Tror det hade varit nyttigt för många i dagens samhälle att vara utan el i en vecka.
Så befriande och avstressande.
Så befriande och avstressande.
Hej TRJBergTRJBerg skrev:
Jag tror att du menar ”Har tittat på elverk på 28 kWh som då skulle motsvara 35 kVA”
Desto mer du själv kan vara aktiv vid en reservkraftsituation och anpassa driften till omständigheterna desto mindre ”marginaler” behöver du ta till på generatorn.
Inte bara inköpet kostar även driften av ett elverk under lång tid är kostsamt.
Den effekt du behöver till uppvärmning i normalfallet kan du i reservkraftfallet minska på om du kan acceptera att temperaturen sjunker något.
Du måste inte använda din hushållsutrustning på ”normalt sätt” vid ett strömavbrott. Matlagningen kan ske annorlunda sätt (som kräver mindre elenergi).
Tvätt kan eventuellt förskjutas till strömavbrottet ”bedarrat” och så vidare.
Befriande och avstressande.😂C C.Ö skrev:
Inget vatten, inte kunna spola på toan mm. Inte kunna laga mat utan få leva på kall burkmat.
Sen om det var i Januari månad så vore det pricken över det berömda iet.
Avstressande.😄
Det finns gasol och spritkök. Grillar och brasor. Flertalet alternativa toalösningar. Vatten ur egen brunn eller dunkar.K K. L skrev:
Ved eller gasol för uppvärmning. Problemet är att folk idag är så låsta till sina hem och alla moderna tekniska finesser.
Exakt det jag skrev, folk får stora problem om det blir en vecka utan el.C C.Ö skrev:
Hej K. LK K. L skrev:
Rimligen så är det så, att även om vi kan hitta de som ” får stora problem om det blir en vecka utan el”. så hindrar det inte att vi själva ändå lägger upp en plan (Plan B) för hur vi kan klara en vecka.
Det har jag bl.a. gjort i denna tråd, ett arbete som pågår fortfarande.
Vid ett längre strömavbrott så underlättar det om man kan minimera den eleffekt (kW) och elenergi (kWh) som man behöver tillföra genom reservkraft.
I inlägg #171, i denna tråd, beskrev jag att man lämpligen gör upp en ”el budget” där man beräknar den eleffekt och den elenergi man behöver den tid man planerar att klara sig.
När jag i inlägg #58 beskrev min ”plan B” för en "slimmad” elanvändning så skrev jag under punkten ”3. Matförvaring tillagning (36W) En kombination Kyl/Frys i köket behöver 36 W i snitt Mat värms på spritkök”.
Jag hoppas att vi i denna tråd kan hålla osstill elförsörjning, men för den som behöver veta mer om mat, matförvaring och matlagning utan el, så var temat mat under Krisberedskapsveckan 2022 (se inlägg #818).
Utvecklingen av plan B fortsätter. Vid renoveringen av köket som gjordes för ett drygt halvår sedan byttes kylen och frysen i köket ut till en kombination, där jag mätt upp en genomsnittsförbrukning på ca 25 W tillsammans. Genom varvtalsstyrningen är det inga bekymmer med startströmmar, jag har kört test med inverterdrift i tre dygn.
Jag kommer framöver bl.a. att titta på att hålla ner störnivån (elkvalité, EMC) i mitt enfas reservkraftnät.
Hur går det för er andra med ”plan B” ?
Klarar ni en vecka?
Jag har en liten plan B, både fyllda vattendunkar, gasolvärme och grill, t.o.m. en vattenrenare som man sätter på en flaska.M Martin Lundmark skrev:
Tror den kan rena ca. 3 kubik sjövatten
Det jag svarade på var att jag och de flesta andra aldrig skulle kalla en vecka utan el vare sig befriande och avstressande.
Hej K. LK K. L skrev:
Både under min militärutbildning och i samband med forskning och utbildning har jag kunnat se hur stor betydelse förberedelser har för att hålla nere stressnivån.
Jag skulle nog inte säga att ett strömavbrott skulle kännas ”befriande och avstressande”.
Men när jag växte upp var jag flera gången med om strömavbrott som kunde vara ett dygn eller mer, det innebar ingen speciell stress bara en förändring av vardagen.
De strömavbrott jag varit med om de senaste åren har inte heller inneburit en hög stressnivå, jag har då gått igenom vad jag borde göra utifrån det som hänt och vad i vardagen som påverkas.
En del i förberedelserna (plan B) är ju för att undvika att bli stressad vid ett strömavbrott.
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 691 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 691 inlägg
Kan bara hålla med, övning ger färdighet även om det är ofrivilligt. Det blir rutin.M Martin Lundmark skrev:
Men det finns två punkter som trots detta ställer till det med planeringen.
1) Det är inte alltid uppenbart hur illa det är, kommer strömmen tillbaka om en stund eller kan det bli många timmar eller dagar? När stormen Alfrida skövlade norduppland januari 2019 var det ganska uppenbart att det kommer att ta tid att få strömmen tillbaka. Men ibland kan strömavbrottet komma utan att det är dåligt väder och det blir svårt att bedöma omfattningen eller allvaret.
Nu till det viktiga, och något som gäller för alla incidenter, när är det dags att aktivare plan B? Mao koppla in elverk, säkra upp vatten och mat och allt annat som man behöver göra. En del steg kanske innebär att man bryter förpackningar mm helt i onödan då strömmen kommer tillbaka fem minuter senare. För den orutinerade är detta beslut inte alltid så enkelt att fatta.
2) Det kaos som infinner sig vid t ex naturkatastrofer innebär att ingen vet hur snabbt strömmen kan komma tillbaka. Ofta är informationen mellan de som informerar allmänheten och de som försöker åtgärda strömavbrottet så pass lång att informationen inte stämmer. Under Alfrida var vi utan ström i nästan tre dygn, samtidigt kom det löften redan dag ett om att strömmen skulle vara åter inom några timmar. Under dagarna flyttades tidpunkten bara framåt med säg sex timmar i taget, tills det plötsligt började lysa igen.
Detta innebär att det återigen är svårt att planera, hoppet är det sista som lämnar människan och allt eftersom timmarna går dyker det upp nya sysslor som måste lösas utan el - ska vi vänta då prognosen är att strömmen kommer tillbaks om några timmar, eller genomföra det utan ström trots att det är mycket krångligare? Laga middag nu eller om två timmar? Hur man än väljer kan besvikelsen komma, du lagar enkel mat som ingen ville ha och strömmen kom tillbaks och slitet var i onödan. Eller du väntar på att strömmen ska komma som utlovat, men inser strax innan midnatt att så inte blev fallet och det blir en sen och kall middag. Ovissheten är i sig stressande, det skulle vara bättre att få beskedet att ni får ingen ström på en vecka, då kan man ta höjd för det i sitt dagliga liv.
Du har rätt, tänkte åt fel håll... Det blir väl då 35kW = 43,75VA.M Martin Lundmark skrev:
Naturligvis kommer jag att anpassa mig när det är dags. Typ hålla mycket lägre innetemperatur och undvika strömkrävande hushållsel.
Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar, del A
Coromatic har tagit fram specialanpassade lösningar (som de kallar flexipower) för att erbjuda reservkraft till bl.a. telekomnät. https://coromatic.se/kategorier/flexipower/
Flexipower finns i olika modeller från 7 kVA till 40 kVA.
Jag har tidigare påpekat att de generatorer (synkronmaskiner) vi normalt använder för att alstra trefas växelspänning för reservkraft, är betydligt ”svagare” än den elmatning vi normalt använder till vårt hus, när det gäller att kunna leverera tillräcklig kortslutningsström.
Exempelvis så har jag ca 1000 A kortslutningsström vid elcentralen i mitt hus och ca 200-250 A vid enfasuttag i huset.
För en trög 10 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs minst en kortslutningsström på ca 82 A (abrikatet IFÖ bryter på 56 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 47 A (IFÖ bryter på 32 A).
Läs om förimpedans mm. i Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Förimpedans
För en 10 A dvärgbrytare typ B behövs en minsta ström på 5 x säkringens märkström d.v.s. 50 A för att lösa ut på 0,4 s. För en 10 A dvärgbrytare typ C behövs en minsta ström på 10 x säkringens märkström (100 A), respektive för en 10 A dvärgbrytare typ D behövs en minsta ström på 20 x säkringens märkström (200 A) för att lösa ut på 0,4 s.
Gällande dvärgbrytare typ B, C respektive D så gäller samma minsta ström vid 5 s utlösningstid (och jordfelsbrytare som vid 0,4 s utlösningstid. Vid användning av dvärgbrytare kan man alltså inte utnyttja att det tillåts en längre utlösningstid (5 s) vid reservkraftdrift, detta även om man har jordfelsbrytare.
Tittar vi på databladet för en Coromatic Flexipower i storleken 7 kVA (6 kW), så anges där, ”Kontinuerlig uteffekt med varierande last. Ingen begränsning på årligt antal drifttimmar och aggregatet kan överlastas med 10% i 1 timme varje 12 timmars period.”
https://coromatic.se/76786_wp-uploads/2017/12/Produktblad-GTM7FA.pdf
Under rubriken ”Utlösningsvillkor, selektivitet” i dokumentet, står dessutom en upplysning som kan vara intressant att veta för de som vill använda små rerervelverk; ”Generatoraggregatet är utrustat med en överdimensionerad generator, för att säkerställa en hög kortslutningsström och ökad säkerhet i selektivitet och utlösningsvillkor. Aktuell generator på 13,5 kVA ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60A och en momentan (under 0,03 sekunder) på ca 100A.”
Den överdimentionerade generatorn på 13,5 kVA i denna Flexipower (med märkeffekt 7 kVA, 6 kW), som ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60 A, klarar alltså av att lösa ut en 10 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) inom stipulerad tid (0,4 s), om den är av fabrikatet IFÖ (bryter på 56 A).
Det går även att klara utlösningsvillkoret för Flexipower (med märkeffekt 7 kVA, 6 kW), med en 10 A dvärgbrytare typ B men man klarar inte utlösningsvillkoret med övriga typer av dvärgbrytare (typ C och D).
För att veta kortslutningssträmmen från en synkronmaskin så måste man genomföra en kortslutningsmätning (genom att helt enkelt kortsluta och mäta strömmen) eller beräkna utifrån maskinens märkdata.
Att mäta med de mätinstrument som normalt finns för att mäta kortslutningsström fas-nolla (L-N) eller jordslutningsström fas-skyddsledare (L-PE) i ett hus, ger inte korrekta värden vid mätning på en synkronmaskin.
Detta beror på att mätmetoden i dessa instrument förutsätter att man mäter i ett resistivt elnät, vilket elnäten i våra kabelnät (som matar våra hus) ofta är. En synkronmaskin har en induktiv kortslutningsimpedans d.v.s. en helt annorlunda fasvinkel.
Det kan alltså vara så att ca 13,5 kVA (20 A märkström) är det minsta reservelverk som vi kan använda till våra hus, om vi vill klara utlösningsvillkoret för säkringar.
Coromatic har tagit fram specialanpassade lösningar (som de kallar flexipower) för att erbjuda reservkraft till bl.a. telekomnät. https://coromatic.se/kategorier/flexipower/
Flexipower finns i olika modeller från 7 kVA till 40 kVA.
Jag har tidigare påpekat att de generatorer (synkronmaskiner) vi normalt använder för att alstra trefas växelspänning för reservkraft, är betydligt ”svagare” än den elmatning vi normalt använder till vårt hus, när det gäller att kunna leverera tillräcklig kortslutningsström.
Exempelvis så har jag ca 1000 A kortslutningsström vid elcentralen i mitt hus och ca 200-250 A vid enfasuttag i huset.
För en trög 10 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs minst en kortslutningsström på ca 82 A (abrikatet IFÖ bryter på 56 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 47 A (IFÖ bryter på 32 A).
Läs om förimpedans mm. i Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Förimpedans
För en 10 A dvärgbrytare typ B behövs en minsta ström på 5 x säkringens märkström d.v.s. 50 A för att lösa ut på 0,4 s. För en 10 A dvärgbrytare typ C behövs en minsta ström på 10 x säkringens märkström (100 A), respektive för en 10 A dvärgbrytare typ D behövs en minsta ström på 20 x säkringens märkström (200 A) för att lösa ut på 0,4 s.
Gällande dvärgbrytare typ B, C respektive D så gäller samma minsta ström vid 5 s utlösningstid (och jordfelsbrytare som vid 0,4 s utlösningstid. Vid användning av dvärgbrytare kan man alltså inte utnyttja att det tillåts en längre utlösningstid (5 s) vid reservkraftdrift, detta även om man har jordfelsbrytare.
Tittar vi på databladet för en Coromatic Flexipower i storleken 7 kVA (6 kW), så anges där, ”Kontinuerlig uteffekt med varierande last. Ingen begränsning på årligt antal drifttimmar och aggregatet kan överlastas med 10% i 1 timme varje 12 timmars period.”
https://coromatic.se/76786_wp-uploads/2017/12/Produktblad-GTM7FA.pdf
Under rubriken ”Utlösningsvillkor, selektivitet” i dokumentet, står dessutom en upplysning som kan vara intressant att veta för de som vill använda små rerervelverk; ”Generatoraggregatet är utrustat med en överdimensionerad generator, för att säkerställa en hög kortslutningsström och ökad säkerhet i selektivitet och utlösningsvillkor. Aktuell generator på 13,5 kVA ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60A och en momentan (under 0,03 sekunder) på ca 100A.”
Den överdimentionerade generatorn på 13,5 kVA i denna Flexipower (med märkeffekt 7 kVA, 6 kW), som ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60 A, klarar alltså av att lösa ut en 10 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) inom stipulerad tid (0,4 s), om den är av fabrikatet IFÖ (bryter på 56 A).
Det går även att klara utlösningsvillkoret för Flexipower (med märkeffekt 7 kVA, 6 kW), med en 10 A dvärgbrytare typ B men man klarar inte utlösningsvillkoret med övriga typer av dvärgbrytare (typ C och D).
För att veta kortslutningssträmmen från en synkronmaskin så måste man genomföra en kortslutningsmätning (genom att helt enkelt kortsluta och mäta strömmen) eller beräkna utifrån maskinens märkdata.
Att mäta med de mätinstrument som normalt finns för att mäta kortslutningsström fas-nolla (L-N) eller jordslutningsström fas-skyddsledare (L-PE) i ett hus, ger inte korrekta värden vid mätning på en synkronmaskin.
Detta beror på att mätmetoden i dessa instrument förutsätter att man mäter i ett resistivt elnät, vilket elnäten i våra kabelnät (som matar våra hus) ofta är. En synkronmaskin har en induktiv kortslutningsimpedans d.v.s. en helt annorlunda fasvinkel.
Det kan alltså vara så att ca 13,5 kVA (20 A märkström) är det minsta reservelverk som vi kan använda till våra hus, om vi vill klara utlösningsvillkoret för säkringar.
Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar-del B
Som jag skrev i det tidigare inlägget så är ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) den minsta storleken som vi kan använda, om vi vill klara utlösningsvillkoret om vi har 10 A säkringar, och då krävs det dessutom att vi har med jordfelsbrytare med i kretsen. Ett alternativ är att använda 10 A säkringar, av fabrikatet IFÖ som bryter vid 56 A.
Har vi en 10 A dvärgbrytare typ B behövs den en minsta ström på 50 A för att lösa ut på 0,4 s dvärgbrytare. Typ C och D klarar inte villkoren, inte ens med jordfelsbrytare.
Kom ihåg att en jordfelsbrytare klarar fallen med jordslutning, även om en säkring inte klarar stipulerade tider för kortslutning fas till nolla respektive fas till fas.
För att lösa ut en 16 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 110 A (fabrikatet IFÖ bryter på 89 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 65 A (IFÖ bryter på 51 A).
Det innebär att ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) bara klarar bara av att lösa ut 16 A säkringar på stipulerad tid om vi har IFÖ smältsäkringar (IFÖ 16 A säkringar, som bryter på 51 A) och samtidigt jordfelsbrytare som ger oss en tillåten utlösningstid på 5 sekunder.
För en 16 A dvärgbrytare typ B behövs en minsta ström på 5 x säkringens märkström d.v.s. 80 A för att lösa ut på 0,4 s. Det klarar inte det reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) som jag utgår ifrån att leverera. Här hjälper inte att en jordfelsbrytare finns med i kretsen.
Nu har jag tyvärr inga data för kortslutningsström för ”nästa storlek” av reservelverk. Från Coromatic flexipower finns ett datablad på en generator på 35 kVA (med en märkström på 51 A), som ger en ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 175 A.
Ett sådant elverk klarar naturligtvis av att lösa ut 16 A säkringar, men kostar betydligt mer. Jag skulle hellre genomföra beräkningar på en generator mellan 13,5 kVA (20 A märkström) och 35 kVA (med en märkström på 51 A).
Korrigera gärna om jag missat något (eller räknat fel).
Är det någon som har data för långvarig (10 sekunder) kortslutningsström för lämpliga elverk?
Som jag skrev i det tidigare inlägget så är ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) den minsta storleken som vi kan använda, om vi vill klara utlösningsvillkoret om vi har 10 A säkringar, och då krävs det dessutom att vi har med jordfelsbrytare med i kretsen. Ett alternativ är att använda 10 A säkringar, av fabrikatet IFÖ som bryter vid 56 A.
Har vi en 10 A dvärgbrytare typ B behövs den en minsta ström på 50 A för att lösa ut på 0,4 s dvärgbrytare. Typ C och D klarar inte villkoren, inte ens med jordfelsbrytare.
Kom ihåg att en jordfelsbrytare klarar fallen med jordslutning, även om en säkring inte klarar stipulerade tider för kortslutning fas till nolla respektive fas till fas.
För att lösa ut en 16 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 110 A (fabrikatet IFÖ bryter på 89 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 65 A (IFÖ bryter på 51 A).
Det innebär att ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) bara klarar bara av att lösa ut 16 A säkringar på stipulerad tid om vi har IFÖ smältsäkringar (IFÖ 16 A säkringar, som bryter på 51 A) och samtidigt jordfelsbrytare som ger oss en tillåten utlösningstid på 5 sekunder.
För en 16 A dvärgbrytare typ B behövs en minsta ström på 5 x säkringens märkström d.v.s. 80 A för att lösa ut på 0,4 s. Det klarar inte det reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) som jag utgår ifrån att leverera. Här hjälper inte att en jordfelsbrytare finns med i kretsen.
Nu har jag tyvärr inga data för kortslutningsström för ”nästa storlek” av reservelverk. Från Coromatic flexipower finns ett datablad på en generator på 35 kVA (med en märkström på 51 A), som ger en ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 175 A.
Ett sådant elverk klarar naturligtvis av att lösa ut 16 A säkringar, men kostar betydligt mer. Jag skulle hellre genomföra beräkningar på en generator mellan 13,5 kVA (20 A märkström) och 35 kVA (med en märkström på 51 A).
Korrigera gärna om jag missat något (eller räknat fel).
Är det någon som har data för långvarig (10 sekunder) kortslutningsström för lämpliga elverk?
Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar, del C
I avsnitt A och B har jag kommit fram till att med ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) som ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60A så man klarar av utlösningsvillkoret för 10 A och 16 A säkringar i huset. Detta under förutsättning att det är smältsäkringar frän IFÖ, att man har jordfelsbrytare och tillämpar att det kan tillåtas att ta 5 sekunder att utlösa en säkring.
Klarar då alla reservelverk på 13,5 kVA att leverera en långvarig (10 sekunders) kortslutningsström på ca 60 A. Troligen inte. Det beror t.ex. på hur magnetiseringssystemet är utformat.
Magnetiseringssystemet kan (starkt förenklat) beskrivas som en roterande cylinderformad elektromagnet, mitt i generatorn, där styrkan på magnetfältet kan varieras, när spänningens amplitud behöver regleras.
Genom att mäta utgående spänningen (oftast en fasspänning) som generatorn levererar så kan spänningsregulatorn styra hur stor styrkan skall vara på magnetfältet i rotorn.
Drivkraften till magnetiseringssystemet genereras i generatorn. Beroende på hur detta görs, avgör sedan bl.a. hur länge generatorn kan leverera kortslutningsström.
Det krävs rimligen en speciell konstruktion på magnetiseringssystemet för att kunna leverera en långvarig (10 sekunders) kortslutningsström.
De generatorer (elverk) som ligger lågt i pris är det inte sannolikt att de har en speciell konstruktion på magnetiseringssystemet, utan då får man räkna med att utspänningen (och strömmen) snabbt avtar (sekund). I databladet reservelverket på 13,5 kVA stod om en momentan kortslutningsström (under 0,03 sekunder) på ca 100 A.
En speciell konstruktion på magnetiseringssystemet, kan vara en ”extra” liten generator med t.ex. permanentmagneter (d.v.s. utan spänningsreglering) som (i detta fall) förser magnetiseringssystemet med ström i minst 10 sekunder.
Det som händer vid en kortslutning, och generatorn inte kan leverera spänning (och ström) är att ut spänningen blir låg och att hela reservkraftnätet ”slocknar”
Är kortslutningen på en fas så försöker först magnetiseringssystemet att höja spänningen på alla tre faserna. När sedan en fas dyker p.g.a. kortslutningen så stiger spänningen ytterligare på faserna utan kortslutning till dess mättnad uppstår i stator. Den fasspänning som då uppstår, kan passera långt över 250 V ( och beror på konstruktionen) men klingar av när magnetiseringssystemet ”ger upp”.
Jag bygger ett enfasigt elnät vid reservkraftdrift, som ”slocknar” vid kortslutning. Det enfasiga elnätet är litet, lätt att felsöka och rimligen lätt att årgärda.
Tänker man ha ett trefasigt reservkraftnät (t.ex.) reservkraftomkopplare och trefasigt elverk, då kan en (rimlig ekonomisk) lösning vara att bryta elverket vid kortslutning och felsöka (utan hjälp av utlösta säkringar i husets elsystem). Kom ihåg att då råder samtidigt strömavbrott, så det vanliga elnätet finns inte att tillgå.
Eller helt enkelt strunta i de ”normla” säkerhetsarrangemangen man inte kan uppfylla vid reservkraftdrift och bara ”köra på” och hoppas att ”inget händer”. 🙂
I avsnitt A och B har jag kommit fram till att med ett reservelverk på 13,5 kVA (20 A märkström) som ger en långvarig (10 sekunder) kortslutningsström på ca 60A så man klarar av utlösningsvillkoret för 10 A och 16 A säkringar i huset. Detta under förutsättning att det är smältsäkringar frän IFÖ, att man har jordfelsbrytare och tillämpar att det kan tillåtas att ta 5 sekunder att utlösa en säkring.
Klarar då alla reservelverk på 13,5 kVA att leverera en långvarig (10 sekunders) kortslutningsström på ca 60 A. Troligen inte. Det beror t.ex. på hur magnetiseringssystemet är utformat.
Magnetiseringssystemet kan (starkt förenklat) beskrivas som en roterande cylinderformad elektromagnet, mitt i generatorn, där styrkan på magnetfältet kan varieras, när spänningens amplitud behöver regleras.
Genom att mäta utgående spänningen (oftast en fasspänning) som generatorn levererar så kan spänningsregulatorn styra hur stor styrkan skall vara på magnetfältet i rotorn.
Drivkraften till magnetiseringssystemet genereras i generatorn. Beroende på hur detta görs, avgör sedan bl.a. hur länge generatorn kan leverera kortslutningsström.
Det krävs rimligen en speciell konstruktion på magnetiseringssystemet för att kunna leverera en långvarig (10 sekunders) kortslutningsström.
De generatorer (elverk) som ligger lågt i pris är det inte sannolikt att de har en speciell konstruktion på magnetiseringssystemet, utan då får man räkna med att utspänningen (och strömmen) snabbt avtar (sekund). I databladet reservelverket på 13,5 kVA stod om en momentan kortslutningsström (under 0,03 sekunder) på ca 100 A.
En speciell konstruktion på magnetiseringssystemet, kan vara en ”extra” liten generator med t.ex. permanentmagneter (d.v.s. utan spänningsreglering) som (i detta fall) förser magnetiseringssystemet med ström i minst 10 sekunder.
Det som händer vid en kortslutning, och generatorn inte kan leverera spänning (och ström) är att ut spänningen blir låg och att hela reservkraftnätet ”slocknar”
Är kortslutningen på en fas så försöker först magnetiseringssystemet att höja spänningen på alla tre faserna. När sedan en fas dyker p.g.a. kortslutningen så stiger spänningen ytterligare på faserna utan kortslutning till dess mättnad uppstår i stator. Den fasspänning som då uppstår, kan passera långt över 250 V ( och beror på konstruktionen) men klingar av när magnetiseringssystemet ”ger upp”.
Jag bygger ett enfasigt elnät vid reservkraftdrift, som ”slocknar” vid kortslutning. Det enfasiga elnätet är litet, lätt att felsöka och rimligen lätt att årgärda.
Tänker man ha ett trefasigt reservkraftnät (t.ex.) reservkraftomkopplare och trefasigt elverk, då kan en (rimlig ekonomisk) lösning vara att bryta elverket vid kortslutning och felsöka (utan hjälp av utlösta säkringar i husets elsystem). Kom ihåg att då råder samtidigt strömavbrott, så det vanliga elnätet finns inte att tillgå.
Eller helt enkelt strunta i de ”normla” säkerhetsarrangemangen man inte kan uppfylla vid reservkraftdrift och bara ”köra på” och hoppas att ”inget händer”. 🙂
Hej
Jag har nu skrivit ett inlägg i tre delar, som för en del kan verka onödigt utförligt, men ambitionen är att förklara (ge bakgrunden) till att jag ofta påpekar att reservkraft är långt mer komplicerat än ”buy plug and play”.
Både det att kriget inte är slut och att situationen för svensk elkraftförsörjning blir alltmer komplicerad indikerar för mig att intresset för reservkraft för den enskilde inte kommer att minska.
Många av dessa köpare är inte elektriker eller elkraftingenjörer och de som säljer har nog inte alltid ambitionen (eller uppdraget) att lära ut det som skulle behövas.
När man vid sjönöd på havet har varit tvungen att kliva i livbåten, då har riskerna ökat säg tio, hundrafalt eller mer, gällande t.ex. skador eller dödsfall.
Vid en reservkraftdrift (t.ex. på grund av strömavbrott) då använder man ”livbåten”.
Det man inte då har förberett sig på, är svårt eller nästintill omöjligt att åtgärda. Går något sönder kan det vara tio gånger (eller mer) svårare att felsöka och reparera.
Jag skulle uppskatta konstruktiva synpunkter, för att rätta till fel och brister samt hjälp att ytterligare ”fylla” på gällande information (kunskap) gällande hemberedskap vid strömavbrott.
Jag har nu skrivit ett inlägg i tre delar, som för en del kan verka onödigt utförligt, men ambitionen är att förklara (ge bakgrunden) till att jag ofta påpekar att reservkraft är långt mer komplicerat än ”buy plug and play”.
Både det att kriget inte är slut och att situationen för svensk elkraftförsörjning blir alltmer komplicerad indikerar för mig att intresset för reservkraft för den enskilde inte kommer att minska.
Många av dessa köpare är inte elektriker eller elkraftingenjörer och de som säljer har nog inte alltid ambitionen (eller uppdraget) att lära ut det som skulle behövas.
När man vid sjönöd på havet har varit tvungen att kliva i livbåten, då har riskerna ökat säg tio, hundrafalt eller mer, gällande t.ex. skador eller dödsfall.
Vid en reservkraftdrift (t.ex. på grund av strömavbrott) då använder man ”livbåten”.
Det man inte då har förberett sig på, är svårt eller nästintill omöjligt att åtgärda. Går något sönder kan det vara tio gånger (eller mer) svårare att felsöka och reparera.
Jag skulle uppskatta konstruktiva synpunkter, för att rätta till fel och brister samt hjälp att ytterligare ”fylla” på gällande information (kunskap) gällande hemberedskap vid strömavbrott.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 095 inlägg
Det är bra skrivet. Jag hittar inga faktafel. Jag förstår att det är riktat till dem som vill dimensionera en mer permanent lösning på drift av en hel bostad. Då är det dessa egenskaper du tar upp som man behöver bedöma.
Det verkar alltså som att man kan dra slutsatsen att man först behöver dimensionera ett elverk för den storlek på mätarsäkringar som man har, och sedan multiplicera elverkets effekt med med minst faktor 2. Detta för att ha en chans att skydden i den fasta anläggningen ska fungera. Det kommer med en stor kostnad, dvs det kommer inte att ske när det kommer till privatbostäder och konsumenter. Jag undrar vad prislappen är på dessa Flexipowerverk, om de ens säljs till privatpersoner.
En mer konsumentinriktad approach, som dessutom konsumenter förstår, är att välja elverk där det står "kortslutningsskyddat" eller "överlastskyddat" i reklamen, dvs elverket har inbyggda skydd avpassade till vad det kan leverera. Skydden i den fasta anläggningen blir då utan effekt och man får ingen selektivitet. Men det är alltså "priset" man får betala för ett billigare elverk.
Man bör dessutom leta efter "jordfelsskydd" om man avser att driva enskilda apparater. Men en bättre approach där är nog att regelmässigt plugga in en portabel JFB i elverkets uttag.
Det verkar alltså som att man kan dra slutsatsen att man först behöver dimensionera ett elverk för den storlek på mätarsäkringar som man har, och sedan multiplicera elverkets effekt med med minst faktor 2. Detta för att ha en chans att skydden i den fasta anläggningen ska fungera. Det kommer med en stor kostnad, dvs det kommer inte att ske när det kommer till privatbostäder och konsumenter. Jag undrar vad prislappen är på dessa Flexipowerverk, om de ens säljs till privatpersoner.
En mer konsumentinriktad approach, som dessutom konsumenter förstår, är att välja elverk där det står "kortslutningsskyddat" eller "överlastskyddat" i reklamen, dvs elverket har inbyggda skydd avpassade till vad det kan leverera. Skydden i den fasta anläggningen blir då utan effekt och man får ingen selektivitet. Men det är alltså "priset" man får betala för ett billigare elverk.
Man bör dessutom leta efter "jordfelsskydd" om man avser att driva enskilda apparater. Men en bättre approach där är nog att regelmässigt plugga in en portabel JFB i elverkets uttag.