Granit har homogen sammansättning vilket gör att den spricker i den riktning du ansätter verktygen. Gnejs som många gånger är omvandlad granit (ibland andra sedimentäre bergarter som ursprung) har foliation/förskiffring/lager/ådror som utgör svaghetsplan att spräcka längs. Beroende på hur planen lutar ned i marken kan det vara lätt eller ett helvete att bryta längs foliationen. Det finns alltid också korsande sprickor som inte har med foliationsriktingen att göra.A Antropocen skrev:
TS kan ju undersöka vad det r för bergart, och om den har någon typ av förskiffring. Det går att fuska med karta: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-berg-50-250-tusen.html?
Andra lösningar som inte har lyfts är att slitsborra. Dvs hål mer eller mindre kant i kant som tillsammans utgör ett väldigt smalt och brant dike. Det klarar man möjligen själv med hyrd diamantborr om det räcker med en halvmeter djupt. Motsvarande går att åstadkomma med vajersågning. Annars kan man borra hål med ca 1m mellanrum och injektera dem med cementbruk eller polyuretan. Inte nödvändigtvis hobbypyssel det heller. Men kul.
Vi diskuterade slitsborrning med en entreprenör men de trodde inte på det, diket blev för smalt för att kunna göra något med. Entreprenör två ville vajersåga intill berget, vilket vi också tror på. Men priset ihop med så mycket friskrivningar som de hade gjorde att vi inte kunde ta det. Om det lika gärna kan bli 700tkr som 300tkr känns det lite väl riskabelt att anlita dem. Då är offerten mest ”vi tar betalt vad vi vill”.Karrock skrev:
Bergarten är ”metamorf intrusiv bergart”, ”rödbrun granit” och sen står även ”kvarts, fältspat, glimmersammansättning”.
Entrprenören visste att området har ”halvruttet” berg vilket väl underlättar för bilning men ev försvårar snigel och spräckning.
Läser mer om bergarten. Det är ett radonstråk där jag bor och därför ganska välstuderat geologiskt.
"Bergarten är en granitisk, ibland ögonförande, gnejs (gnejsgranit) som kan hittas i två större stråk."
"Graniten är karaktäristiskt röd till gråröd, medelkornig och brukar även kallas för RA-granit"
"RAgraniten har även den speciella egenskapen att sönderfalla till vittringsgrus"
"Graniten uppvisar vanligen en dynamiskt omkristalliserad textur vilket ger ett lågt (bra) kulkvarnsvärde"
"RA-graniterna tillhör C-svitens bergarter (ca 1 310 miljoner år) och påträffas i de västra delarna av undersökningsområdet. Bergarten är röd eller rödgrå och förekommer både som massformiga och gnejsiga varianter, vanligtvis medelkornig (fig. 7). Den intensiva röda färgen beror på en hög andel kalifältspat och bergarterna har i äldre litteratur benämnts som ”mikroklingranit”"
I just mitt område "gnejsig och relativt odeformerad RA-granit"
"Många bergarter ger höga till mycket höga sprödhetstal på grund av den olämpliga mineralkornstexturen. Den mylonitiserade RA-graniten har bedömts tillhöra klass 1. "Denna dynamiskt deformerade granit har en ojämnkornig textur (fig. 11) vilket gör att den erhåller låga (6–7 %) kulkvarnsvärden"
Sammantaget så finns alltså tendenser till grusning men på det stora hela är RA-graniten inte spröd och inte lättkvarnad. Jag vet inte om detta gjorde mig klokare men jag gissar baserat på ovan att eftersom det är rätt hård sten kommer den vara svår att borra men tacksam att spräcka.
"Bergarten är en granitisk, ibland ögonförande, gnejs (gnejsgranit) som kan hittas i två större stråk."
"Graniten är karaktäristiskt röd till gråröd, medelkornig och brukar även kallas för RA-granit"
"RAgraniten har även den speciella egenskapen att sönderfalla till vittringsgrus"
"Graniten uppvisar vanligen en dynamiskt omkristalliserad textur vilket ger ett lågt (bra) kulkvarnsvärde"
"RA-graniterna tillhör C-svitens bergarter (ca 1 310 miljoner år) och påträffas i de västra delarna av undersökningsområdet. Bergarten är röd eller rödgrå och förekommer både som massformiga och gnejsiga varianter, vanligtvis medelkornig (fig. 7). Den intensiva röda färgen beror på en hög andel kalifältspat och bergarterna har i äldre litteratur benämnts som ”mikroklingranit”"
I just mitt område "gnejsig och relativt odeformerad RA-granit"
"Många bergarter ger höga till mycket höga sprödhetstal på grund av den olämpliga mineralkornstexturen. Den mylonitiserade RA-graniten har bedömts tillhöra klass 1. "Denna dynamiskt deformerade granit har en ojämnkornig textur (fig. 11) vilket gör att den erhåller låga (6–7 %) kulkvarnsvärden"
Sammantaget så finns alltså tendenser till grusning men på det stora hela är RA-graniten inte spröd och inte lättkvarnad. Jag vet inte om detta gjorde mig klokare men jag gissar baserat på ovan att eftersom det är rätt hård sten kommer den vara svår att borra men tacksam att spräcka.
Snygg sten. Jag har hittat en liknande som har legat på sjöbotten och blivet slipad av vattnet. Utöver den så har jag bara hittat en sten med förändrad struktur i ett band så som signaturen Globalnorrort har visat i denna tråd. Jag skulle använda den till en mur och borrade hål i den för kilar. Jag behövde inte kilarna utan spräckte den med slägga. När jag byggde fekalie-källaren 2005 hade jag ingen större erfarenhet av spräckning och hade sannolikt lyckats med kilar och snigeldynamit. Sedan dess så har jag blivet en erfaren amatör-spräckare efter att ha byggt trappor och 7 murar på min kraftigt sluttande bergs-fastighet. Murarna kan innehålla stenar på upptill 4-5 ton som jag har flyttat och vänt med handkraft och tre spärrblock(4 ton), kättingar, expanderbultar och spett. Jag vill inte ha synliga borrhål i murarna. De flesta av de 7 murarna kan inte nås med maskiner. För att inte stenarna skall rulla ner och krossa det 200 år gamla huset så har jag förankrat dem i berg eller flyttat deras tyngdpunkt innanför muren genom att sammanfoga dem med andra stenar som oftast är kilade. Jag har övergått till att använda 20 mm kilar som är mer praktiska och billigare än att använda kilar +30 mm. Med en rejäl borrhammare(1100W) med SDS max fäste klarar jag hål upptill 24 mm bra, och nödtorftigt 30 mm. Jag slipper en Cobra borrmaskin eller en stor kompressor. För att säkra stenarna, det närmsta seklet, har jag använt VFZ gängstång eller armeringsjärn som är nedstuckna i hål medexpanderbruk och ingjutna i betong. Jag räknar med att expanderbruket ger en vattentätare förankring än ankarmassa. Under de år jag har byggt dessa murar har jag så klart letat efter ådringar och strukturförändrade zoner i de stenar jag har spräckt men enbart hittat sprickor. Som person är jag reflekterande och analyserande och anser att om det hade funnits ådror i de stenar jag har spräckt till murarna som hade varit användbara så hade jag hittat dem. Jag har t ex skrivet instruktioner riktade för kommande generationer för alla stenar som kan tänkas rulla ner och förstöra huset även för tiden efter nästa sekel. Om inte vårt hus står kvar om hundra år så kommer ett annat hus att stå där på ungefär samma plats. Delar av instruktionerna framgår av vissa av nedan bilder. Två av murarna på bilderna skall vara kallmurar.R Reqans skrev:
Medlem
· Stockholms län
· 505 inlägg
Då låter det som en mycket bra idé att leja bort borrningen, har en sprängare som enbart borrar hemma hos mig nu - inte gratis men kommer nog inte kosta så mycket mer än ca 50’ för 3 dagars borrning och ca 300st 120cm djupa 35mm hål… Mycket roligare att enbart spräcka, har spräckkilar och julas bilningsmaskin + järnspett. Många firmor har lediga tider nu verkar det som.D DerPontus skrev:
Ska även hyra en Darda nästa helg, kommer att lägga upp en egen tråd så småningom när Attefallaren börjar byggas om någon månad eller två och kommer inleda med spräckningen av berghällen.
Hjärtligt tack. Jag är pensionär sedan några år och har nu mer tid för vårt fritidshus. Det var roligt att bygga murarna, de är i samklang med naturen och är beständiga.R Reqans skrev:
R Reqans skrev:
Nja, det var för att täta berget. Om man tätar det så att inget vatten trycker på källaren behövs inget dike... Utanför boxen.R Reqans skrev:
Bergkvalitetskartans beskrivning är inte superlättläst, det handlar mycket om ifall materialet är bra att använda till betong, vägmaterial, återfyllnad där man inte vill ha radon etc.D DerPontus skrev:
Det borde inte bli orimligt svårt att spräcka eller spränga när du inte har värre gnejsighet. Jag bor en liten bit nord/öst om dig, men på gnejs. Då gäller det verkligen att ha koll på både foliation ock sprickor innan man bankar loss på berget. Jag har bara gjort mindre gropar, några dm djupt och någon kvm stort, då har det funkat med spräckkilar.