtgärderna medför har hamnat i skymundan. För ju bättre man isolerar desto kallare blir det på vinden och risken för fuktskador ökar markant.
- Även för en fackman kan det vara svårt att bedöma om det är riskfritt att utföra en tilläggsisolering.
...
Problemet som dagens aktörer ska handskas med ligger alltså i att hitta en passande ventilationslösning. Forskning har visat att fuktsituationen inte blir bättre genom att ventilera mer, vilket är den vanliga föreställningen. Att strypa ventilationen skapar också risker med instängd fukt.
Efter många års forskning vid Chalmers kommer Ventotech med en ny smart teknisk lösning som bygger på idén att ventilera vinden endast när luften utanför är torrare än inne på vinden. Processen är helt automatisk och består i att två sensorer, en på utsidan och en på insidan, känner av när det är dags att öppna ventilen och låta en fläkt blåsa in torr utomhusluft.
Bakom forskningen står Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Bygg- och miljöteknik på Chalmers. Han har forskat och undervisat inom byggnadsfysik i över 20 år, ett ämne som omfattar värme, luft och fukt i byggnadens klimatskal, vilket består av byggnadens tak, väggar, fönster och grund.
...
Kallvindar är normalt torrast under sommarhalvåret då solens strålar mot taket hjälper till att torka ut vindsutrymmet. De flesta problem uppstår under vinterhalvåret då uteluftens relativa fuktighet är högst och strålningen från solen mindre intensiv och dagarna kortare.
Temperaturen på kallvindar är betydligt lägre än under sommarhalvåret och luften kan bära mycket mindre fukt. Fuktig luft som sipprar upp på vinden från bostaden resulterar därför i förhöjd fuktighet. Under nätter med klar himmel kan kallvinden till och med bli kallare än uteluften, vilket resulterar i kondens på takets undersida.
Tilläggsisolering gör att vindsutrymmet blir ännu kallare. Som följd fastnar fukten på vinden istället för att bäras av den varma luften.
Byte av värmekälla påverkar lufttrycket i hela huset. Berg- och fjärrvärme förvärrar fukttillståndet på vinden, då det inte bidrar till uppvärmning av vinden på samma sätt som en skorsten. När man dessutom slutar elda i pannan blir man av med den ventilationseffekt som den varma skorstenen har haft. Det undertryck som tidigare har bildats genom suget i skorsten försvinner och det finns risk för att inomhusluften istället sipprar upp genom vindsbjälklaget."
"torsdag 5 april 2007
Betyg:4,0
Ny ventilation ska minska mögelskadade vindar
På marknaden till sommaren
...
Den nya utrustningen, som består av en fläkt och ett motorstyrt spjäll, kommer att finnas till försäljning före sommaren. Vad priset blir är ännu inte klart, men Marcus Thorin lovar att det kommer bli konkurrenskraftigt, inte minst vad gäller driftskostnader, gentemot andra typer av avfuktarlösningar som finns på marknaden idag.
..."
http://www.viivilla.se/2800.aspx
Någon som vet priset för denna utrustning?
Det vill jag också veta, så jag har skrivit och frågat Ventotech !!!
Återkommer när de svarar.
Återkommer när de svarar.
Har fått en prisuppgift på cirka 25.000 kr. för två separata system, då mitt hus är i vinkel och med åtskilda vindar.