H Hybro skrev:
Jonaserik skrev:

"Då går det att ha så, men det får inte finnas någon koppling mellan centralerna, inte ens med laddarens stickpropp."


- Hur är det med detta, och varför?

Om jag förstod rätt finns det bara EN central. Den för inkommande nät från nätägare.

De "nya" uttagen, rätt och slätt direkt inkopplade parallellt till inverterns 230 V, utan egen central, säkringar mm.

Hej, Hybro

När det gäller mitt reservkraftsystem så har jag, för reservkraftsystemet, en helt separat elcentral med jordfelsbrytare och fyra utgående grupper från invertern. Se inlägg #1 509 i denna tråd.

Som jag skrev tidigare så kan jag välja. Om jag vill ha ”en avbrottsfri övergång till reservkraften vid strömavbrott” då kan jag välja att koppla över dessa elapparater till detta reservkraftnät redan innan ett strömavbrott. Ett sorts beredskapsläge.

Jag kan även välja att mata från vanliga elnätet och göra omkoppling, genom att flytta kontakter till reservkraft, efter att ett strömavbrott inträffat
 
Redigerat:
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Jannejoel

Invertern sekundärsida, som levererar 230 V växelspänning till apparaterna, är inte kopplat till elnätets 230 V växelspänning.

Vi tar om beskrivningen men börjar med att jag har en ö-drift.

Ö-driften består av ett helt separat 230 V enfas elnät som drivs av en inverter på 12/230V kopplat till blybatterier.

Till denna ö-drift kopplar jag kyl/frys frysbox, cirkulationspump, kommunikationsutrustning belysning etc.

Nu kan vi kalla denna ö-drift mitt reservkraftsystem.

Eftersom batterierna i detta reservkraftsystem behöver laddas, så kopplar jag (under reservkraftdrift) dit en batteriladdare, som kan få ström från elnätet (eller från en enfasgenerator).

Reservkraftsystemet fortsätter då att från elnätet via invertern leverera ström till mina apparater, batteriet laddas samtidigt, den omkopplingen sker utan avbrott.

Försvinner strömmen till laddaren, då kan invertern återgå till att ta strömmen från batteriet, den omkopplingen sker utan avbrott..

Då är vi tillbaka i ö-drift (reservkraftdrift).

Jag behöver ingen kontaktor som kopplar om mellan två 230V växelströmsnät.
Har jag förstått det rätt att din reservkraftsanläggning i princip är en on-line UPS?
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
lnilsson lnilsson skrev:
Har jag förstått det rätt att din reservkraftsanläggning i princip är en on-line UPS?
Hej lnilsson

Om du är mer familjär med dom termerna så kan du kalla den så.

Men genom att sätta ihop den själv kan jag bestämma storlek och egenskaper hos reservkraften och succesivt modifiera utrustningen om det skulle behövas.

Jag har stor laddström (max 90 A) för att korta ned laddningstiden om t.ex. två strömavbrott kommer kort efter varandra. Jag håller även ned den tid elverket behöver arbeta.

Genom uppdelning i tre batteriladdare, som vid låg laddström arbetar ”i skift” så minskar jag förlusterna och har redundans om fel uppstår i en laddare.

Laddare, strömmätning (kvarvarande kapacitet i batteriet) och invertern kan kommunicera och övervakas i ett gemensamt program och/eller en app. i telefonen.
 
  • Gilla
ylven och 1 till
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Jannejoel

Invertern sekundärsida, som levererar 230 V växelspänning till apparaterna, är inte kopplat till elnätets 230 V växelspänning.

Vi tar om beskrivningen men börjar med att jag har en ö-drift.

Ö-driften består av ett helt separat 230 V enfas elnät som drivs av en inverter på 12/230V kopplat till blybatterier.

Till denna ö-drift kopplar jag kyl/frys frysbox, cirkulationspump, kommunikationsutrustning belysning etc.

Nu kan vi kalla denna ö-drift mitt reservkraftsystem.

Eftersom batterierna i detta reservkraftsystem behöver laddas, så kopplar jag (under reservkraftdrift) dit en batteriladdare, som kan få ström från elnätet (eller från en enfasgenerator).

Reservkraftsystemet fortsätter då att från elnätet via invertern leverera ström till mina apparater, batteriet laddas samtidigt, den omkopplingen sker utan avbrott.

Försvinner strömmen till laddaren, då kan invertern återgå till att ta strömmen från batteriet, den omkopplingen sker utan avbrott..

Då är vi tillbaka i ö-drift (reservkraftdrift).

Jag behöver ingen kontaktor som kopplar om mellan två 230V växelströmsnät.
Hej Martin!

Jag ser att jag fått några inlägg riktade till mig helt utan min förskyllan eller värdighet😋
 
J Jannejoel skrev:
Hej Martin!

Jag ser att jag fått några inlägg riktade till mig helt utan min förskyllan eller värdighet😋
Ursäkta Jannejoel, inlägget var nog till jonaserik😊
 
  • Gilla
Jannejoel
  • Laddar…
J jonaserik skrev:
Bara så att vi är sams då med funktionen. Det är då en separat central utan koppling till den andra som ligger mot nätet och som konstant är kopplat mot inverten. Då går det att ha så, men det får inte finnas någon koppling mellan centralerna, inte ens med laddarens stickpropp. Det ska då vara ett relä/kontaktor som bryter spänningen till laddaren vid stopp utifrån. Men det är inte optimalt med en sådan koppling, utan då ska det vara en kontaktor mellan centralerna som faller vid stopp utifrån och det finns skarpa regler hur en sådan konstruktion ska utföras. Vad händer om kontaktorn mellan centralerna bränner fast i tillslaget läge. Livsfarligt att mata ut på nätet med reservkraft. Normalt så ska det finnas en reservkraftbytare så inget tvivel finns om att inte mata ut något baklänges på nätet.
Hej jonaserik

Förstod du att det inte behövs någon (växlande) kontaktor i mitt reservkraftsystem
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej jonaserik

Förstod du att det inte behövs någon (växlande) kontaktor i mitt reservkraftsystem
Jepp det är klart med det, då det är s.k. vattentäta skott mellan dom.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej lnilsson

Om du är mer familjär med dom termerna så kan du kalla den så.

Men genom att sätta ihop den själv kan jag bestämma storlek och egenskaper hos reservkraften och succesivt modifiera utrustningen om det skulle behövas.

Jag har stor laddström (max 90 A) för att korta ned laddningstiden om t.ex. två strömavbrott kommer kort efter varandra. Jag håller även ned den tid elverket behöver arbeta.

Genom uppdelning i tre batteriladdare, som vid låg laddström arbetar ”i skift” så minskar jag förlusterna och har redundans om fel uppstår i en laddare.

Laddare, strömmätning (kvarvarande kapacitet i batteriet) och invertern kan kommunicera och övervakas i ett gemensamt program och/eller en app. i telefonen.
Hej
Jo jag har ju jobbat i IT branschen så jag är mer familjär med de begreppen. Det är ju en enkel och robust lösning, men på bekostnad av fler/kapacitetsstarkare ingående prylar samt energiförluster (än någon slags off-line lösning). Om man har intresset och kunskapen så är det naturligtvis bättre att bygga hela systemet själv än att köpa en färdig ups, då får man ju fullständig frihet att dimensionera systemet efter sina behov.

Jag överväger någon slags reservkraft med batterier men utan reservkraftsaggregat (tror det räcker för mina viktigaste behov). Men hur stora är förlusterna i ditt system? (Det är förlusterna som avskräcker mig från ett on-line system).
 
lnilsson lnilsson skrev:
Hej
Jo jag har ju jobbat i IT branschen så jag är mer familjär med de begreppen. Det är ju en enkel och robust lösning, men på bekostnad av fler/kapacitetsstarkare ingående prylar samt energiförluster (än någon slags off-line lösning). Om man har intresset och kunskapen så är det naturligtvis bättre att bygga hela systemet själv än att köpa en färdig ups, då får man ju fullständig frihet att dimensionera systemet efter sina behov.

Jag överväger någon slags reservkraft med batterier men utan reservkraftsaggregat (tror det räcker för mina viktigaste behov). Men hur stora är förlusterna i ditt system? (Det är förlusterna som avskräcker mig från ett on-line system)
Hej lnilsson

Bra fråga

Mitt reservkraftsystem är effektmässigt litet. Jag har kombinerat att energieffektivisera mitt hus med att klara strömavbrott under flera dagar med litet bränslebehov.

Jag räknar med att i smitt använda ca 100–200 W i effektuttag (8–16 A) från batterierna och då har jag hitintills mätt upp ca 15–20 % förluster i inverter och övrig utrustning d.v.s. 20-40W. Det blir fortsatta mätningar.

De tre batteriladdare jag använder parallellkoppling har en verkningsgrad på 93 % enligt tillverkaren och laddarna har en ”Effektförbrukning - ingen last” på 0,5 W

Jag konstaterade vid testkörning att de tre laddarna, som vid parallelldrift kommunicerar med varandra via Bluetooth, går i skift (d.v.s. en i taget) om lasten är låg (om en laddare klarar lasten).

200 W effektuttag (ca 16A) är halv last på en laddare (märkström 30 A).

En grov överslagsberäkning. Med halv last (200 W belastning) på en laddare och vi antar har 93 % verkningsgrad, då är förlusten i laddaren ca 15W för att driva invertern. Batteriet är då fulladdat.

Två parallellt inkopplade laddare med ”ingen last” drar tillsammans 1W i förluster.

Summerar jag dessa preliminära data så har jag ca 56 W omvandlingsförluster vid 200 W effektuttag i beredskapsläge.

Det är i nivå medbesparingen vid övergång från en 60 W glödlampa till en LED-lampa (6 W) med motsvarande ljusutbyte.

Man får komma ihåg att det även finns förluster i säkringar, ledningar mätning och övervakning etc. Dessa finns både i normal och reservkraftdrift.

Men jag anade dessa siffror då jag valde utrustning och det ser, just nu, ut som att ett beredskapsläge av reservkraften ur effektförlustsynpunkt inte är ett bekymmer.

Jag har inte byggt och mätt färdigt.

Men min reservkraft fungerar dock om jag behöver den.

Intressant med dina synpunkter!😊
 
  • Gilla
Bo.Siltberg
  • Laddar…
Släng upp nån solcell med regulator så har du underhållsladdningen fixad.
Har så på segelbåten.
 
H Hybro skrev:
Släng upp nån solcell med regulator så har du underhållsladdningen fixad.
Har så på segelbåten.
Hej Hybro

Du är inte den ende som tror att solceller löser reservkraftfrågan.

De vintermånader som det är viktigast att reservkraften fungerar är, låt säga, december till februari.

Jag bor i prisområde 1 där det nu är ca 30 minusgrader, mörkt större delen av dygnet och ca en meter snö.

Det är inte orimligt att jag en dag placerar några vertikala solceller på stolpar som klarar av att vintertid sticka upp ovanför någon meter snötäcke.

Men det ökar inte antalet soltimmar de vintermånader som det är viktigast att reservkraften fungerar d.v.s. december till februari.
 
  • Gilla
Elajomannen och 3 till
  • Laddar…
Hej

Folk och Försvar 2024

Som bekant så pågår i Sälen 2024-konferensen Folk och Försvar. Där lyfter man fram att vi faktiskt kan hamna i krig.

Så här rapporterar, bland annat, Katarina Erlingsson, skribent för Skånska dagbladet, från konferensen under rubriken ”Svenskar har blivit lata katter”;

”Det viktigaste för beslutsfattarna är att skapa insikt om hur viktigt ett folkligt engagemang är för rikets säkerhet. Regeringen har nyligen tagit det första steget, genom att återinföra civilplikten. Den togs bort för femton år sedan, men det är svårt att klandra då ansvariga politiker. De kunde inte förutse den negativa utvecklingen, även om de borde insett att historien ofta upprepar sig. Återaktiveringen av plikten sker i ett första steg för räddningstjänsten och elförsörjningen som måste fungera för att samhället inte ska kollapsa.” https://www.skd.se/2024-01-08/svenskar-har-blivit-lata-katter

Vår hemberedskap blir allt viktigare för att vi själva och att Sverige skall klara de hot som, bland annat, nu målas upp på årets Folk och Försvar i Sälen.

Det är nog bra om vi alla följer nyhetsrapporteringen från Folk och Försvar. Jag kan tänka mig att vi under den närmaste tiden (säg det närmaste året), får vara med om en stor omställning gällande vårt eget agerande i samband med det ökande omvärldshoten.

Denna omställning kommer att ta tid både för oss var och en, men även för hela landet.

Det saknas samtidigt sakkunniga hur vi bäst gör vår reservkraft. Det har jag kunnat se när jag sysslat med teknikområdet nu i några år.

Jag tror, för min egen del, på att bygga en liten energieffektiv reservkraftanläggning, men det innebär rimligen samtidigt för många av oss en anpassning till husets elbehov.

Jag har under några år låtit arbetet med att sänka husets elenergibehov gå hand i hand med att bygga in reservkraften i min hemberedskap.

Det är en lyckosam kombination som rimligen sparar pengar men det tar tid i anspråk.

Hur man löser reservkraft för en vecka i sin hemberedskap, tycker jag saknas när MSB talar om att vi skall klara oss själva i upp till en vecka.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hur man löser reservkraft för en vecka i sin hemberedskap, tycker jag saknas när MSB talar om att vi skall klara oss själva i upp till en vecka.
Jag tycker att det engagemang du har i frågan och de resultat du visar är mycket intressanta. Men jag tror att det för de flesta är helt orimligt att ha en beredskap för att kunna upprätthålla reservkraft i en vecka. Då är det bättre att fokusera på ett rimligare mål. Nämligen att klara sig utan el i en vecka.
 
  • Gilla
civilingenjören och 1 till
  • Laddar…
A Avemo skrev:
Jag tycker att det engagemang du har i frågan och de resultat du visar är mycket intressanta. Men jag tror att det för de flesta är helt orimligt att ha en beredskap för att kunna upprätthålla reservkraft i en vecka. Då är det bättre att fokusera på ett rimligare mål. Nämligen att klara sig utan el i en vecka
Hej Avemo

En utmärkt infallsvinkel

Kom ihåg att det gäller ”att klara sig utan el i en vecka” opå egen hand utan samhällets hjälp (som bl.a. MSB beskriver) detta under den sämsta perioden på året på platsen där man bor.

Räkna inte med att försäkringar kommer att täcka kostnader om stora strömavbrott innebär att mängder med hus får frost och vattenskador.

Klarar man det då klarar man rimligen ett överraskande elavbrott när som helst på året.

Vi har olika bostäder och bor på olika platser och temperaturområden.

Det jag beskriver är hur jag tänker göra för att rimligen klara målet, men jag har inga garantier för att mina satsningar räcker.

Men jag tycker det är fel att inte göra något, att "sticka huvudet i sanden", gällande att försöka klara en vecka.

Det som nu beskrivs ifrån Folk och Försvar i Sälen gör saken ännu viktigare, att verkligen bry sig.

Beskriv gärna hur man gör.
 
Redigerat:
M Martin Lundmark skrev:
Kom ihåg att det gäller ”att klara sig utan el i en vecka” helt på egen hand utan samhällets hjälp (som bl.a. MSB beskriver) detta under den sämsta perioden på året på platsen där man bor.
Det kommer att vara en stor prövning för de flesta. Jag tror inte att ens 1% av befolkningen är lika väl förberedda som du är. Jag är det definitivt inte. Är jag hemma kan jag hålla huset varmt med ved. Några timmar kan jag få ljus från ett par UPS:er. Jag kan laga mat med gasolkök eller vedspis. Är det vinter blir ju inte förvaringen av kylvaror något problem. Det kommer att vara en ganska besvärlig vecka. Men det klarar jag av.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.