Ja man blir alltid förvånad när folk tror att man kan förutsäga framtiden. Liknelsen med vädret är ganska bra. Både världsekonomin och vädret är så kaotiska att förutsägelser om framtiden på någon längre horisont snabbt blir meningslösa.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
P Pligg85 skrev:
[bild]
Barnfamiljer som spelat rysk roulette med tryggheten och kan på kort sikt sitta med ökade kostnader på 20.000 i månaden och plötsligt ha belåningsgrad på över 100% när jobbet byts till A-kassa
Barnfamilj med 100% rörligt här, visserligen ofrvilligt då bundna löpte ut vid årskiftet men förändrar ingenting i sak. Roulette blir det inte förrän men vet att man hamnar i knipa om x+y etc. händer och det finns en rimlig chans att scenariot faller ut. Det är väl upp till var och en att "stresstesta" sin ekonomi för ett worst case och antingen anspassa sig därefter alternativt bygga upp buffert så anpassningen kan ske om scenariot blir verklighet?
 
  • Gilla
Lullejulle
  • Laddar…
T
J Jerald Stuartson skrev:
Jag håller inte med, räntan behöver inte öka utan den behöver bara ligga kvar på nuvarande nivåer för att det ska bli misär och fortsatta ras. Den enda boten som finns är räntesänkningar.

Vi har knappt sett början från effekten av en stigande ränta.
Vad vi ser är effekten av en låg/nollräntepolitik i kombination med stödköp/QE som varit alltför drastisk under på tok för lång tid. Den artificiella ekonomi som byggts upp under ett decennium kommer nu försvinna helt. Om inte räntorna höjs nu, vilket är på tok för sent, blir bara effekterna än värre längre fram.
 
  • Gilla
Kilrain och 2 till
  • Laddar…
T tobiast skrev:
Vad vi ser är effekten av en låg/nollräntepolitik i kombination med stödköp/QE som varit alltför drastisk under på tok för lång tid. Den artificiella ekonomi som byggts upp under ett decennium kommer nu försvinna helt. Om inte räntorna höjs nu, vilket är på tok för sent, blir bara effekterna än värre längre fram.
Vad vi ser effekten av är ett krig i Europa och kraftiga obalanser.
QE har liksom inte med kraftigt höjda energipriser att göra
 
T
Z Zodde skrev:
Vad vi ser effekten av är ett krig i Europa och kraftiga obalanser.
QE har liksom inte med kraftigt höjda energipriser att göra
QE och låga räntor eldar på ekonomin och trissar upp alla tillgångsslag och priser, inklusive energi. "Starka" ekonomier (byggda med låga räntor och QE) konsumerar mycket energi, efterfrågan ökar, priset går upp. Kriget har bara ytterligare förvärrat situationen på energisidan eftersom Merkel & Co gick i säng med Putin och gasen och för att OPEC sänkt produktionen. För Sveriges del blir det än värre eftersom svenska politiker gått på EU:s linje och förstört den tidigare väl fungerande nordiska elmarknaden till förmån för den europeiska som man nu integreras med. Så vi får tyska EU-elpriser, ett Tyskland och ett EU med en dysfunktionell energisektor.
 
  • Gilla
Lilllen och 1 till
  • Laddar…
T tobiast skrev:
QE och låga räntor eldar på ekonomin och trissar upp alla tillgångsslag och priser, inklusive energi. "Starka" ekonomier (byggda med låga räntor och QE) konsumerar mycket energi, efterfrågan ökar, priset går upp. Kriget har bara ytterligare förvärrat situationen på energisidan eftersom Merkel & Co gick i säng med Putin och gasen och för att OPEC sänkt produktionen. För Sveriges del blir det än värre eftersom svenska politiker gått på EU:s linje och förstört den tidigare väl fungerande nordiska elmarknaden till förmån för den europeiska som man nu integreras med. Så vi får tyska EU-elpriser, ett Tyskland och ett EU med en dysfunktionell energisektor.
Kriget har inte eldat på inflationen, Kriget har startat inflationen.
Fram till gaspriserna började stiga hade vi inga inflationstendenser.
Från 2009 till sommaren 2021 låg inflationen gott under 2% trots den QE som du nu ger skulden,,,
12ÅR med QE som INTE får upp inflationen, så kom Putin/höga energipriser och då är det QEs fel....

Själv tror jag det är en försenad reaktion på Wall Street kraschen 1987 som är föklaringen. :rofl::rofl:
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
T
Z Zodde skrev:
Kriget har inte eldat på inflationen, Kriget har startat inflationen.
Fram till gaspriserna började stiga hade vi inga inflationstendenser.
Från 2009 till sommaren 2021 låg inflationen gott under 2% trots den QE som du nu ger skulden,,,
12ÅR med QE som INTE får upp inflationen, så kom Putin/höga energipriser och då är det QEs fel....

Själv tror jag det är en försenad reaktion på Wall Street kraschen 1987 som är föklaringen. :rofl::rofl:
De extrema stimulanser man haft med QE och lågräntor kombinerat blir lite som en ketchupflaska, plötsligt kommer allt på en gång och ingen vet när. Första triggern kom i slutet av pandemin (före kriget) när hög efterfrågan mötte logistik- och produktionshinder med högre priser som följd och sen har vi haft lite av en perfekt storm där kriget är en bidragande faktor men även OPEC:s produktionsminskning spelar in här. Men den underliggande köpkraften som möjliggjort prishöjningarna är skapad av lågräntepolitik och QE. Hade vi gjort rätt så hade vi nu troligen fortfarande arbetat oss ur recessionen organiskt och prishöjningarna hade inte mött efterfrågan. Man kan liksom inte ha en skenande inflation utan en för hög efterfrågan och den för höga efterfrågan beror i detta fall på för låga räntor och ekonomiska stimulanser. Därför vill man höja räntorna för att bromsa efterfrågan och få ner priserna. Så även om inflationen (pris- och löneökningar) varit låg så har ekonomierna växt och köpkraften och efterfrågan ökat.

[
 
T tobiast skrev:
De extrema stimulanser man haft med QE och lågräntor kombinerat blir lite som en ketchupflaska, plötsligt kommer allt på en gång och ingen vet när. Första triggern kom i slutet av pandemin (före kriget) när hög efterfrågan mötte logistik- och produktionshinder med högre priser som följd och sen har vi haft lite av en perfekt storm där kriget är en bidragande faktor men även OPEC:s produktionsminskning spelar in här. Men den underliggande köpkraften som möjliggjort prishöjningarna är skapad av lågräntepolitik och QE. Hade vi gjort rätt så hade vi nu troligen fortfarande arbetat oss ur recessionen organiskt och prishöjningarna hade inte mött efterfrågan. Man kan liksom inte ha en skenande inflation utan en för hög efterfrågan och den för höga efterfrågan beror i detta fall på för låga räntor och ekonomiska stimulanser. Därför vill man höja räntorna för att bromsa efterfrågan och få ner priserna. Så även om inflationen (pris- och löneökningar) varit låg så har ekonomierna växt och köpkraften och efterfrågan ökat.

[
Allt på en gång i precis alla länder som kört QE?
Även de länder som gått motsatt håll dvs tapering blir också drabbade samtidigt.?

Sen de länder som INTE tillämpat Quantitative Easening öht…. De blir drabbade ändå…?!


Tillfälligheter?
Eller fel fokus?

Jag hör till den stora majoriteten som tror att med normaltillstånd i Ryssland och med gas strömmande därifrån hade 2022-2023 inte sett mycket annorlunda ut än de tidigare 10-12 åren…


Sen är det inte ökad efterfrågan som driver energipriser men minskat utbud…
 
K materii skrev:
Barnfamilj med 100% rörligt här, visserligen ofrvilligt då bundna löpte ut vid årskiftet men förändrar ingenting i sak. Roulette blir det inte förrän men vet att man hamnar i knipa om x+y etc. händer och det finns en rimlig chans att scenariot faller ut. Det är väl upp till var och en att "stresstesta" sin ekonomi för ett worst case och antingen anspassa sig därefter alternativt bygga upp buffert så anpassningen kan ske om scenariot blir verklighet?
100% rörligt är frivilligt.

Man kan lätt lägga upp lånet på 3-4 delar på exempelvis en del rörlig och en på 2 år, 5år och 8-10 år.

Då innebär det att man säkrar upp delar av lånet under kommande konjunkturer och aldrig kommer i situationen att stå med "Alla ägg i samma korg"

Då skulle 25 eller 33 procent av lånen kanske gå ut nu och ligga på högre ränta medan resten är låsta i några/många år till.

Det konceptet har vi och då har vi ändå mycket goda marginaler och ett kapital och buffert som täcker lånet med råge.

Ändå väljer vi att säkra upp och inte köra roulette med ekonomin. Hade vi haft samma lån och kanske bara några hundra tusen i buffert så skulle vi aldrig ha tanke på att köra stor del rörligt
 
RoTe
P Pligg85 skrev:
Man kan lätt lägga upp lånet på 3-4 delar på exempelvis en del rörlig och en på 2 år, 5år och 8-10 år.
Binda är ju fint och så, tills det oplanerade händer och man måste flytta isär eller något. Ränteskillnadsersättning...
 
  • Gilla
Johan.Andersson.81
  • Laddar…
RoTe RoTe skrev:
Binda är ju fint och så, tills det oplanerade händer och man måste flytta isär eller något. Ränteskillnadsersättning...
Ja var och en gör väl som den vill. Vi tog en ränteskillnadsersättning på ett par tusenlappar för att kunna teckna om i förtid vilket vi tjänade på.

Varför köpa boende ens om något skulle kunna hända.
 
Redaktionen Redaktionen skrev:
Risken är att stor att inflationen biter sig fast och USA-räntorna fortsätter upp. Om KPI stiger även under januari och februari kommer boräntorna att klättra till 6 procent under 2023.

Du kan läsa artikeln här: Fortsatt inflation ger boräntor på 6 procent
Det finns ingen boränta. Tro mig. Jag har bott i hela mitt liv och aldrig betalat ett enda öre i boränta.
Det heter "hyra", "bolåneränta" eller "fastighetsavgift".
 
  • Gilla
Abies koreana
  • Laddar…
Om räntan håller sig vid 6 % en längre tid…
Hmm vi tvingas inte flytta men nog blir det konsumtionsstopp åt alla håll och kanter. Inga resor, inga restaurangbesök, inga aktiviteter för barnen (som iof är för små för att egentligen behöva mer än skogsutflykter). Och så vidare. Många av våra vänner har ca samma lön men ännu mer i lån (runt 5-6 miljoner) + billån eller leasing, så där finns risk för att tvingas sälja antar jag. Innan dess kan man ju dock jämka, sälja bil, hyra ut ett rum osv.

Vi har ca 70 in efter skatt, 4,5 i lån, ca 75 % i belåningsgrad (så 2% i amortering). Köpte ett ”billigt” radhus i närförort till Sthlm. Ville inte flytta för långt ut pga vill komma hem till familjen snabbt efter jobbet. Kanske dumt nu i efterhand? You live and you learn…
 
J johanolzzon skrev:
Inte risk, chans! Ännu lägre bopriser väntar kommande år och yngre behöver inte belåna sig för livet för att kunna köpa något - chans!
Har du låg ränta så kan du amortera mer på lånet än om räntan är hög. Så belånade för stor del av livet blir de flesta som köper bostad ändå.
 
Radhusistan Radhusistan skrev:
Vi har ca 70 in efter skatt, 4,5 i lån, ca 75 % i belåningsgrad (så 2% i amortering). Köpte ett ”billigt” radhus i närförort till Sthlm. Ville inte flytta för långt ut pga vill komma hem till familjen snabbt efter jobbet. Kanske dumt nu i efterhand? You live and you learn…
6% i ränta och 2% amortering ger runt 30k i månadskostnad. Du menar att ni får dra in på allt för att kunna överleva på de övriga 40k ni har kvar? Kan kanske finnas några övriga utgifter att se över då…
 
  • Gilla
Mach77777 och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.