Hej alla kunniga,
MÖD släppte precis en intressant dom som jag ärligt talat inte förstår. Ett flerbostadshus i 2 våningar + vind + källare bedömdes planenlig map byggnadshöjd (BH<6,5m) och våningsantal (II) trots att, min tolkning, vindsplanet bestod av en stor frontespis upp till taknock, dock med en stor gavelutbyggnad nedanför sig.
Dom: https://www.domstol.se/globalassets...n/avgoranden/2023/p-642-22-dom-2023-01-16.pdf
Det här är kanske något för @MetteKson eller @Claes Sörmland att titta på?
MÖD fastställde MMDs syn att den beräkningsgrundande fasaden var den södra (se nedan men observera att bilden kommer från MMD och inte MÖD):
Byggnaden hade en speciell gavelutbyggnad i söder som lättare ses från sidan (nedan). Underinstansen MMD menade att byggnadshöjden var ca 3,7m högre än de tillåtna 6,5m eftersom 45-gradersplanet träffar taknock på frontespisens taknock - i linje vad jag förstår med tidigare MÖD-domar. Observera att gaveldelen som skjuter ut endast byggs i två våningar. Ovanpå denna finns en takterass med en "pergola i spetsform" med samma vinkel som utskjutande tak. Jag hade själv uttryckt det slarvigt som att vi har en rektangelhuskropp med frontespis i 2,5 våningar och utanpå frontespisen har man byggt en gavel i 2 våningar.
Men på något sätt, som jag inte förstår när jag läser MÖD P-642-22 i länken ovan, så får MÖD byggnadshöjden till att bara bli 6,5m enligt detta resonemang:
Jag är med och förstår resonemanget ända fram till att "bör långsidan vara beräkningsgrundande", och jag tolkar detta som att MÖD väljer samma långsida som även MMD gjorde i bild 2 ovan. Är det här jag läser fel? För hur kan annars MÖD få byggnadshöjden till att bli 6,5m? Borde inte byggnadshöjden fortfarande isåfall nå +14,4m i bild 2 ovan?
Mvh Peter
MÖD släppte precis en intressant dom som jag ärligt talat inte förstår. Ett flerbostadshus i 2 våningar + vind + källare bedömdes planenlig map byggnadshöjd (BH<6,5m) och våningsantal (II) trots att, min tolkning, vindsplanet bestod av en stor frontespis upp till taknock, dock med en stor gavelutbyggnad nedanför sig.
Dom: https://www.domstol.se/globalassets...n/avgoranden/2023/p-642-22-dom-2023-01-16.pdf
Det här är kanske något för @MetteKson eller @Claes Sörmland att titta på?
MÖD fastställde MMDs syn att den beräkningsgrundande fasaden var den södra (se nedan men observera att bilden kommer från MMD och inte MÖD):
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Byggnaden hade en speciell gavelutbyggnad i söder som lättare ses från sidan (nedan). Underinstansen MMD menade att byggnadshöjden var ca 3,7m högre än de tillåtna 6,5m eftersom 45-gradersplanet träffar taknock på frontespisens taknock - i linje vad jag förstår med tidigare MÖD-domar. Observera att gaveldelen som skjuter ut endast byggs i två våningar. Ovanpå denna finns en takterass med en "pergola i spetsform" med samma vinkel som utskjutande tak. Jag hade själv uttryckt det slarvigt som att vi har en rektangelhuskropp med frontespis i 2,5 våningar och utanpå frontespisen har man byggt en gavel i 2 våningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Men på något sätt, som jag inte förstår när jag läser MÖD P-642-22 i länken ovan, så får MÖD byggnadshöjden till att bara bli 6,5m enligt detta resonemang:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag är med och förstår resonemanget ända fram till att "bör långsidan vara beräkningsgrundande", och jag tolkar detta som att MÖD väljer samma långsida som även MMD gjorde i bild 2 ovan. Är det här jag läser fel? För hur kan annars MÖD få byggnadshöjden till att bli 6,5m? Borde inte byggnadshöjden fortfarande isåfall nå +14,4m i bild 2 ovan?
Mvh Peter
Ska bli spännande att läsa domen!
Är det du Peter som har fått avslag? Eller någon i närheten?
Spontant är det gavelfasaden de reagerar på. Inreddvind är ju oftast tillåtet men av någon anledning gör de en annan tolkning här.
Spontant är det gavelfasaden de reagerar på. Inreddvind är ju oftast tillåtet men av någon anledning gör de en annan tolkning här.
Nej, jag är inte alls inblandad. Jag är däremot väldigt intresserad av prejudikat och vilken byggnation dagens regler tillåter.Huddingebo skrev:
Observera att MÖD alltså godkänner denna byggnad till skillnad från MMD. Min fråga är främst att jag inte förstår MÖDs resonemang och hur de kan godkänna byggnadshöjden givet ritningar och formuleringar. Jag kan helt enkelt inte följa deras resonemang och komma till samma slutsats. Ingen värdering i övrigt - tvärtom vore det ju bra om t ex frontespisar kunde tillåtas för det ger vackrare hus imop.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 881 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 881 inlägg
Du undrar helt enkelt hur MÖD kan mäta 6,5 m byggnadshöjd från ritningarna? Alltså denna mening i domskälen:P petersthlm skrev:Nej, jag är inte alls inblandad. Jag är däremot väldigt intresserad av prejudikat och vilken byggnation dagens regler tillåter.
Observera att MÖD alltså godkänner denna byggnad till skillnad från MMD. Min fråga är främst att jag inte förstår MÖDs resonemang och hur de kan godkänna byggnadshöjden givet ritningar och formuleringar. Jag kan helt enkelt inte följa deras resonemang och komma till samma slutsats. Ingen värdering i övrigt - tvärtom vore det ju bra om t ex frontespisar kunde tillåtas för det ger vackrare hus imop.
"Med denna utgångspunkt ger en mätning enligt ritningarna en byggnadshöjd om ca 6,5 meter."
Är det inte så enkelt att de inte räknar med gaveldelen och då flyttas ju 45-gradersplanet ned från gavelspetsen vilket ger byggnadshöjden cirka 6,5 m. Eller missförstår jag din fråga eller hur MÖD har mätt?
Jag tänker så här (lila linje min):
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 113 inlägg
Jag uppfattar det som att de väljer mellan tre möjliga ytor att använda som fasadplan att räkna utifrån: stora långsidan, gavelutbyggnaden och gavelspetsen.
Eftersom gavelspetsen inte hänger ihop med stora långsidan så är det inte en och samma yta vars högsta höjd hamnar vid spetsens topp (så som är fallet med en typisk frontespis).
I valet mellan dessa tre så landar man på att stora långsidan är den som beräkningen ska utgå ifrån.
Tolkar det som att nyckeln ligger i att utbyggnaden är så stor och/eller med separat funktion att det är en egen byggnadsdel, inte som en "utdragen del av fasaden" på det sätt som är fallet med en (huvudsakligen estetiskt motiverad) frontespis? Därigenom blir det tre olika ytor att bedöma.
Räknade MMD hela det rödfärgade som EN yta?
Eftersom gavelspetsen inte hänger ihop med stora långsidan så är det inte en och samma yta vars högsta höjd hamnar vid spetsens topp (så som är fallet med en typisk frontespis).
I valet mellan dessa tre så landar man på att stora långsidan är den som beräkningen ska utgå ifrån.
Tolkar det som att nyckeln ligger i att utbyggnaden är så stor och/eller med separat funktion att det är en egen byggnadsdel, inte som en "utdragen del av fasaden" på det sätt som är fallet med en (huvudsakligen estetiskt motiverad) frontespis? Därigenom blir det tre olika ytor att bedöma.
Räknade MMD hela det rödfärgade som EN yta?
Jag håller med om att det måste vara den slutsatsen MÖD tog, för att komma fram till 6.5m byggnadshöjd. Men jag är fortfarande inte med på varför frontespisen inte räknas som en del av fasadplanet och isåfall höjer 45-gradersplanet till nocken oå frontespisen?Claes Sörmland skrev:
Särskilt mtp att MÖD också konstaterar att huset inte består av flera byggnadskroppar:
För att utveckla frågetecknet. Min förståelse är att MÖD i tidigare praxis slagit fast att frontespisar ska beaktas vid beräkningen av byggnadshöjden om de pga sin storlek och utformning gör att byggnaden uppfattas som högre. Se t ex https://www.domstol.se/globalassets.../avgoranden/2022/p-2153-21-dom-2022-02-23.pdf
Med den bakgrunden, om vi har ett rektangulärt hus med en motsvarande frontespis som i den nya MÖD-domen, dvs en ganska stor frontespis men inte dominerande i förhållande till långsidan i övrigt, och utan gavelutbyggnad som i MÖD-domen ovan:
så är min förståelse med tidigare MÖD-domar och praxis att byggnadshöjden blir 7,5m pga frontespisen, istället för 3.5m som den annars hade blivit utan frontespis.
Men med den nya MÖD-domen så tolkar jag slutsatsen - men jag förstår inte hur/varför detta blev slutsatsen - att om man har samma hus som ovan men bygger ut en gavel under frontespisen (som ju som sagt inte får vara dominerande i förhållande till långsidan):
så räknas helt plötsligt inte den tidigare frontespisen in vid beräkningen av byggnadshöjden då "den är en del av gavelutbyggnaden under sig" (eller liknande). Byggnadshöjden i exemplet sänks alltså från 7.5m till 3.5m i exemplet ovan?
Obs: Gaveln och frontespisen ska alltså inte dominera över långsidan i övrigt (vilket de inte ger här: 4-4.5 längdmeter på frontespis/gavel vs 7.5-8m långsida i övrigt på en total bredd om 12m).
---
Jag har alltså:
1) Dels problem med att förstå hur MÖD kom fram till sin slutsats (frontespisen beaktas inte i byggnadshöjden),
2) Dels en fundering om inte konsekvensen av MÖD-domen isåfall blir just den jag beskriver, dvs frontespisar med gavelutbyggnader under sig blir helt plötsligt inte beaktansvärda för byggnadshöjden så länge som gaveln/frontespisen inte dominerar långsidan?
Tänker jag rätt? Eller var/hur tänker jag fel?
---
Eller är det så att MÖD har tänkt ungefär så här:
att byggnadshöjden blir ca 4.5m? Dvs trots att fasadplanet bestäms till långsidan (där byggnadshöjden är 3,5m) så hanterar de frontespisens 45-gradsplan inte mot samma fasadplan utan mot gavelutbyggnadens utsida (4.5m)? Men är inte det inkonsekvent isåfall? Borde man inte strikt gå mot ett fasadplan punkt slut?
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 608 inlägg
Jag tror du fastnat för mycket vid konceptet frontespis, när det här är ett hus i vinkel.
Det kan naturligtvis ses som hårklyveri, men det är ju i allt väsentligt skillnaden mellan takkupor och frontespiser också.
En frontespis är alltså (enligt domstolspraxis) en uppskjutande del av fasaden. Det går ju inte att finna en sådan här, eftersom att det inte finns någon fasad där det vinklade taket slutar. Det är alltså en annan figur. Att vinkeltaket i sig inte gör någon egentlig nytta som tak, då det bara är den längsgående huskroppen som är under taket ändrar inte det.
Så vi har ett tak för en vinkelbyggnad som är ett tak. Hade inte byggnaden haft den utskjutande vinkeln hade det dock varit en frontespis.
Det man ur praxishänseende kan dra ur frågan är att en smal vinkeldel med en hög gavel inte ska betraktas som en del av långsidans fasad när man bedömer byggnadshöjd. Frågan om frontespiser är dock inte omprövad.
Såhär blir det när man ger sig på att reglera saker i detalj. Tillsynes logiska skillnader (takkupor/frontespiser) blir absurda förbud (mot frontespiser) när man på andra sidan har både takkupor och gavlar.
För att komma åt det kan man antingen skriva ännu mer detaljerade regler som tillåter även vissa frontespiser, eller minska detaljregleringen och införa frikostigare generella regler – även sådana skulle dock förr eller senare komma att testas i domstol.
Det kan naturligtvis ses som hårklyveri, men det är ju i allt väsentligt skillnaden mellan takkupor och frontespiser också.
En frontespis är alltså (enligt domstolspraxis) en uppskjutande del av fasaden. Det går ju inte att finna en sådan här, eftersom att det inte finns någon fasad där det vinklade taket slutar. Det är alltså en annan figur. Att vinkeltaket i sig inte gör någon egentlig nytta som tak, då det bara är den längsgående huskroppen som är under taket ändrar inte det.
Så vi har ett tak för en vinkelbyggnad som är ett tak. Hade inte byggnaden haft den utskjutande vinkeln hade det dock varit en frontespis.
Det man ur praxishänseende kan dra ur frågan är att en smal vinkeldel med en hög gavel inte ska betraktas som en del av långsidans fasad när man bedömer byggnadshöjd. Frågan om frontespiser är dock inte omprövad.
Såhär blir det när man ger sig på att reglera saker i detalj. Tillsynes logiska skillnader (takkupor/frontespiser) blir absurda förbud (mot frontespiser) när man på andra sidan har både takkupor och gavlar.
För att komma åt det kan man antingen skriva ännu mer detaljerade regler som tillåter även vissa frontespiser, eller minska detaljregleringen och införa frikostigare generella regler – även sådana skulle dock förr eller senare komma att testas i domstol.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 881 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 881 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 608 inlägg
Så tolkar jag det, ja.
I Huddinge är det inte så i alla fall. Jag skall bygga exakt så som i domen ( fast bara en våning) men för mig räknades byggnadshöjden till nock på vinkeldelen. Jag testade samma resonemang som MÖD på handläggaren, men det gick inte alls.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 881 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 881 inlägg
Men det var före denna dom antar jag, den kom ju i veckan. Nu är det nya spelregler som gäller även för Huddinge kommun.joakim_j skrev:
Så du hade troligen rätt och handläggaren hade fel i ditt fall.
Jo, det var i somras. Som ni brukar säga, det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Skillnaden är att att få rätt kräver betydligt mer resurser. Som vanlig privatperson är det ju orimligt att driva något mot en kommun, oavsett om man har rätt eller inte utan det är bara att acceptera besluten som tas.Claes Sörmland skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 881 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 881 inlägg
Jag tror även Huddinge kommun böjer sig för denna MÖD-dom så i ditt fall var det bara timingen som var fel, du var för tidig med dina planer och tolkning av PBL.joakim_j skrev:Jo, det var i somras. Som ni brukar säga, det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Skillnaden är att att få rätt kräver betydligt mer resurser. Som vanlig privatperson är det ju orimligt att driva något mot en kommun, oavsett om man har rätt eller inte utan det är bara att acceptera besluten som tas.
Även underinstansen MMD hade fel så Huddinge kommun var i gott sällskap.