Den svenska vindkraften stoppas av kulturkriget, det är ett destruktivt krig där landet offras, till stor del av dumhet men också av korkade idealP paralun skrev:
Jo men nu börjar det synas i stora problem med ekonomin för vindkraftsbolagen samt även vilka som äger dessa, sen jovisst är det pajkastning men krass ekonomi är inget kulturkrig.D djac skrev:
Nu har jag själv inga större problem med vindkraft om den är havsbaserad men kärnkraft måste konkurrera på samma villkor och det förefaller nu ske med en revidering av EU's elhandelsavtal.
Investeringarna går oss helt förbi men andra länder drar nytta av detta.P paralun skrev:
Att en snabbväxande bransch uppvisar sånt är helt normalt och sunt, det borde vi se i hela energisektorn, en naturlig del av det för branschen okända begreppet marknadsekonomi och inget som vi normalt bryr oss om.
Jo nu skrev du ihop något mycket förbryllande.D djac skrev:
Allt styrs ju av ett gemensamt elhandelsavtal vi har inom EU och grundtanken var ju från början ren avreglering samt total marknadsliberalism. Sen klurade då röd-gröna ihop att det här kan man ju nyttja för att stänga ner kärnkraft.
Nu får vi då ett nytt reviderat elhandelsavtal och förhoppningsvist enbart ett fokus på att få ner CO2 utsläpp.
Det här är sannolikt en mycket plågsam process för röd-gröna att behöva erkänna kärnkraftens stora betydelse för det stora målet att få ner CO2 utsläppen. Vi ser redan nu hur ledande miljögurus har ändrat uppfattning.
Du tror verkligen på allt du hör och fyller i luckorna med egna fantasier.P paralun skrev:
Nej det är inga fantasier och mycket grundar jag på artiklar i Euractiv. Politico beskriver även de "playgamet" bra.D djac skrev:
Men det är klart fascinerande egentligen hur den svenska debatten är och vad som beslutas i Bryssel och sedan omformuleras av svenska politiker.
https://www.euractiv.com/sections/energy-environment/
Du vet att allt detta är som ölgubbarna på lokala haket , när de säger, -man borde...P paralun skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 269 inlägg
När nuvarande reaktorer i Sverige byggdes och det folkomröstades om kärnkraften såg man framför sig att reaktorerna skulle ha en 25–30 årig livslängd. 2010, som efter folkomröstningen valdes som ett slutår för kärnkraften, var alltså så långt fram då att reaktorerna som då byggts/höll på att byggas ändå skulle vara uttjänta.
Nu har vi snart 50 % plustid på det (det har alltså gått snart 45 av de 30 år man såg som en bortre parentes) och vissa av oss är kritiska till den påtvingade förtidsavveckling vi anser skett av vissa reaktorer. R1 och R2 var också 45 år gamla när de stängdes.
***
När det räknas på investeringskostnader är systemet riggat mot långsiktighet. Idag räknar man kärnkraften på 40 år vilket alltså visat sig lågt på de andragenerstionsreaktorer vi har i drift idag. Kalkylräntan sätts också ofta till höga 6 %.
Det är möjligt att detta är rimliga kommersiella villkor för så långa investeringar och den tekniska, ekonomiska och inte minst politiska osäkerhet sådana innebär. Risken.
Så låt oss tänka mer på risk, eller riskfrihet. Det finns en ränta som kallas den riskfria räntan, statslåneräntan. Det är alltså den ränta staten får när den lånar pengar, den ränta statsskulden har. Den ser genomsnittligt ut såhär de senaste åtta åren:
För 2023 lär den hamna på strax under 2,5 %.
***
Att kärnkraft är så dyrt förklaras alltså till stor del av att de långa investeringshorisonterna skapar osäkerhet, eller risk. Skulle staten ta en del av den risken och finansiera med den riskfria räntan skulle alltså kostnader ”försvinna”.
Samma investeringspengar skulle förstås inte kunna användas till något annat, men så länge som produktionen blir av i 40 år faller inte risken ut, och inga kommersiella vinster behöver finnas just för risken.
Därtill skulle vi få kraftverk som sannolikt står 50–100 % längre än de 40 år man räknar på. Redan dagens livslängdsförlängda gen. 2-reaktorer beräknas väl stå i 70 år nu.
***
Det är egentligen galet att så många till höger är för kärnkraft och så många till vänster är emot.
Det här är som gjort för statliga investeringar eller samriskprojekt. Sosseri i dess prydno.
Nu har vi snart 50 % plustid på det (det har alltså gått snart 45 av de 30 år man såg som en bortre parentes) och vissa av oss är kritiska till den påtvingade förtidsavveckling vi anser skett av vissa reaktorer. R1 och R2 var också 45 år gamla när de stängdes.
***
När det räknas på investeringskostnader är systemet riggat mot långsiktighet. Idag räknar man kärnkraften på 40 år vilket alltså visat sig lågt på de andragenerstionsreaktorer vi har i drift idag. Kalkylräntan sätts också ofta till höga 6 %.
Det är möjligt att detta är rimliga kommersiella villkor för så långa investeringar och den tekniska, ekonomiska och inte minst politiska osäkerhet sådana innebär. Risken.
Så låt oss tänka mer på risk, eller riskfrihet. Det finns en ränta som kallas den riskfria räntan, statslåneräntan. Det är alltså den ränta staten får när den lånar pengar, den ränta statsskulden har. Den ser genomsnittligt ut såhär de senaste åtta åren:
| Kalenderår | Procent |
|---|---|
| 2022 | 1,46 |
| 2021 | 0,16 |
| 2020 | -0,07 |
| 2019 | 0,03 |
| 2018 | 0,48 |
| 2017 | 0,51 |
| 2016 | 0,34 |
| 2015 | 0,58 |
För 2023 lär den hamna på strax under 2,5 %.
***
Att kärnkraft är så dyrt förklaras alltså till stor del av att de långa investeringshorisonterna skapar osäkerhet, eller risk. Skulle staten ta en del av den risken och finansiera med den riskfria räntan skulle alltså kostnader ”försvinna”.
Samma investeringspengar skulle förstås inte kunna användas till något annat, men så länge som produktionen blir av i 40 år faller inte risken ut, och inga kommersiella vinster behöver finnas just för risken.
Därtill skulle vi få kraftverk som sannolikt står 50–100 % längre än de 40 år man räknar på. Redan dagens livslängdsförlängda gen. 2-reaktorer beräknas väl stå i 70 år nu.
***
Det är egentligen galet att så många till höger är för kärnkraft och så många till vänster är emot.
Det här är som gjort för statliga investeringar eller samriskprojekt. Sosseri i dess prydno.
Det finns 4 GW ny vindkraft där turbiner är beställda, 1 GW som är aviserad och ytterligare 4,8 GW landbaserad vindkraft som har fått miljötillstånd men inte nätkoncession.D djac skrev:
Sen finns det förstås de där 2,2 GW havsbaserad vindkraft där beslutet att inte finansiera stamnätet till havs försämrar investeringen radikalt så att den kanske inte blir av.
Bra och saklig sammanfattning och det fångar all min skepsis mot denna bransch, det är för blurriga linjer mellan det privata och det allmänna, i min smak.
Jag skulle inte vara för ett sånt upplägg, det finns många behjärtansvärda företagsprojekt som vi skulle kunna ge den här sortens stöd men det skulle ju såklart bli knepigt. Dessutom skulle vi ju betala en straffskatt för varje producerad enhet, snacka om att binda ris för egen rygg.
Jag vill inte upprepa mina tidigare tankar men för min del kan jag tänka mig två vägar, antingen inkorporation av elproduktionen i statsapparaten, eller göra den rent kommersiell.
Ja tyvärr är det ju så att investeringspengar ligger inte så länge på bordet, tar man inte chansen så går de in i andra projekt, på så sätt fungerar ju taktiken bra, säga att man är positiv men förhala tills pengen är borta.K krfsm skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 118 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 118 inlägg
Varför tror du det kommer att vara brist på investeringspengar framöver? Det har aldrig i historien funnits så mycket rörliga pengar som står redo att investeras i övertygande projekt som kan ge god avkastning. Problemet är väl snarare att projekten inte går ihop på energiproduktionssidan och att det finns en politisk risk. Och en enormt konserverande miljölagstiftning i vårt eget land.D djac skrev:
Det sa jag inte och det tror jag nog inte heller, de används bara inte här, även våra egna investeringspengar går till andra länder.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 118 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 118 inlägg
Jag tror så här:D djac skrev:
För varje år som går blir vindkraftstekniken billigare och billigare och om vi inte får en internationell politisk backlash som stänger kapitalflödet över gränserna (viss risk finns ju att vi går tillbaka till forna tiders monetära protektionism) så borde en investering i vindkraft imorgon vara billigare än idag. Särskilt som vindkraften inte har någon vettig kalkyl för avkastning idag.
Redigerat: