338 097 läst · 4 928 svar
338k läst
4,9k svar
Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)
Medlem
· Sverige
· 5 254 inlägg
Och vad beror de superlåga priserna nattetid på? Ibland noll öre/kWh. Svårt skylla på att solel trycker ner priserna där eller hur.pacman42 skrev:
Det kan väl knappast bli mer nyanserat eller objektivt än just den kalkylen han använder från energimyndigheten? Eller är inte ens den "godkänd" att använda?nikasp skrev:
/Krille
Dyrt inköp, den offerten skriver nog inte ens en blind person på!C ConnyK skrev:Kanon med med en kalkylator från en oberoende
Det är mycket osäkerhet och jag vet inte själv hur mycket jag skulle sälja/köpa (bara att genomsnittet blir runt 0).
Oroväckande lång avbetalningstid och då har jag ändå räknat med att jag får 3% sparränta on jag skippar solcellerna och sen får man räkna på ett växelriktarbyte under de uppskattade 30år.
Det borde finnas med vilket elområde i kalkylatorn, jag som bor i SE4 har bättre förutsättningar.
Sen nästa fundering är hur mycket kostnaden är för reparationer på 30år när de hittar 95% på besiktningen är felaktigt gjorda.
[bild]
Detta stämmer inte över huvud taget. Payback-metoden tar med en enda sak och det är just precis avskrivning.lars_stefan_axelsson skrev:Den svenska Wikipedia-sidan t ex listar inte mindre än åtta olika sätt att göra investeringskalkyler, och de får ändå inte med alla... Vissa av dem tar med avskrivningar, medan andra inte gör det. Den mest populära payback-metoden tar inte med avskrivningar och det är därför man påpekar att en av nackdelarna med den är att man inte enkelt kan avgöra om investeringen är lönsam eller inte.
Den tar däremot inte hänsyn till räntor. För investeringar med kort avskrivningstid så kan det vara helt okej att strunta i räntan om kalkylen visar på en hög lönsamhet. Ofta är det också väldigt svårt att spå om vilken alternativ avkastning man kan få på sina pengar och då blir det också rimligt att inte utgå från en viss kalkylränta utan att i stället helt enkelt räkna på med vilken marginal en investering är lönsam jämfört med att ha pengarna i madrassen.
Jag har svarat på denna frågan tidigare, men jag svarar igen. Det beror på!H Harald Blåtumme skrev:
Eftersom det nattetid är mindre konsumtion så krävs det mindre för att driva ned priserna då. Just nu så är det vårflod, vilket gör att det finns ett överskott av el (enligt vattendomar) pga det vatten som släpps igenom. Att producera el då är nästan gratis.
Om det blåser mycket så kan elpriset till och med bli negativt då kärnkraft och kolkraft inte kan stänga av pga variationer i konsumtion över dygnet. Oftast så stänger man hellre av viss energi (vind och sol) än att tvingas betala för att bli av med den. Det finns ytterligare komplicerande faktorer också, man kan inte helt stänga av vattenkraft och gaskraft då den används för att reglera produktionen efter konsumtionen, detta gör att priset kan bli negativt ibland. Oftast lyckas man dock hålla det över nollan.
Ytterligare en komplicerande faktor är att man vid export kan få bra betalt för exporten och därför kan acceptera ett något negativt elpris lokalt, eller ett mycket lågt pris i alla fall.
Med det sättet att tänka så finns ju ingen som helst anledning att gå upp ur sängen på morgonen. Det är ju bara en kalkyl - en gissning - att livet blir bättre om att man går till jobbet än om man ligger kvar. Känner man sig lite törstig finns heller ingen anledning att dricka något, det är ju återigen bara en kalkyl som säger att man då kommer att känna sig mindre törstig.pacman42 skrev:
Radikalskepticism kallas denna hållning och även om det absolut finns fog för att ifrågasätta alla typer av kunskap och möjligheter att modellera och förutsäga verkligheten så är grundproblemet med radikalskepticismen att det helt enkelt inte finns något annat alterrnativ för oss än att kalkylera så gott vi kan.
Nu har du klippt och klistrat väldigt kreativt, värre än Sigvard Marjasin till och med. Det där är inte mitt uttalande.M Merko skrev:Med det sättet att tänka så finns ju ingen som helst anledning att gå upp ur sängen på morgonen. Det är ju bara en kalkyl - en gissning - att livet blir bättre om att man går till jobbet än om man ligger kvar. Känner man sig lite törstig finns heller ingen anledning att dricka något, det är ju återigen bara en kalkyl som säger att man då kommer att känna sig mindre törstig.
Radikalskepticism kallas denna hållning och även om det absolut finns fog för att ifrågasätta alla typer av kunskap och möjligheter att modellera och förutsäga verkligheten så är grundproblemet med radikalskepticismen att det helt enkelt inte finns något annat alterrnativ för oss än att kalkylera så gott vi kan.
Jag är i grunden rätt optimistisk och jag hade aldrig uttryckt mig sådär.
Optimisten i mig säger att 60-öringen finns kvar över nästa val, men att den kan börja trappas ned rätt snart efter detta. Det finns två sätt den kan trappas ned på, antingen genom att den aldrig höjs (tar lång tid, men värdet urholkas mha inflationen), det andra är genom reella sänkningar. Den senare metoden tar man till om mängden lokalproducerad el blir allt för stor.
Och när det gäller elpriserna så är jag också optimist. Jag tror att Europa har insett sina misstag och därför satsar på en mer diversifierad och lokal produktion. Detta kommer att hålla nere priserna. Europa måste lyckas med detta för att kunna vara konkurrenskraftiga så jag tror att man lyckas.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Och detta inlägg gav något?M Merko skrev:Med det sättet att tänka så finns ju ingen som helst anledning att gå upp ur sängen på morgonen. Det är ju bara en kalkyl - en gissning - att livet blir bättre om att man går till jobbet än om man ligger kvar. Känner man sig lite törstig finns heller ingen anledning att dricka något, det är ju återigen bara en kalkyl som säger att man då kommer att känna sig mindre törstig.
Radikalskepticism kallas denna hållning och även om det absolut finns fog för att ifrågasätta alla typer av kunskap och möjligheter att modellera och förutsäga verkligheten så är grundproblemet med radikalskepticismen att det helt enkelt inte finns något annat alterrnativ för oss än att kalkylera så gott vi kan.
Ditt sätt att diskutera är ju just så - om kalkylen visade att jag inte är törstig så är jag inte det. Om kalkylen visade lönsamhet är det lönsamt även om det inte är det.M Merko skrev:Med det sättet att tänka så finns ju ingen som helst anledning att gå upp ur sängen på morgonen. Det är ju bara en kalkyl - en gissning - att livet blir bättre om att man går till jobbet än om man ligger kvar. Känner man sig lite törstig finns heller ingen anledning att dricka något, det är ju återigen bara en kalkyl som säger att man då kommer att känna sig mindre törstig.
Radikalskepticism kallas denna hållning och även om det absolut finns fog för att ifrågasätta alla typer av kunskap och möjligheter att modellera och förutsäga verkligheten så är grundproblemet med radikalskepticismen att det helt enkelt inte finns något annat alterrnativ för oss än att kalkylera så gott vi kan.
Fokusera på att kalkylera så gott du kan istället för att sväva ut i felaktiga liknelse
/Krille
11 Juni 2019 kopplade Eon in min lilla solcellsanläggning, är på 24 st x 305 watt = 7320.
Jag gav 80800:- efter bidrag (20%) = 11038 kr.
Snittet ligger på 7000 kWh per år, taklutning 22.5 grader, riktning SydSydVäst.
Efter 3 år 6 månader och 20 dagar hade jag fått in 49.94% av de 80800:- (31 december 2022)
Så typ 7 år verkar rimligt, men från början räknade jag på 10 år återbetalning.
Pengarna stod på ett räntekonto som sjunkit ner till 0% i ränta. Taket nytt 2018.
1.3% kalkylränta är vad vårt huslån ligger på.
Kollade nu in https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/vad-kostar-det/solelkalkyl/
Verkar stämma rätt bra för mig, ger 7 år där också
Jag gav 80800:- efter bidrag (20%) = 11038 kr.
Snittet ligger på 7000 kWh per år, taklutning 22.5 grader, riktning SydSydVäst.
Efter 3 år 6 månader och 20 dagar hade jag fått in 49.94% av de 80800:- (31 december 2022)
Så typ 7 år verkar rimligt, men från början räknade jag på 10 år återbetalning.
Pengarna stod på ett räntekonto som sjunkit ner till 0% i ränta. Taket nytt 2018.
1.3% kalkylränta är vad vårt huslån ligger på.
Kollade nu in https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/vad-kostar-det/solelkalkyl/
Verkar stämma rätt bra för mig, ger 7 år där också
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag har aldrig någonsin hävdat att kalkylen är verkligheten. Men huruvida något verkligen är lönsamt, ja det vet vi ju inte förrän i efterhand. Det är helt enkelt irrelevant för våra beslut, oavsett om det gäller att köpa solceller eller att gå och dricka ett glas vatten.K Krille4 skrev:
Så vi får göra en kalkyl så gott vi kan och fatta beslut efter detta. Det går liksom inte att komma med utfall mot kalkyler i allmänhet och tro att det ska stödja en viss uppfattning.
Jag har inte klippt och klistrat över huvud taget utan bara svarat på ditt inlägg.pacman42 skrev:
Menar du att det är någon som hackat ditt konto?pacman42 skrev:
Här verkar du dock anta två motstridiga saker samtidigt. Å ena sidan utgår du från att "Europa" -. jag antar att du menar regeringar och parlament - kommer att satsa på mer diversifierad och lokal produktion. Å andra sidan oroar du dig väldigt mycket för att regering och riksdag tvärtom kommer att bestraffa diversifierad och lokal produktion. Givetvis kan det bli så att andra länder i Europa satsar medan Sveriges regering bromsar och försvårar. Men nu är det ändå så att även om Europa påverkar svenska elpriser väldigt mycket så är det ändå främst förhållandena här i Sverige som påverkar. Så är det så att vi har eller får en regering som inte tar ansvar för elförsörjningen, ja då kommer de som idag installerar solceller att höra till de mindre olyckliga i en framtid med permanent höga elpriser här i Sverige, även om övriga Europa skulle rycka upp sig.pacman42 skrev:Optimisten i mig säger att 60-öringen finns kvar över nästa val, men att den kan börja trappas ned rätt snart efter detta. Det finns två sätt den kan trappas ned på, antingen genom att den aldrig höjs (tar lång tid, men värdet urholkas mha inflationen), det andra är genom reella sänkningar. Den senare metoden tar man till om mängden lokalproducerad el blir allt för stor.
Och när det gäller elpriserna så är jag också optimist. Jag tror att Europa har insett sina misstag och därför satsar på en mer diversifierad och lokal produktion. Detta kommer att hålla nere priserna. Europa måste lyckas med detta för att kunna vara konkurrenskraftiga så jag tror att man lyckas.
Det är ju också så att om 60-öringen reduceras på ett eller annat sätt så blir det mer intressant att skaffa batterier. Kostnaden för solcellsbatterier förväntas också fortsätta sjunka, så det blir lite av en försäkring mot ett sådant scenario. Givetvis innebär detta som alltid när det gäller solceller att det kan vara riskabelt att skaffa en för stor anläggning där man inte kan använda en stor del av elen själv, antingen direkt eller genom batterilagring några timmar hit och dit.
Så för mig ser jag de största osäkerhetsmomenten i elpriset, som verkligen kan gå åt helt olika håll, samt i inflation och räntor. Hög inflation gör ju solcellerna mycket mer lönsamma, medan höga räntor gör alla investeringar mer olönsamma jämfört med att amortera på lån eller spara mot ränta.
Följ "pil upp" i ditt citat av mitt inlägg så skall du hamna på ditt citerade inlägg, det gör du inte.M Merko skrev:Jag har inte klippt och klistrat över huvud taget utan bara svarat på ditt inlägg.
Menar du att det är någon som hackat ditt konto?
Här verkar du dock anta två motstridiga saker samtidigt. Å ena sidan utgår du från att "Europa" -. jag antar att du menar regeringar och parlament - kommer att satsa på mer diversifierad och lokal produktion. Å andra sidan oroar du dig väldigt mycket för att regering och riksdag tvärtom kommer att bestraffa diversifierad och lokal produktion. Givetvis kan det bli så att andra länder i Europa satsar medan Sveriges regering bromsar och försvårar. Men nu är det ändå så att även om Europa påverkar svenska elpriser väldigt mycket så är det ändå främst förhållandena här i Sverige som påverkar. Så är det så att vi har eller får en regering som inte tar ansvar för elförsörjningen, ja då kommer de som idag installerar solceller att höra till de mindre olyckliga i en framtid med permanent höga elpriser här i Sverige, även om övriga Europa skulle rycka upp sig.
Det är ju också så att om 60-öringen reduceras på ett eller annat sätt så blir det mer intressant att skaffa batterier. Kostnaden för solcellsbatterier förväntas också fortsätta sjunka, så det blir lite av en försäkring mot ett sådant scenario. Givetvis innebär detta som alltid när det gäller solceller att det kan vara riskabelt att skaffa en för stor anläggning där man inte kan använda en stor del av elen själv, antingen direkt eller genom batterilagring några timmar hit och dit.
Så för mig ser jag de största osäkerhetsmomenten i elpriset, som verkligen kan gå åt helt olika håll, samt i inflation och räntor. Hög inflation gör ju solcellerna mycket mer lönsamma, medan höga räntor gör alla investeringar mer olönsamma jämfört med att amortera på lån eller spara mot ränta.
Och rörande mina två andra antaganden så har Sverige redan diversifierad produktion som är miljövänlig, det har inte resten av Europa. Så det är inte motstridigt.
Det är mitt inlägg du citerar i ditt inlägg #1116 ovan - du har också klippt bort stora delar av mitt inlägget av någon anledning. Slutligen har du lyckats klippa så att det ser ut som att pacman42 har skrivit mitt inläggM Merko skrev:Jag har inte klippt och klistrat över huvud taget utan bara svarat på ditt inlägg.
Menar du att det är någon som hackat ditt konto?
Här verkar du dock anta två motstridiga saker samtidigt. Å ena sidan utgår du från att "Europa" -. jag antar att du menar regeringar och parlament - kommer att satsa på mer diversifierad och lokal produktion. Å andra sidan oroar du dig väldigt mycket för att regering och riksdag tvärtom kommer att bestraffa diversifierad och lokal produktion. Givetvis kan det bli så att andra länder i Europa satsar medan Sveriges regering bromsar och försvårar. Men nu är det ändå så att även om Europa påverkar svenska elpriser väldigt mycket så är det ändå främst förhållandena här i Sverige som påverkar. Så är det så att vi har eller får en regering som inte tar ansvar för elförsörjningen, ja då kommer de som idag installerar solceller att höra till de mindre olyckliga i en framtid med permanent höga elpriser här i Sverige, även om övriga Europa skulle rycka upp sig.
Det är ju också så att om 60-öringen reduceras på ett eller annat sätt så blir det mer intressant att skaffa batterier. Kostnaden för solcellsbatterier förväntas också fortsätta sjunka, så det blir lite av en försäkring mot ett sådant scenario. Givetvis innebär detta som alltid när det gäller solceller att det kan vara riskabelt att skaffa en för stor anläggning där man inte kan använda en stor del av elen själv, antingen direkt eller genom batterilagring några timmar hit och dit.
Så för mig ser jag de största osäkerhetsmomenten i elpriset, som verkligen kan gå åt helt olika håll, samt i inflation och räntor. Hög inflation gör ju solcellerna mycket mer lönsamma, medan höga räntor gör alla investeringar mer olönsamma jämfört med att amortera på lån eller spara mot ränta.
/Krille
Kollade på denna nu. Det är en jättebra resurs. Dock finns en stor brist som gör att den blir väldigt pessimistisk. Det handlar om "Genomsnittspris på köpt el" samt "Pris såld el". Här är de förifyllda värdena historiska priser.M Markarbetaren skrev:
Men för att kalkylen ska bli rätt ska dessa siffror vara genomsnittspriser under hela återbetalningsperioden. Det innebär att de påverkas väldigt mycket av inflationen. Om den sanna återbetalningstiden blir tio år och vi får exempelvis 5% inflation under dessa tio år så innebär det att genomsnittspriserna ska anges 63% högre än uppskattat nuvarande "genomsnittspris". För att använda snurran måste man därför räkna i omgångar och justera genomsnittspriserna fram och tillbaka tills kalkylatorns återbetalningstid matchar antal år i det genomsnittspris man beräknat.
Kanske ser det ut så för att energimyndigheten gjorde denna snurra när inflationen var låg och återbetalningsperioderna blev korta även utan hänsyn till inflation. Men snurran skulle behöva kompletteras med ett antagande om genomsnittlig inflation.