Planradiatorer eller sektionsradiatorer
Hej. Jag avser konvertera till vattenburen värme på ovanvåningen. VVS:aren har rekommenderat planradiatorer från Lenhovda. Jag undrar vvilken skillnad det är på planradiatorer kontra sektionsradiatorer. Kan tycka vissa element som är gjorda i ”gammal” stil är finare och dessa verkar vara sektionsradiatorer. Men om funktionen är sämre eller fel i sammanhanget är det ju dumt. Någon som har erfarenhet?
Jag tror att främsta skälet mot sektionsradiator är priset. En sektionsradiator kostar ca 3ggr mer än motsvarande panel radiator. Panelradiatorer tillverkas i några olika klasser. Dels som enkelpanel, dubbelpanera, och dubbelpanera med konvektionsplåtar, då finns där veckad blöt mellan panelerna. Jag tror att dubbelpanera med konvektionsplåtar har ungefär samma effekt (förmåga att avge värme ) som sektionsradiator. Sedan finns det även tripple osv.
sektionsradiator ör även sämre ur städsynpunkt. Mer ytor dör damm kan lägga sig, tidsödande att damma av.
sektionsradiator ör även sämre ur städsynpunkt. Mer ytor dör damm kan lägga sig, tidsödande att damma av.
Alla radiatorer fungerar i grunden på samma sätt. Olika design kan innebära att de får olika fysisk storlek för samma effekt. Men korrekt dimensionerade planradiatorer värmer precis lika bra som korrekt dimensionerade sektionsradiatorer.
Enklast är att du jämför tabellvärden från tillverkaren för två element med ungefär samma bredd/höjd vid samma temperatur så ser vilken skillnad i effekt som avges.
Jag antar att det är värmepump som ska värma, då är det viktigt med låg temperatur för att få låga driftkostnader. Därav skulle jag helt klart dimensionera elementen för låg inkommande temperatur, vilket i praktiken innebär ganska stora element.
Jag antar att det är värmepump som ska värma, då är det viktigt med låg temperatur för att få låga driftkostnader. Därav skulle jag helt klart dimensionera elementen för låg inkommande temperatur, vilket i praktiken innebär ganska stora element.
Förutom nämnda skäl så kan husets ålder och stil påverka vad som är lämpligt liksom befintliga radiatorer. Tänk på att det inte ska se konstigt ut den dag ni ska sälja huset. De lägenheter vi bott i från 30- och 40-talet hade genomgående sektionsradiatorer vilket var tidstypiskt. På 50-talet började panelradiatorer bli vanliga. Vårt 80-talshus skulle se märkligt ut med sektionsradiatorer. Troligen är detta en detalj som många inte bryr sig om. Är man petig så är man.
Hur mycket effekt per kvadratmeter golvyta en bostad behöver beror dels på vart i landet det är (hur kallt det är ute), från när bostaden är (hur bra isolerat det är), hur hög takhöjden är.
För 70-/80- talet 2,40-2,50 i takhöjd brukar man säga 70-100 w/m².
För 70-/80- talet 2,40-2,50 i takhöjd brukar man säga 70-100 w/m².
Städning, panelradiator med veckad plåt mellan anser jag är svårare att städa. Monterade en panelradiator (resten är sektion) och ångrar det. Dessutom blir den inte ordentligt varm. En rörmokare drog om rör och installerade, jag dimensionerade ingen själv. Jag tror de kräver högre flöde. Dvs jag måste strypa alla andra radiatorer och öka flödet om det ska bli varmt. Om nåt är fel vet jag inte. Tror inte det. Bara dumt dimensionererat.
Förr, fram till typ någon gång på 70-talet så användes radiatorventilen/termostatventilen som enkel justering av varje radiator.J JohanLun skrev:
Man ställde ganska ofta framledningstemperaturen manuellt med shunten.
Grova & korta ledningar ger lågt tryckall, högt flöde.
Smala & långa ledningar ger högt tryckfall, lågt flöde.
Numera så bör (måste) man justera om förinställningen på varje termostatventil när man gör en ändring i radiatorkretsen för att kunna ha så bra driftekonomi som möjligt.
Allt hänger ihop, förinställningen för varje radiator, inställningar i centrala reglersystemet för regering av framledningstemperaturen samt enskilda termostater.
Förinställningen för att alla radiatorer ska få "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur.
Centrala reglersystemet för att optimera framledningstemperaturen.
Radiatortermostaterna för att strypa flödet när rummet får extra värmetillförsel via extern värmekälla som tex solinstrålning.
Jag gjorde en konvertering denna vintern i vårt gamla hus. Valde Lenhovda sektionsraddar, körde duplex där det passade och rex (smala men tätare/fler sektioner) i övrigt. Kör med en nyinstallerad lvvp och det hela fungerar över förväntan. Jag gjorde det själv, tog helt enkelt gamla dimensioneringen för den installerade direktelen och gick på Lenhovdas tabeller och räknade på effekt vid ca 40c framledning. Nu tuffar det på och vid nollan låg det en bra bit under 40c.
Har du pengarna och är minsta estetisk eller intresserad av värdet på huset så kör med sektionsradiatorer.
Har du pengarna och är minsta estetisk eller intresserad av värdet på huset så kör med sektionsradiatorer.
Tack för inspel @guggenG guggen skrev:
Hur gjorde du anpassningen på effekten till 40 grader?
Är det bara modellen du tycker är finare eller upplevde du t ex att du kunde välja nättare element med sektionsradiatorer? Blir ju rejäla element jmf med de elradiatorer som sitter där…
Och hur upplevde du prisskillnaden?
Tidigare ägare till vårt hus monterade en panelradiatorer i nyrenoverat rum med klenare dimensioner när resten av huset har biffiga sektionsradiatorer dimensionerade för fricirkulation, får aldrig upp värmen i det rummetJ JohanLun skrev: