Säljaren av TS hus har troligen köpt en ny bostad. Jag undrar om de utöver avtalat pris betalat extra för eventuella träd, blommor, persienner och markiser... Jag har en svag känsla av att de inte gjort det.
Jag tolkar det som att stegen som avses i texten är just en stege för sotning, dvs en takstege eller fasadstege som är just bara avsedd för att få åtkomst till skorstenen och inte vilken stege som helst som befinner sig på fastigheten i en bod eller hängandes i våg på garageväggen.N NoiseMaker skrev:
Är det en fast monterad tak- eller fasadstege hör den otvivelaktigt till byggnaden.L Lutte skrev:
Men min bild är att "stege för sotning" även gäller den stege som sotaren behöver för att komma upp på taket och som enligt regelverket tillhandahålls av fastighetsägaren. Och som normalt inte är fast anbringad på fasaden, utan t.ex. hänger på garageväggen. Trots att den kan användas till många andra saker än sotning.
Så olika man kan tolka samma text, som du säger låter vettigt men jag tvekar endå på att man skall lämna en lös stege för att sotaren ska komma upp. För det faller ju som du säger på fastighetsägaren att se till att det finns, inte tidigare fastighetsägare om man nu ska vara sån.C cpalm skrev:
Undrar om det finns något förarbete, för där framgår det som oftast hur tankarna gick när lagen skapades.
Edit: står i mäklarringens text
- Stege speciellt anpassad för sotning Det tolkar jag som en enkom stege som är bara för sotning och inte med lätthet kan användas till annat om det ens är möjligt då den är speciellt anpassad.
Ha ha, nä, så kan du inte resonera. Det handlar överhuvudtaget inte om att säljaren skulle ansvara för att köparen har en stege för sotning. Även om sotaren kommer att kräva att det finns en stege. Hade inte säljaren någon stege så ingår inte heller någon stege i köpet. Och då får köparen fixa en egen.L Lutte skrev:
Vad är det för stege som är särskilt anpassad för sotning och inte med lätthet kan användas till något annat? T.ex. för att ta sig upp på taket för att rensa hängrännorna? Nä, något sådant existerar inte och det skulle därmed vara nonsens att ens nämna det.
Haha nä jag vet, läste lite i jordabalken och kunde inte finna ordet stege någonstans och inte någon dom gällande fastighetstillbehör som rör stege.C cpalm skrev:
Så vart får alla att en jävla stege för sotning ska medfölja om det finns en på fastigheten?
Vi måste gå till botten med detta, kommer inte kunna sova inatt annars
Risk att du kommer att ligga sömnlös 😄 Källan till denna vida publicerade lista verkar vara höljd i dunkel.L Lutte skrev:
Kanske i bästa fall någon juridikprofessor som tyckt till i någon skrift inom fastighetsrätten(?) I en framtida rättslig prövning kanske en domstol kommer fram till något annat vad gäller stegar. Vem vet...
Bra fråga. När min laddbox med trefasuttag fick en åskskada räknade försäkringsbolaget det som tillhörande byggnaden, oavsett hur den var inkopplad. Jag har en box jag kan koppla ur lätt pga åskrisken, inte för att jag vill ta med den i bilen 😀. Hur andra instanser än mitt försäkringsbolag definierar det är oklart för mig, men det ger ändå någon fingervisning.K Kapsyl skrev:
Sorry! Jag läste ditt inlägg som fan läser bibeln. Du skrev "Det är uttryckligen stege för sotning som enligt praxis är byggnadstillbehör" medan jag tyckte mig läsa "Denna är uttryckligen en stege för sotning" och trodde att du menade att den stege som diskuterades uttryckligen var avsedd för sotning, vilket du naturligtvis varken skrev eller menade. Sorry igen. 😳C cpalm skrev:
En stege som är fast monterad i anslutning till den takstege som leder till skorstenen är avsevärt mycket mer anpassad för sotning än den som hänger på garageväggen. Den fast monterade stegen kan exempelvis inte användas för att rensa rännorna på garaget.C cpalm skrev:
Du skriver ju själv "Det är uttryckligen stege för sotning som enligt praxis är byggnadstillbehör" så den som formulerat det måste ju anse att det finns sådana stegar som till sin natur är för sotning till skillnad från en generell lös stege på en garagevägg eller i ett förråd.
Stegen på bilden nedan skulle jag se som ett byggnadstillbehör då stegen är fast monterad och anpassad för sotning.
Att man kan använda den för att gå upp på taket och utföra andra uppgifter än sotning gör inte att den inte är anpassad för sotning.
Helt rätt, det är så man måste tänka. Jag tror överhuvudtaget detta med att den skall vara "anpassad för sotning" är ett sidospår. Det är Mäklarsamfundet som använder formuleringen "speciellt anpassad för sotning", men den överlägset dominerande skrivningen är kort och gott "stege för sotning".Alfredo skrev:
Men sen tänker jag bara logiskt kring formuleringen. Vilken avsikt kan man rimligtvis tänkas ha när man formulerar sig på det sättet? En fast monterad stege är ett rätt uppenbart byggnadstillbehör vare sig den är avsedd för sotning, utrymning eller något annat. Det är också väsensskilt från en lös stege. Så om det är detta man avser hade man rimligtvis också skrivit "fast monterad stege".
Det ska lämnas stege eller stegar som behövs för att sotaren ska kunna komma upp på taket oavsett om de är fast monterade eller inte. Om det finns flera alternativa stegar så kan säljaren välja vilken han/hon vill lämna men säljaren måste lämna kvar vad som krävs för att komma upp.
Parallell: Även ett löst skyddsgaller till öppna spisen är byggnadstillbehör. Det får inte säljaren ta med sig.
Parallell: Även ett löst skyddsgaller till öppna spisen är byggnadstillbehör. Det får inte säljaren ta med sig.
Kan vi inte börja konstatera att vad Mäklarsamfundet tycker i frågan har väldigt lite med facit att göra, det är inte en källa att hänvisa till och bestämt hävda att ”såhär är det”. De har en åsikt, precis som vi andra.
Finns det en lag eller ett dom som faktiskt uttryckligen nämner stege?
Finns det en lag eller ett dom som faktiskt uttryckligen nämner stege?
Givetvis är det så att man inte kan veta helt säkert förrän det finns en dom. Men samtidigt vet vi att praxis i Sverige även skapas genom något vi kan kalla kutym. Det betyder att om det verkligen skulle bli en tvist i domstol så skulle domstolen inte bara titta på lagens text och förarbeten utan även på hur man faktiskt brukar göra. Där skulle mäklarsamfundets lista antagligen väga ganska tungt. Domstolen skulle titta på den och konstatera att det är så man brukar göra och sannolikt döma efter det.tveksamt skrev:
Parallell: Olika kommuner har länge använt liknande regler för hur hög växtlighet får vara i gathörn fast PBL har varit väldigt otydlig. Sedan några år finns det ett par domar i MÖD om detta. I de domarna hänvisades bara till hur man brukar göra vilket är vad som står i kommunernas instruktioner som någon ursprungligen skrivit ganska godtyckligt och kommunerna sedan kopierat av varandra.